Bild: Johan Jeppson och maol
Moderatledaren Ulf Kristersson bör svara på varför han vill höja skatten för sjuka och funktionshindrade.

“Jag har aldrig sagt att sjukskrivningarna började minska i och med regeringens reform.”

På tisdagen hölls ett öppet sammanträde om sjukförsäkringen i riksdagen. Oppositionens krav och förhoppning var att socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) skulle reda ut det “statistiktrixande” han kritiserats hårt för, bland annat i en artikel på DN Debatt i september i år. Kristersson beskrev där en ”framgångsrik”, ”nödvändig” och ”riktig” reform och hänvisade sedan till statistik som Sveriges Radio i en granskning påpekade bristerna med. Många av de som uppges ha återgått i arbete kan i själva verket jobba lika lite nu som innan de utförsäkrades.

Socialförsäkringsutskottets vice ordförande Tomas Eneroth (S) hoppades att Ulf Kristersson skulle lägga korten på bordet.
– Det är väldigt tydligt att regeringen vid ett flertal tillfällen har valt att beskriva sjukförsäkringsreformen som väsentligt mycket mer lyckad än den är. Man har hårdvinklat fakta på ett sätt som är anmärkningsvärt, sa han till Dagens Arena inför utskottsutfrågningen.

Är Ulf Kristersson medvetet oärlig?
– Jag vill inte gärna tro det. Vi kallar det siffertrixande och vad det egentligen handlar om är att man vid flera tillfällen jämfört äpplen med päron. I en debattartikel ger man sken av att nästan 25 procent av de utförsäkrade är tillbaka i arbete. Arbetsförmedlingens egen rapport till regeringen visar att av dem som genomgått arbetslivsintroduktion (ALI), som är det som händer när man utförsäkrats, är det ungefär fyra procent som återkommer till arbete utan stöd. Det är en viss skillnad mellan var fjärde och fyra procent.

Socialdepartementets Petter Odmark fanns vid Ulf Kristerssons sida under sammanträdet och medgav att en del av de som tidigare varit deltidssjukskrivna och som nu klassas som “åter i arbete” inte alls jobbar mer än de gjorde tidigare .
– Det kan vara så att man har arbetat deltid och varit sjukskriven på deltid, går in i arbetslivsintroduktionen och sedan inte kommer tillbaka till sjukförsäkringen. Då kan man räknas som “åter i arbete” även om man inte jobbar mer än innan, sa han under sammanträdet.

På utskottets öppna sammanträde konstaterade Ulf Kristersson att beskrivningen på DN Debatt inte nödvändigtvis är fakta utan ska läsas på ett annat sätt:
– Vad vi ville säga var att detta är en framgång. Det är ingen faktautsaga utan min ståndpunkt, säger Kristersson.

Han medger också att det inte nödvändigtvis är den borgerliga politiken, och den mycket hårt kritiserade tidsgränsen i sjukförsäkringen, som gett lägre ohälsotal i Sverige.
– Jag har aldrig sagt att sjukskrivningarna började minska i och med regeringens reform, säger Kristersson som svar på ett resonemang från Miljöpartiets Gunvor G Ericson.

Gunvor G Ericson konstaterade under utfrågningen att den socialdemokratiska regeringen, med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, genomförde reformer för att angripa de höga sjukskrivningstalen redan i början på 2000-talet. De såg då en minskning av antalet sjukskrivningar med 90 000 på tre år. När den borgerliga alliansen tog över fortsatte sjukskrivningarna att minska. Men efter den hårt kritiserade reform som trädde i kraft 2008 är minskningen 72 000 på tre år. Utväxlingen är alltså lägre trots den utförsäkringsreform som många gånger beskrivits som omänskligt hård – och som också ändrats något i efterhand eftersom bland annat cancersjuka hade kastats ut ur sjukförsäkringen.

Regeringen har tidigare fått kritik för att skönmåla verkligheten när de påstod att rehabiliteringsgarantin var lyckad. Regeringens eget rehabiliteringsråd var dock mer skeptiska och ifrågasatte om garantin haft några positiva effekter.

Dessutom har regeringen anklagats för att inte vara sanningsenlig när det kommer till bytet av arbetsmarknadsbegrepp i sjukförsäkringen. En förändring som tvingades fram av riksdagen, i strid med vad Ulf Kristersson ville.
– Då hävdades det att det var oansvarigt och skulle kosta 2,4 miljarder kronor. När vi fick en riksdagsmajoritet sa man att skillnaden i kostnad var marginell och betydelselös. Man använder uppenbarligen underlag på ett sätt där det är viktigare hur man kommunicerar än vad sanningen är. Och vi i riksdagen behöver nu veta vad sanningen är, sa Tomas Eneroth inför tisdagens sammanträde.

Socialdemokraterna och Tomas Eneroth vill över huvud taget att regeringen ska bli bättre på att redovisa vad konsekvenserna av utförsäkringarna blir för enskilda.
– Regeringen har varit väldigt dåliga på att redovisa de ekonomiska effekterna för de personer som utförsäkrats. Kommunal har till exempel redovisat att var tredje av deras medlemmar som utförsäkrats har blivit av med över 5 000 kronor i månaden. Det är anmärkningsvärt stora siffror.