Jönköping University FOTO: Press
Jönköping University FOTO: Press

LÄRARUTBILDNINGEN Lärarutbildningen på Jönköping University genomför ett lämplighetsprov för att locka motiverade elever. Men Lärarförbundet Student menar att antagningsprov kan påverka utbildningen negativt. »Jag tror snarare på att man ska testa de här kunskaperna under utbildningen, inte innan.«

På lärarutbildningen i Jönköping har man sedan 2014 på prov genomfört lämplighetsprov. Tidigare har proven inte legat till grund för den slutgiltiga intagningen men inför årets hösttermin har det varit skarpt läge.

– Vi vill framförallt ha in studenter som är väldigt motiverade och har större medvetenhet om läraryrket. Provet sållar bort de som inte uppnår kriterierna för lämplighet, säger Fausto Callegari, projektledare för antagningsprovet på Jönköping University till Dagens Nyheter.

Lämplighetsprov i Sverige har inte funnits på 40 år, de försvann i samband med högskolereformen 1977. Men 2014 inledde regeringen försöksverksamhet med att testa lämplighet till lärar- och förskollärarutbildning. Deltog i experimenten gjorde Jönköping University och Linnéuniversitetet. Regeringens förhoppning är att lämplighetsprov ska bidra till att stärka lärarutbildningens status och minska avhoppen. Matilda Gustafsson, ordförande för Lärarförbundet student, ställer sig emellertid tveksam till huruvida proven kan påverka läraryrkets status.

– Risken är att man ser det som semi-profession när man testar studenternas kunskaper innan de ens kommit in på en utbildning. Jag tror snarare på att man ska testa de här kunskaperna under utbildningen, inte innan, säger Matilda Gustafsson till Dagens Arena.

– Det är så klart jätteviktigt att höja lärarutbildningens status, men särskilda lösningar för lärarutbildningen är verkligen inte att eftersträva, vi är en del av den högre utbildningen och då ska man också ha samma typ av antagning som den högre utbildningen. Sen måste man så klart kvalitetssäkra utbildningen och säkerställa att det finns höga krav och relevanta examineringar.

Per Gerreval är professor i pedagogik och var även med och utformade antagningsprov för lärarutbildningen på Linnéuniversitet. I testen undersöker man främst lärarnas förmåga att kommunicera och interagera med andra berättar Gerreval.

– I det här fallet har det handlat om att säkerställa att de som söker till lärarutbildningen har grundläggande förutsättningar att utvecklas till lärare. Sen är ju allt detta utvecklingsbart genom arbetslivet. Hur en lärare sen blir efter utbildning och några år i yrket, det går ju inte att förutse vid ett provtillfälle som tar några timmar.

Enligt den utredning som gjorts i samband med försöken kommer varje prov att kosta cirka 2 500 kronor. Om alla de runt 17 000 som årligen söker till lärarprogrammet skulle slutnotan hamna på  42,5 miljoner kronor.

– Vi gör delstudier av det här i vårt projekt och resursfrågan är en kritisk fråga. I den utredning som låg till grund för försöksverksamheten så menar man ändå att även om det kostar pengar så betalar det sig i och med att de som tar sig in i lärarutbildningen också har större sannolikhet att fullfölja.

Matilda Gustafsson är tveksam till att lämplighetsprov också skulle minska antalet avhopp:

– Avhoppen på ämneslärarutbildningen är i första hand relaterade till betyg. Den med låga betyg från grundskolan löper också större risk att hoppa av utbildningen. Det innebär att man faktiskt ställs inför höga krav under utbildningen. Lämplighetsprov innebär ingen lösning på det.