Rapporten från Riksrevisionen.

A-kassor Sveriges a-kassor skiljer sig åt i hur noggranna de är med att straffa arbetssökande som exempelvis inte skickat in rapport om vilka jobb de har sökt. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Riksrevisionen har granskat det arbete som Sveriges 27 självständiga a-kassor gör när det gäller att kontrollera att de som får utbetalningar från a-kassan.

A-kassorna ska kontrollera att medlemmar som får ersättning uppfyller vissa villkor. De ska aktivt söka arbete och skicka in aktivitetsrapporter, inte säga nej till ett arbete som har anvisats dem, samt uppfylla skäl till att få a-kassa på så sätt att de inte aktivt bidragit till att de förlorat sitt jobb eller att de självmant valt att lämna det.

Det är Arbetsförmedlingen som kontrollerar om de som får a-kassa aktivt söker arbete, och om någon inte gör det ska Arbetsförmedlingen skicka en underrättelse till a-kassan ifråga. Under 2016 skickades 195 000 sådana underrättelser.

Det visar sig i Riksrevisionens granskning att a-kassorna är olika stränga med att ge sanktioner för att ovannämnda villkor inte uppfylls.

– Att en medlem i en a-kassa löper avsevärt mindre risk att bli av med sin ersättning vid brott mot villkoren än vad en medlem i en annan a-kassa gör är en tydlig indikation på brister i likvärdigheten – och så ska det inte vara, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett uttalande.

Sanktioner för att ha brutit mot reglerna kan vara att stängas ute från utbetalningar en kortare eller längre period. Om en arbetssökande inte visat att den aktivt söker jobba är sanktionen i ett första steg en varning, men om det upprepas kan man bli av med ett antal dagars utbetalningar av arbetslöshetsförsäkringen.

Allra strängast är reglerna när det gäller det som i lagen kallas »Orsakande av arbetslösheten«, där det kan bli fråga om avstängning från utbetalningar i 45 dagar redan i ett första steg.

I 8 av 10 fall är skälet till att Arbetsförmedlingen skickar en underrättelse till a-kassorna att den arbetssökande »utan godtagbara skäl« låtit bli att lämna in en aktivitetsrapport.

Just att arbetssökande inte lämnat in sin aktivitetsrapport i tid, och huruvida det finns godtagbara skäl till att de inte gjort det, är en fråga där a-kassorna ofta gör olika bedömningar, säger Anton Ringström, utredare på Riksrevisionen till Sveriges Radio Ekot.

– Regelverket är ju utformat så att det finns ett ganska stort bedömningsutrymme, säger Anton Ringström till Ekot.

Riksrevisionen finner inte att skillnaderna i hur hårda a-kassorna är med att ge sanktioner är kopplade till individens status, vad gäller exempelvis utbildningsnivå och inkomst.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över det uppdrag som Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har så att regelverket blir tydligare, och IAF uppmanas att utfärda råd som gör det lättare för a-kassorna att ta ställning inom fall där läget är svårbedömt.