Foto: Flickr/Socialdemokraterna.

I Stockholm är skillnaden mellan en gymnasielärares lön i en friskola och en kommunal skola hela 3 200 kronor i månaden. Samtidigt gör skolorna miljonvinster.

De åtta största friskolekoncernerna gjorde en rörelsevinst på 640 miljoner kronor förra året. Men vinsterna syns inte i lärarnas lönekuvert, skriver Dagens nyheter.

Statistisk från SCB visar att lärarna i friskolor har lägre lön än kollegorna i kommunala skolor. I snitt handlar det om 900 kronor mindre i månaden för en gymnasielärare och 800 kronor mindre för en grundskollärare.

I Stockholm – där det finns flest friskolor – är skillnaderna betydligt större: 3 200 respektive 2 500 kronor.

– Det finns inga rimliga anledningar till att det ska finnas en sådan skillnad, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Skolkoncernen Pysslingens kommunikationsdirektör Paula Hammerskog svarar Dagens nyheter via mejl att lönen oftast inte är det viktigaste med jobbet: ”[D]et är inte många som sätter den högst upp på listan för vad som är viktigast med jobbet.”

Enligt henne är ”det viktigaste skälet” till löneskillnaderna att lärare på friskolor generellt sett är yngre. Det håller inte Lärarförbundet med om.

– Det finns säkert anledningar man kan härleda, men ålder är inget kriterium. Ska man vara en attraktiv lärararbetsgivare och kunna rekrytera lärare så måste man kunna betala en attraktiv lön, säger hon.