”Anmärkningsvärt att regeringen väljer att argumentera för JAS som en central del av svensk tillväxtpolitik.”
I lördags gick alliansregeringen ut med beskedet att Sverige ska köpa 40-60 nya Jas Gripen-flygplan, till en kostnad av 90 miljarder under en 30-årsperiod. Socialdemokraterna förklarade via försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (S) att de är positiva till regeringens besked, med reservation för att de vill gå igenom detaljerna först.
På måndagen går dock S-kvinnors ordförande Lena Sommestad ut och tar ställning emot. S-kvinnors nej till JAS är en del i ställningstagandet för avvecklingen av svensk vapenproduktion och vapenexport. Satsningen kommer att låsa fast Sverige vid upprustning och decennier av vapenexport, menar Sommestad.
– Framför allt är det anmärkningsvärt att regeringen väljer att argumentera för JAS som en central del av svensk tillväxtpolitik. Enligt dagens svenska lagstiftning är vapenexport i grunden förbjuden, och tillstånd ges endast om det finns försvarspolitiska eller säkerhetspolitiska skäl, säger hon i ett pressmeddelande som publiceras under måndagen.
Till Dagens Arena säger Sommestad att hon tror att S-kvinnors ställningstagande kan komma att påverka Stefan Löfven och resten av partiet i frågan.
– Vi uppfattar att Socialdemokraterna också vill ha mer fakta på bordet, där finns det en samsyn kring behovet av en diskussion om de nya JAS-planen.
Hur bör de här pengarna användas i stället?
– Det finns stora investeringsbehov, i infrastruktur men också i sociala investeringar som utbildning och folkhälsa. En del av pengarna borde också gå till satsningar på att hantera samhällets ökande sårbarhet genom fredliga säkerhetsutbildningar, satsningar på IT-säkerhet, elsäkerhet och på att hantera klimatförändringar.
Lena Sommestad menar att det går att ställa om från att vapenproduktion och vapenexport till civil produktion utan att jobben går förlorade.
– Det handlar om att göra satsningar i en annan riktning, där den kompetens som i dag finns i vapenexportindustrin tas tillvara. Redan på 1980-talet gjorde Inga Thorsson en statlig utredning om en sådan omställning, Med sikte på nedrustning – omställning från militär till civil produktion. En liknande utredning skulle kunna göras i dag, säger hon till Dagens Arena.
facebook: 464 twitter: 37 
Efter att ha läst Sommestads blogginlägg från i april undrar jag i vad mån krigsmaterielhandeln med förtryckande och krigförande stater ökar eller minskar av satsningen på utlandsoperationer och JAS.
Håller helt med Lena Sommestad att vi inte har råd med fler JAS-plan!
Citat från ledare i Expressen:
”Försvaret behöver dem egentligen inte – våra plan ur den tidigare generationen fungerar alldeles utmärkt i många år till. Men Saab behöver något nytt att erbjuda.
Fortsätter Sverige med Gripen kommer skattebetalarna tvingas bekosta ständigt nya generationsväxlingar även i framtiden. Eftersom den internationella efterfrågan är i princip obefintlig finns ingen att dela utvecklingskostnaderna med. Misslyckandet beror inte på att Gripen är ett dåligt plan utan främst på att lilla Sverige inte står särskilt högt upp på köparländernas önskelista över strategiska partners.”
Intervjun och ställningstagandet visar med all önskvärd tydlighet att man bör odla en problemorienterad skepticism mot akademiska titlar. Fråga handlar om flygvapen eller inte flygvapen, köpa eller bygga själv, pris/prestanda. Pengarna kan inte användas till annat ärn till försvaret.
—-
lena Somemrstad var aktuell som partiledare….nu undrar man som enkel själ varför man aldrig i de debatter som föregick valet av Löfven fick se någon sammanställning över var kandidaterna stod i olika frågor, deras allmänna ekonomisk politiska syn och syn på väsentliga frågor som försvar, jobbskatteavdrag, sjukförsäkringssystem, pensioner mm.
——-
Handlar all politik numera om röstmaximering och fasthållande vid sin position vid kköttgrytorna? Anne-Marie Paulssons ‘Knapptryckarkompaniet’ framstår som en slutgiltig analys av det svenska politiska systemets förfall.
Vapenexporten beskär handlingsfriheten, anser Lena Sommerstad. Är det inte så att även vapenimport beskär handlingsfriheten? Att det säkerhetspolitiska läget beskär handlingsfriheten? Att oljeberoende och beroende av andra råvaror beskär handlingsfriheten? Att maktförhållanden i världen fördelat på supermakter, ekonomiska beorenden mm beskär handlingsfriheten? Är det inte så att Sverige sedan länge räknat med stöd av andra makter vid en eventuell konflikt? Är det inte så att t.ex. föhandlingar om havsrättigheter, mänskliga fri- och rättigheter och det mesta utrikespolitik kan handla om är beroende av maktförhållanden i världen omkring oss och av våra möjligheter få töd från andra makter, att maktbalansen styr även våra möjligheter på områden utanför det militära?
”Modig” är helt suverän här! Kan bara tillstyrka hans ironi och retorik!
Stefan Löfven, Alliansen och Wallenbergarna vill ha en ny generation JAS. Det handlar om ren och skär kapitalism och maximering av profiten. S + Alliansen + Kapitalet talar om en icke existerande hotbild som kan komma att kräva nya avancerade krigsmaskiner. Det finns mängder med länder som inte tillverkar några krigsflygplan som klarar sig bra ändå. Att satsa 90 miljarder på fredsbefrämjande projekt och ett starkt försvar av och ett uppbyggande av civilsamhällets alla grundläggande funktioner borde vara det bästa som dessa pengar kan användas till. Istället för att låsa fast tanken innanför de existerande ramarna av militärindustrellt tänk. Krig och krigsindustri = högsta möjliga profit och civilbefolkningens död och lidande.
Då hoppas jag att du Sommestad kan förklara hur vi ska göra istället. Med en enorm rysk upprustning med hotfulla anflygningar mot Norge o nu senast Sverige, med arktis som det nu börjar byggas baser på för att förbereda ev stridsinsatser. Med ett allt mer ökat intresse för vår del av världen, där minskar vi på försvaret. Är det så att du vill att vi ska vara beroende av andra för vår säkerhets skull? Du vill alltså att vi ska gå med i NATO, det är ju undermeningen av det du skriver eftersom vi inte ska göra något själva.
Det liknar i mkt läget som var i början av 30-talet. 1926 års försvarsbeslut innebar att vi la ned större delen av försvaret för att sedan i slutet av 30-talet springa runt i världen för att handla upp bl a stridsflygplan för vårt försvar. När vi sedan fick nej så byggde vi upp Saab för att säkra tillgången på flygplan. Det alltför få tycks inse är att det handlar om att skapa handlingsfrihet (respekt) i alla dialoger. Vissa länder i vår närhet lyssnar bara när vi kan sätta kraft bakom och det går inte utan ett trovärdigt luftförsvar. Visst flyger de gamla Griparna men de är ju 25 år gamla och är inte trovärdiga om 5 år. Idealisternas teser är berömvärda men biter föga i realpolitik. För att travestera: ”Ett land har alltid ett flygvapen – sitt eget eller ngn annans” Mao har vi inget val om vi vill vara med och påverka, än att driftsätta en nyare Gripenversion.