Kommuner dåliga på att kompensera för barns socioekonomiska bakgrund

Två av tre kommuner tar inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när de fördelar pengar till förskolan, visar Skolinspektionens kartläggning.

Enligt skollagen ska kommuner fördela resurser inom skolan efter barns och elevers olika förutsättningar och behov. Något som även gäller förskolan.

Men bara en tredjedel av kommunerna tar hänsyn till socioekonomiska faktorer när de fördelar pengar till förskolan, visar Skolinspektionens kartläggning. Det kan exempelvis handla om att många barn på förskolan har en stor andel föräldrar som är lågutbildade, är arbetslösa eller nyligen har flyttat till Sverige.

Något som riskerar att begränsa förskolans möjligheter att arbeta kompensatoriskt för att skapa en jämlik skola.

– Det kan ju innebära att vissa grupper inte får en lika bra start på sitt livslånga lärande, säger Pernilla Åkerlind, projektledare på Skolinspektionen.

Kartläggningen visar visserligen att fyra av tio kommuner planerar att införa en resursfördelningsmodell där man tar hänsyn till barn socioekonomiska bakgrund.

– Men det är få av dessa kommuner som har ett konkret arbete på gång.

Dessutom visar studien att av de kommuner som väl tar hänsyn tills barns bakgrund när de fördelar sina resurser, är dåliga på att följa upp och analysera vilken effekt omfördelningen ger. Något som i sin tur innebär att kommunerna inte vet hur likvärdig förskolan egentligen blir.

– Det anses lättare att följa upp skolans resultat eftersom effekten kopplas till kunskapskraven. För förskolan är det verksamhetens kvalitetsutveckling som ska utvärderas, inte prestationer hos enskilda barn.