Bild: YoTuTBild: YoTuT

Klyftornas bråddjup

Dela

Relaterade länkar

ANALYS. En vd i ett stort svenskt börsbolag tjänar varje år lika mycket som en genomsnittlig industriarbetare gör under en livstid, skriver LO i ny rapport. Med inkomstklyftor följer fattigdom och skillnad i makt, hälsa och livschanser.

Det är ett ”risky” projekt som den borgerliga regeringen sysslar med just nu, konstaterade ordförande Wanja Lundby-Wedin på LO:s frukostseminarium om rapporten ”Makteliten – kommer igen. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten perioden 1950-2010”.

Den borgerliga regeringen för medvetet en politik som ökar inkomstklyftorna i Sverige. Det ädla motivet uppges vara att bekämpa ”utanförskapet”. Med jobbskatteavdrag har man agnat. Med försämringarna i a-kassan och sjukförsäkringen har man hetsat. Syftet var att få de arbetslösa att svälja jobbkroken. Helst till ett lägre pris. Då kan fler dela på kakan och arbetslösheten sjunker.

I teorin.

I praktiken har den grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden inte blivit mindre än den var hösten 2006 då alliansen tog över. Tvärtom, och nu viker åter konjunkturen. Vad har vi då kvar? Jo, ett allt brantare klassamhälle med accelererande inkomstklyftor.

I dag måste en genomsnittlig industriarbetare, med 25 000 kronor i lön, arbeta ett helt yrkesliv, från 19 till 65 år, för att nå upp i samma årsinkomst som en vd i ett av våra största börsbolag. 46 gånger högre är nämligen vd-lönen, skriver LO i sin rapport.

När jag skrev om det här i fjol var siffran 41.

Ett år för länge sedan peakade Sverige i jämlik inkomstfördelning och jag skulle födas året därpå. Året var 1980 och sedan 1950-talet hade inkomstklyftan mellan direktörer och arbetare stadigt sjunkit från 26 gånger till 9 gånger industriarbetarlönen. Femton år senare när jag började högstadiet var förhållandet åter tillbaka på 26 gånger. Och ytterligare tolv år senare, 2007, när jag gjorde min första praktik på tidningen Arbetaren, var förhållandet det högst uppmätta: 51 gånger.

LO skriver vagt i en debattartikel i Dagens Nyheter att dessa växande inkomstklyftor får stora negativa konsekvenser långt utanför plånböckerna. Men hur denna dynamik ser ut går man inte närmare in på. Det är synd. Braskande rubriker om inkomstklyftor riskerar att, utan fördjupning, få en lätt moraliserande ton.

Tur då att professor Markus Jäntti, vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, var inbjuden för att kommentera rapporten. Jäntti gör precis det som LO borde göra i sina rapporter: Visa på konkreta konsekvenser av ökande inkomstklyftor.

Markus Jäntti, som var en av författarna till förra årets SNS-rapport om inkomstfördelningen, konstaterar att anledningen till att inkomstklyftorna ökar främst beror på ökade kapitalinkomster för samhällets rika. Just ökningen av kapitalinkomster förklarar mycket mer än till exempel löner och skatter. Även om skatter och löner blivit en större faktor under nuvarande regering. Anledningen står bland annat att finna i ett skattesystem som gynnar kapitalinkomster, samt utvecklingen på börs- och fastighetsmarknaden.

Det här är intressant i sig. Men Markus Jäntti kunde också visa på häpnadsväckande likheter mellan fattigdomskurvan, de rikastes andel av totalinkomsten samt ginikoefficienten (ett ekonomiskt mått på ojämlikhet).

Alltså: När de rikas andel av ett samhälles inkomster ökar så ökar även andelen fattiga i en närmast symmetrisk kurva.

Markus Jänttti bläddrade även fram en finsk studie som kommit fram till liknande symmetri gällande förväntad medellivslängd. En annan amerikansk studie visade en tydlig relation mellan inkomst och möjlighet att påverka politiska beslut. Med stora inkomstklyftor följer således alltmer ojämn maktfördelning.

Jäntti refererade forskning som pekar på att stora inkomstklyftor minskar sannolikheten för klassresor. Det amerikanska samhället – trots sin amerikanska dröm – är betydligt mindre rörligt än i de nordiska länderna.

Efter LO:s seminarium kan man konstatera att det inte bara ett ”risky” projekt som den borgerliga regeringen startat. Det är ett projekt som inte bara skapar bråddjupa inkomstklyftor utan även drar ner människor i fattigdom, begränsar barns livschanser och urholkar demokratin.

Inga kommentarer

  1. Jämten - 29 februari, 2012

    Det finns massor med forskning som visar konsekvenserna av stora inkomstskillnader i ett samhälle. I stort sett alla välfärdsindikatorer är negativa i länder med stora inkomstskillnader. USA ligger mycket riktigt i botten inom de flesta områden när jämförelser görs. Intressant är också att det inte är bara de med de lägsta inkomsterna som får det sämre, även medborgare son har högre inkomster mår sämre. Solidariteten mellan människor minskar, allt fler slås ut och de demokratiska värdena urholkas.

  2. Mummel - 29 februari, 2012

    Till problembeskrivningen vill jag foga den internationella utvecklingen med rötter i USA och finansindustrins ökade dominans vid sidan av globaliseringen. Med fria valutarörelser sprids ökade inkomstklyftor med kapitalet som vinnare.
    Media rapportering är även det ett problem med orsak i kunskapsbrist, informationsbrist och ’vested interests’.
    Satyat Das är en av världens främsta exporter på derivat och har skrivit avslöjande om hur de det går till på insidan. Här
    http://www.nakedcapitalism.com/2012/02/satyajit-das-pravda-the-economist%e2%80%99s-take-on-financial-innovation.html
    ägnar han sig att kritisera sönder the Economist och visa hur de varken är objektiva eller ifrågasättande. I samband med detta kritiserar han hela derivat handeln och bristen på reglering av bank o finans. Här finns en del korn av allmänt intresse vid sidan av kritiken av the Economist under olika rubriker.
    1) Han konstaterar att finansindustrin lever på ogenomskinlighet och på att tillskansa sig ränta och att det är bonus som driver framtagande av nya produkter
    2) En kort beskrivning av hur finanskrisen uppstod i finanssektorn genom att ökad hävstång åstadkoms genom strimlade lån som såldes utanför bankerna och möjliggjorde ökade krediter varav en del gick till köparna av de strimlade produkterna och att det hela skapade en kredit/pris spiral uppåt där man glömde centrala begrepp som framtida intäktsbetalning (kassaflöde) på investeringen utan istället utgick från uppumpade värden
    3) Ifrågasättande av om riskspridning med derivat verkligen äger rum då det i slutändan är ett mindre antal institut som både säljer o köper risk (t.ex de stora amerikanska bankerna, Deutche, Credit Suisse etc)
    4) Han beskriver ETF och en del av riskerna med dessa samt hur de som investeringsform tillsammans driver kurser med ökad risk som resultat. Han ifrågasätter strategin för riskspridning och jämför med att ha god (insides) information om ett mindre antal investeringar (det är ju så investmentbolagen på börsen arbetar)
    5) Han flaggar för riskerna med CDS, hur de används felaktigt och att ingen har kontroll och förstår finansindustrin (och ur detta kan man dra slutsatser att den stora risken med en europakris troligen är CDS hanteringen)
    6) Högfrekvenshandel dömer han ut genom att beskriva hur det fungerar och att det inte i sig förbättrar likviditet

  3. Biri - 4 mars, 2012

    Under de sista 33 år har jag varit oroad över de växande klyftor. För 38 år sedan när jag var som utbyteselev i Kaliforninen i ”Silicon Valley”, Då tycktes inkonstskillnader inte vara mycket större än vad de hade varit I Finland c 1968. Dvs för några år tidigare. Jag har sedermera besökt där många gånger och också andra ställen i U.S.A.
    Ökande inkomstskillnader beror av många saker, men den främsta är politik dvs politiska beslut. Avreguleringen av finansmarknader har också haft en yttert stor betydelse.
    Dummast av allt har varit iden, att med värdepapper kan de stora årskullena skydda sina gamla dagar. Iden att folket litar på kuponger är grunden för alla pyramider. Branta inkomstskillnader är ett slags pyramid,skapad av människor med eliten som arkitekter.
    Ekenäs, Finland

  4. jan - 4 mars, 2012

    100.000 arbetslösa i skillnad under en! säsong…arbetslöshet göms som studier mm.





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

SKATTESMÄLLEN: 20 kronor – per år

Blogg › Regeringen höjer skatten med 1 krona och 66 öre i månaden för dem som har en månadslön på över 37 700 kronor. Så här drabbas du av den röda skattechocken – Dagens Arena har hela listan. 0Inga delningar

Socialliberalism förpliktigar, Birgitta Ohlsson

Ledare › Det stormar i Liberalerna. Under den gångna veckan har den gamla konflikten mellan de så kallade socialliberalerna och kravliberalerna i partiet blossat upp inför öppen ridå. 0Inga delningar

Så tycker facken om budgeten

Nyhet › Facken applåderar förbättringarna i a-kassan och satsningarna på arbetsmiljön. Men flera av fackförbunden efterlyser mer utbildningssatsningar. 0Inga delningar

Hörde någon ordet fördelningspolitik?

Ledare › Om regeringen på allvar vill bekämpa ojämlikheten i samhället kan den inte bortse från skatterna. 0Inga delningar

Skolmiljoner brinner inne – 16 600 lärare går miste om lönelyft

Nyhet › 600 miljoner av det statliga lönelyftets tre miljarder kronor kommer inte att delas ut i år. Över 16 000 lärare går miste om en månatlig lönehöjning på 3 000 kronor. 0Inga delningar

22 av 22 remissinstanser sågar regeringens nya migrationspolitik

Nyhet › Alla 22 instanser som hittills lämnat in remissvar på regeringens nya migrationspolitiska förslag sågar det vid fotknölarna. 5275facebook: 5275

PODD | FN:s migrationsmöte – vad ledare gör för en selfie med Obama

Blogg › Under två dagar kommer världens ledare samlas för två möten om migration och människor som flyr. Vad kommer de komma fram till och kan vi hoppas på en riktig förändring? 0Inga delningar

Mattias Goldmann: Så historisk är regeringens miljöbudget

Debatt › Bakom de stolta orden finns delar att vara stolt över, men också delar där regeringen slöat, duttar eller lurar sig själv – här är budgetens tio inriktningar, skriver Fores vd. 0Inga delningar

»Får vi inga pengar från kunden får du ingen lön«

Nyhet › Egenanställningsföretagen marknadsför sin verksamhet som »enkel och trygg«. Men enligt facket råder stor osäkerhet kring de anställdas villkor och i värsta fall blir man helt utan lön. 21facebook: 21

Så har rasistsajterna rasat i sociala medier

Nyhet › Spridningen av material från hatsajter har minskat med nära 75 procent det senaste halvåret. 518facebook: 518

Läkare: Förlossningsskador skandalöst dåligt undersökt

Nyhet › Bristningar drabbar upp till 60 procent av alla föderskor. Enligt Socialstyrelsen ger skadorna sällan problem. Nu stöter myndigheten på motstånd – forskare pekar på omfattande kunskapsluckor. 566facebook: 566

Sverige sämst i klassen – här ökar klyftorna som mest

Nyhet › Skillnaden mellan fattiga och rika ökar mer i Sverige än i något annat OECD-land, visar ny rapport från LO. 1591facebook: 1591

Så driver assistansbolagen upp vinsterna

Nyhet › Med hjälp av jurister kan privata bolag driva upp antalet assistanstimmar – och därmed vinsterna. »Lagen sätter få gränser för vad man kan få« säger Cecilia Eek, Försäkringskassan. 68facebook: 68

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Balkanrutten

Bild: Flcikr/International Federation of Red Cross and Red Crescent Society

EU skickar nödhjälp till Grekland

Nyhet › EU-kommissionen föreslår att 700 miljoner euro ska ges till nödhjälp i Grekland, på Balkan och EU-länder utmed Balkanrutten.  12facebook: 12

Matkö i Idomeni, Grekland. Bild: Johanna Senneby

Tusk: Sätt flyktingar i förvar i 18 månader

Nyhet › I en intervju med the Guardian avfärdar Europeiska rådets ordförande Donald Tusk den officiella statistiken över flyktingars ursprung och beskriver Merkels politik som farlig. 10facebook: 10

malin och anna eu

”Plötsligt är det som att det inte finns några flyktingar”

Nyhet › I skuggan av kriget mot terrorismen bryter länderna utmed Balkanrutten mot asylrätten. Europaparlamentarikerna Anna Hedh (S) och Malin Björk (V) är mycket kritiska. 170facebook: 170

Strandade flyktingar syr igen sina munnar i protest
Balkan sorterar flyktingar – hundratals lämnade i ingenmansland
 

Redaktionen


Nina Brevinge

Historiska skillnader mellan kvinnors och mäns sjukdagar

Gapet mellan könen blir allt större när det gäller sjukskrivningar. Kvinnor har nu nästan dubbelt så många sjukdagar som män. 0Inga delningar

V kritiserar skärpta regler för tvångsavvisningar

Dramatisk ökning av privata välfärdsbolag


Vesna Prekopic

Polisen behövs, men jämlikhet behövs mer

Att sätta in fler poliser för att förhindra bilbränder är nödvändigt. Men det viktigaste kommer alltid att vara arbetet för att skapa ett jämlikt samhälle. 0Inga delningar

Björklund på farlig populistisk väg

Fega inte ur – förbjud vinster i skolan helt


Johanna Senneby

Intern S-strid om migrationspolitiken trappas upp

De socialdemokratiska kommunpolitikerna vill slopa den tillfälliga flyktinglagen. Men från partiledningen hörs inga sådana tongångar... 0Inga delningar

Sura moderater startar egen nyhetssajt

Skolmiljoner brinner inne – 16 600 lärare går miste om lönelyft


hannafinmo

Säger verkligen facken ja till höjd pensionsålder?

»Parterna säger ja till höjd pensionsålder« var rubriken på en nyhet som snabbt kablades ut i måndags... 0Inga delningar

Hörde någon ordet fördelningspolitik?

MP behöver gå en kurs hos V


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • pengaropolitik
    Arena_banner_nyhetsbrev