Kommunpolitikerna Torbjörn Parling (t.v.) och Johan Söderberg.
Kommunpolitikerna Torbjörn Parling (t.v.) och Johan Söderberg.

SKOLA Fram till 2020 ska regeringen fördela 6 miljarder kronor för att minska ojämlikheten mellan landets skolor. De mest utsatta kommunerna välkomnar bidraget, men tror inte att pengar löser alla svårigheter att rekrytera de lärare som behövs.

Som Dagens Arena skrev om häromdagen har Lärarnas riksförbund gjort en beräkning över hur regeringens utlovade 6 miljarder skulle fördela sig mellan kommunerna om pengarna gick till lärartjänster.

Pengarna ska fördelas efter ett socioekonomiskt index, som inkluderar faktorer som föräldrars utbildningsnivå och bostadsområdets status, för att bestämma hur mycket pengar olika skolor med olika typer av elever kommer att få.

Till de kommuner som skulle kompenseras mest ekonomiskt av ett sådant stöd enligt socioekonomiskt index hör Katrineholm. Enligt Lärarnas riksförbund skulle kommunen få ett ekonomiskt tillskott motsvarande 57 lärartjänster – en ökning med 20 procent jämfört med i dag.

Johan Söderberg (S) är ordförande för bildningsnämnden i Katrineholms kommun, och välkomnar att få ett ekonomiskt tillskott som fördelar sig efter socioekonomiska faktorer.

Redan i dag fördelar kommunen självmant pengar efter föräldrars utbildningsnivå, invandrarbakgrund och kön. Men det gör det samtidigt svårt för mindre skolor på landsbygden, som är mer sårbara då de kan behöva ha mer personal procentuellt sett än större skolor för att klara vikariebehov och administration.

– Vi skulle vilja skruva ännu mer på den socioekonomiska fördelningen. Men vi ser att det skulle få väldigt kraftiga konsekvenser för de mindre skolorna, säger Johan Söderberg.

Hur skulle ni vilja använda de här pengarna?

– Det finns självklart förutsättningar att öka antalet lärare. Vi har diskuterat olika sätt att förstärka på lärarsidan, men också att underlätta uppdraget för lärare, till exempel genom att man är två lärare i klassrummet för att hinna se och stötta alla elever. Andra kommuner har arbetat med att avlasta lärare från administrativa uppgifter genom annan personal, säger han.

Samtidigt skulle extra pengar också kunna behövas till kompetensutbildning av personal, exempelvis för att stötta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ändå finns en farhåga om att pengar inte löser allt, då det redan i dag är svårt för kommunen att rekrytera lärare inom vissa ämnen, exempelvis matte och NO.

– Det kan bli svårt att hitta de lärare vi måste ha. Och då får vi försöka hitta andra lösningar, säger Johan Söderberg.

I topp bland de kommuner som kompenseras mest enligt beräkningen ligger Ljusnarsberg. Kommunen skulle få 25 procent fler lärare, vilket motsvarar åtta tjänster, till sin enda grundskola om stödet från regeringen bara gick till det här.

Kommunen välkomnar de extra pengarna men säger sig inte känna till hur mycket det handlar om än, och de har ännu ingen plan för hur de ska användas. Hur som helst kommer det att bli ett välkommet och betydande tillskott till skolorna.

– Vi har en väldigt hög andel nysvenskar, många asylsökande och personer som har fått uppehållstillstånd. De utgör 30-40 procent av alla elever. Vi har också generellt sett ganska låg utbildningsnivå i befolkningen, vi är en gammal bruksort med hög arbetslöshet. Det avspeglar sig ju i skolresultat, säger Bo Wallströmer, kommunchef i Ljusnarsberg.

Inte minst är han nöjd med att slippa söka de här extra pengarna. Som liten kommun blir det lätt en tung administrativ uppgift att söka olika riktade statsbidrag till skolan, något även utbildningsminister Gustav Fridolin har påtalat som ett problem.

– Generellt kan man väl säga att det håller på att ta kål på oss det här med riktade statsbidrag – vi hinner inte med att söka ens. Det går snart åt en hel tjänst bara för att söka de här bidragen, säger Bo Wallströmer.

Inte heller han tror att pengar ensamt kan lösa den brist på lärare, som gör det svårt att rekrytera rätt personal.

– Vi har massa duktiga lärare men fortfarande är det svårt att hitta behöriga lärare till vissa ämnen.

I Filipstads kommun, som hamnar på sjätte plats över kommuner som kompenseras mest, har man däremot redan gjort en plan över vad regeringspengarna under 2018 kommer att användas till.

– Första året är det en och en halv miljard, och det skulle ge 250 miljoner här. Det är inte klart och förhandlat, men tanken är att vi ska stärka upp med en biträdande rektorstjänst i en skola med många nyanlända, säger Torbjörn Parling (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden i Filipstad.

Resten av pengarna är tänkta att gå till att rekrytera specialpedagoger till förskola och skola, men det är än så länge bara på planeringsstadiet.

Torbjörn Parling beskriver att många nyanlända elever är den största utmaningen för kommunens skolor.

– Det gäller att få in dem i skolan och få dem att klara av den för att komma ut i jobb sedan. Vi har en ambition om att det få en snabbare och bättre genomströmning, säger han.

Hur långt räcker de här pengarna för att lösa era problem?

– Fullt utbyggt om två-tre år skulle det bli 11-12 miljoner för vår del och det gör ju en väsentlig skillnad, säger Torbjörn Parling.

Trots att även Filipstads kommun har upplevt svårigheter med att rekrytera lärare till sina skolor, är Torbjörn Parling optimistisk om framtiden, och pekar på att Filipstad rankats bra av SKL när det gäller meritvärden under senare år.

– Jag är positiv till chansen att vända utvecklingen med det stöd vi får. Det är inte bara pengar utan trivsel med som får lärare att stanna kvar.