utstationeringsdirektivet Utstationeringsdirektivet är inte en av EU:s prioriterade frågor nästa år. Men EU-parlamentarikern Marita Ulvskog är inte orolig: »Det finns bred enighet kring ett långtgående förslag«.

Lika lön för lika arbete blir inte ett av EU:s prioriterade områden nästa år. Det står klart efter att EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet för första gången spikat sex prioriteringar för unionen.

Utstationeringsdirektivet nedprioriteras alltså trots att Jean-Claude Juncker drev frågan hårt inför att han valdes till ordförande för EU-kommissionen. Ett nytt direktiv på området är också en av regeringens hjärtefrågor.

Enligt LO:s EU-utredare Johan Danielsson är det anmärkningsvärt att frågan ratats av EU-institutionerna, rapporterar Europaportalen. Men EU-parlamentarikern Marita Ulvskog, som också är ordförande i sysselsättningsutskottet, är inte orolig.

– Det är en konfliktfylld fråga men nu har rapportörerna jobbat fram ett förslag som det finns bred enighet om i sysselsättningsutskottet, säger hon till Dagens Arena.

Två rapportörer, en från konservativa EPP-gruppen och en från den socialdemokratiska S&D-gruppen, har tillsatts för att skapa så bred enighet i frågan som möjligt. Och i sitt förslag till nytt direktiv går de längre än EU-kommissionen. Bland annat slår förslaget fast att lön är en nationell kompetens, vilket innebär att svenska modellen gäller i Sverige.

– Vi vill också ha viss lagstiftning kring arbetsvillkor och arbetsmiljö, inte bara kring det ekonomiska. Vidare fastslår vi att strejkrätten ska gälla och föreslår krav på arbetsgivares ansvar för övernattning vid anställning av utstationerade, säger Marita Ulvskog.

Än finns förslaget inte på pränt men under våren kommer förslaget behandlas i både sysselsättningsutskottet och andra utskott. Först strax innan eller efter sommaruppehållet kommer EU-parlamentet ta ställning till förslaget i sin helhet.

Dessa sex områden kommer EU att prioritera under 2017:
Jobb, tillväxt och investeringar (Junckerfonden, nya skyddstullar, bankunionen, kapitalmarknadsunionen och avfallshantering i den så kallade kretsloppsekonomin.)
Den sociala dimensionen (Sysselsättningsåtgärder för unga, samordning av sociala trygghetssystem, rättsakt för tillgänglighet och solidaritetskåren.)
Säkerhetsfrågor (Större kontroll vid in- och utresa ur Schengen, kontroll av skjutvapen, kriminalisera terrorism, pengatvätt samt finansiering av terrorism, utbyte av uppgifter i brottsregister.)
Migrationsfrågor (Reformen av asylsystemet, laglig migration och investeringar i länder utanför EU för att minska orsakerna till att personer migrerar till Europa.)
Digital inre marknad (Reform av telekom och upphovsrätt, 700 MHz-bandet för 5G, hindra geoblockering och audiovisuella tjänster och dataskyddsregler.)
Energiunionen och klimat (klimat- och energipolitik fram till 2030, Parisavtalet och ren energi.)

Källa: Europaportalen