Sveriges Kvinnolobby och Män för jämställdhet välkomnar förslaget om en jämställdhetsmyndighet. Men de är otåliga – nu är det dags för ett verkligt genomförande.

På onsdagen överlämnades Jämställdhetsutredningens betänkande till jämställdhetsminister Åsa Regnér. Betänkandet innefattade bland annat två nya delmål för jämställdhetsarbetet och ett förslag om en jämställdhetsmyndighet.

Clara Berglund, ordförande på Sveriges Kvinnolobby välkomnar utredningens förslag. Hon menar att dagens jämställdhetspolitik i dag inte implementeras ordentligt i den offentliga förvaltningen.

– Hela regeringskansliet, myndigheter och kommuner har skyldighet att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet, men så har inte alltid skett. Tanken med en jämställdhetsmyndighet är att se till att politiken sipprar ner och faktiskt genomförs, säger hon.

Tomas Agnemo, generalsekreterare på Män för jämställdhet, pekar också på en bristande nationell samordning och kontroll.

– Man behöver bevaka myndigheterna, det måste finnas ett övergripande ansvar för att jämställdhetspolitiken ska genomföras överallt. Till exempel att man tittar mer på jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting.

Just här efterfrågar även Clara Berglund än mer än vad utredningen visat. Hon vill se ett tydligare stöd till kommunerna, då det praktiska jämställdhetsarbetet varierar mycket dem emellan, liksom budgetering och kompetens.

– Det pratas mycket i betänkandet om vilka projekt som har gjorts i olika kommuner, men detta måste spridas över hela Sverige, för att nå alla medborgare. Det måste tas ett nationellt ansvar för att se till att det ställs krav på alla kommuner, att projekt följs upp och att alla kommuner visar resultat, säger Clara Berglund.

Tomas Agnemo är positiv till att Åsa Regnér ofta tar upp problematiken runt maskulinitetsnormer, en fråga som även understryks i rapporten.

– Att jobba emot mäns våld mot kvinnor är viktigt ur många olika perspektiv. Ett myndighetsuppdrag skulle kunna innehålla tydliga skrivningar kring hur vi ska arbeta med män och jämställdhet, maskulinitetsnormer och våld. Det ser vi som positivt, säger han.

Regeringen har sedan tidigare fyra delmål för jämställdhetsarbetet: jämställd fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete samt att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Nu föreslår utredningen två nya delmål: jämställd utbildning samt hälsa, vård och omsorg – ett förslag som uppskattas.

– Hälsa har ju med våld att göra, men är bredare än så. Hälsa är inte bara frihet från våld, säger Clara Berglund och fortsätter:

– Vi välkomnar särskilt att man har inkluderat både vård och omsorg. Det tolkar vi som att det kommer att krävas att staten, kommuner och landsting måste leverera en mer jämställd service till medborgarna. Det är något som har saknats tidigare.

Men nu är Sveriges Kvinnolobby och Män för jämställdhet otåliga. I fyra tidigare utredningar har en jämställdhetsmyndighet föreslagits, efter liknande argumentation – nu är det dags för ett verkligt genomförande.

– Regeringen har ett antal utredningar på sitt bord, och nu måste de omsättas i politik. Men om man bestämmer sig för att skapa en jämställdhetsmyndighet så är det nödvändigt att den dels få ett brett uppdrag och dels får resurser nog för att kunna genomföra det, säger Tomas Agnemo.

– Om det ändå inte blir av – då kan man ju fråga sig varför man ens gör de här utredningarna, tillägger Clara Berglund.