Tusentals personer kan bli av med sin ersättning när Försäkringskassan skärper reglerna ytterligare. Men åtstramningen är bara en i raden av justeringar som riskerar rättssäkerheten och tilltron till försäkringen, menar Kjell Rautio, LO.

Tusentals personer riskerar att bli av med sin ersättning när Försäkringskassan nu stramar åt regelverket ytterligare.

Tidigare har myndigheten betalat ut sjukpenning under perioden som man prövar en persons rätt till ersättning. Men från och med 1 november är detta inte längre praxis. Den som söker om ersättning kan emellertid får ersättning under utredningsperioden – men det är upp till den enskilde handläggaren. LO:s utredare Kjell Rautio varnar för att risken att falla mellan stolarna ökar.

– De stramare reglerna ökar krångelmängden och oron hos dem som söker ersättning. De påverkar även rättssäkerheten då det blir upp till den enskilde handläggaren om personen ska få ersättning under utredningsperioden, säger han.

Men Försäkringskassans beslut bör också ses i ett större sammanhang. Det senaste året har myndigheten genomfört ett antal justeringar som sammantaget ger en bild av ett allt striktare system. Bara den senaste månaden har vi nåtts av rapporter om att allt fler får indragen sjukpenning och antalet som går miste om sjukpenninggrundande inkomst har skjutit i höjden. Dessutom är det fler och fler som överklagar de beslut som Försäkringskassan fattar vid de olika tidsgränserna och väntetiden för omprövningsbeslut är 25 veckor – fyra gånger längre än vad den ska.

– Denna förskjutning har skett helt utan lagstiftningsförändring och påverkar tilltron till försäkringen negativt. Vi har varit kritiska och varnade för att regeringens nya sjukpenningmål skulle få denna effekt – det finns risk att enskilda handläggare känner produktionspress, säger Kjell Rautio.

Den rödgröna regeringen har avskaffat den bortre parentesen i sjukförsäkringen. Enligt LO bör den göra mer, exempelvis se över de övriga tidsgränserna.

– Vi vill se över kravställandet vid alla tidsgränser i försäkringen. Där anser vi att alltför stort ansvar faller på den enskilda. Arbetsgivaren bör exempelvis ha skyldighet att upprätta individuella rehabiliteringsplaner, säger Kjell Rautio.