Försämrad skolhälsovård. Färre lärare. Mindre pengar till skollitteratur. En upphandling av it har fått kostnaderna att rusa och Stockholms gymnasieskolor att blöda ekonomiskt.
– Jag ser ju att det har blivit mycket sämre de senaste tre åren, någonting har hänt.
Katarina Lycken Rüter är lärare på gymnasieskolan Östra Real. Här har ett omfattande besparingsprogram sjösatts. Skolan skär ned på bibliotekspersonal och kuratorer. Man planerar för färre lärartjänster och minskar anslagen till skolböcker. Nedskärningarna är ett måste trots att skolan är mycket populär att söka till och något vikande elevunderlag inte har märkts av.
Allt fler lärare och skolledare vittnar om en försämrad ekonomisk situation för Stockholms gymnasieskolor. Lärare sägs upp och de som blir kvar får allt mer ansvar på sitt bord. I februari i år valde Arbetsmiljöverket att gå på fackets linje. Om inte utbildningsförvaltningen i Stockholm minskar lärarnas arbetsuppgifter kommer staden att tvingas betala ett vite på två miljoner kronor. Förvaltningen har fram till höstens skolstart på sig.
Den ekonomiska situationen för Stockholms gymnasieskolor har på bara några år gått från överskott till minusposter. En förklaring är att antalet elever blivit färre. En annan är höjda lärarlöner som politikerna inte fullt ut har kompenserat skolorna för. Men i stormens öga finns också ett it-avtal som har fått kostnaderna i Stockholms gymnasieskolor att rusa.
Mycket tyder på att Stockholms stads avtal med Volvo IT är en av de främsta orsakerna till den försämrade situationen. I utbildningsförvaltningens verksamhetsberättelse för 2012 uppger man att avtalet på vissa skolor har fördubblat kostnaderna för it. På Östra Real har it-kostnaderna ökat från två till fem miljoner kronor på bara två år. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att det besparingspaket som sjösatts innebär att skolan ska spara fyra miljoner kronor i år.
– Volvo IT är ju en av de saker som det här sammanfaller med, att it-uppdraget har blivit dyrare och sämre utfört, säger Katarina Lycken Rüter.
Ragnar Sjölander är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholm. Han är mycket kritisk till den prislista som Stockholms stad har gått med på i avtalet.
– Jag tror att Volvo IT:s affärsidé är att hyra ut datorer billigt, för att sedan ta ut överpriser på en massa andra tjänster.
Volvo IT hyr ut alla datorer som elever och lärare använder. Men man tar också betalt för allt som har med it att göra – att skapa nya användarkonton, utskrifter, att tillhandahålla datautrymme. Det är framför allt här som kostnaderna drar i väg i onödan, säger Ragnar Sjölander. Han anser att staden har låst in sig i ett system som många elever inte använder.
– Nu finns det gratisalternativ för datalagring som eleverna hellre använder, men skolorna betalar ändå jättemycket pengar varje månad för det är vad som står i avtalet.
Jan Valeskog (S) är vice ordförande i utbildningsnämnden i Stockholm. Han menar att vi ännu inte vet hur mycket införandet av Volvo IT har kostat. När det nya systemet infördes gjorde sig staden av med ungefär 100 it-tekniker ute på skolorna, därför räknar den borgerliga majoriteten det som en kostnadssänkning. Men Jan Valeskogs intryck är att många skolor har tvingats ersätta de gamla it-teknikerna med lärare som börjat jobba med it-frågor på deltid.
– Det där är en dold kostnad i införandet av det nya it-systemet, som ingen vet vad det egentligen har kostat skolorna.
Ragnar Sjölander håller med. Det har inte fungerat att helt och hållet centralisera it-supporten, som var tanken när man sade upp skolornas it-tekniker.
– Tills den situationen är löst så är det här en kostnad som ligger kvar på skolorna, säger Ragnar Sjölander.
Katarina Lycken Rüter tycker att det verkar som om det har blivit fel från början, att den som gjort upphandlingen inte har haft ett skolperspektiv.
– Den som har skrivit kriterierna för upphandlingen har inte sett till att det är skolornas behov som är i centrum.
I dag finns mycket kritik men väldigt lite handfast kunskap om vilka konsekvenser avtalet med Volvo IT egentligen har haft. Stadsrevisionen har konstaterat att upphandlingen inte var tillräckligt förankrad i skolor och förvaltning. Men den granskningen har inte synat de ekonomiska konsekvenserna – eller hur avtalet har påverkat skolverksamheten.
– Vi vill ha en stadsövergripande utvärdering där man tittar på vilka fördelarna har varit kontra kostnaderna, säger Ragnar Sjölander.
Jan Valeskog är orolig för att den dåliga ekonomin och bristerna i it-miljön kan påverka den kommunala gymnasieskolan på lång sikt.
– De kommunala skolorna konkurrerar ju på en marknad, det här kan vara förödande för deras möjlighet att locka elever.
Han tycker att stadshusmajoriteten måste ta ansvar för de problem som har uppstått.
– Det verkar som om man har inställningen att “nu går vi vidare, det finns ingen anledning att blicka bakåt”. Det håller inte om man har kastat många miljoner kronor i sjön.
Erik Wiklund
Dagens Arena söker skolborgarrråd Lotta Edholm (FP) för en kommentar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
