Jenny Cederborg, enhetschef på Försäkringskassan.
Jenny Cederborg, enhetschef på Försäkringskassan.

UNDERHÅLL Nya regler för underhållsstöd har skapat oro hos föräldrar som inte kan samarbeta. Hittills har de flesta fått avslag på ansökan om att Försäkringskassan ska fortsätta sköta utbetalningarna. Men även handläggarna har svårt att tolka vad som ska utgöra »särskilda skäl« enligt lagen.

Den 1 april ändrades lagen och Försäkringskassan fick ett utökat uppdrag att arbeta för att få fler föräldrar att samarbeta och komma överens om storleken på underhållsbidrag. Ett syfte var att fler barn än i dag ska få den nivå av stöd de har rätt till – vilket oftast innebär en höjning.

Men lagändringen innebär framförallt att möjligheten att låta Försäkringskassan stå för transaktionerna dras tillbaka. Om myndigheten ser att inbetalningarna från den betalande föräldern har gjorts i tid i sex månader i sträck slutar Försäkringskassan betala ut underhållsstöd. Nu krävs särskilda skäl, som exempelvis en vålds- eller hotbild eller stora konflikter mellan föräldrarna, för att Försäkringskassan ska fortsätta att sköta utbetalningarna.

Redan innan lagändringen gick igenom höjdes oroliga röster. Företrädare för ensamstående föräldrar menade att det kunde leda till konflikter och oro över om pengar alls skulle utbetalas, då det kan finnas en ovilja eller rent av en önskan att sabotera för den förälder – oftast kvinna – som har barnen boende hos sig.

Sveriges makalösa föräldrar är en av de organisationer som har fått ta emot frågor och samtal från oroliga föräldrar.

– Vissa har skrivit att man inte vågar ta kontakt med exet för man är rädd och avstår då hellre de pengarna, säger Catarina Danso, generalsekreterare på Sveriges makalösa föräldrar.

Och från Försäkringskassan kommer nu beskedet att av de hittills 200 föräldrar som har ansökt om att få gå tillbaka till att myndigheten står för underhållsstödet, har bara ett fåtal fått det beviljat. Siffran ska jämföras med att 2 400 föräldrar i en första omgång i oktober fick börja hantera underhållsbidraget själva.

– Vi har haft ganska få fall där vi har bedömt att det finns särskilda skäl, säger Jenny Cederborg, enhetschef för avdelningen bidrag till barnfamiljer på Försäkringskassan.

Vad som utgör särskilda skäl är fortfarande en fråga utan tydligt svar. Därför är den svår för handläggarna att bedöma, säger Jenny Cederborg. Enheten på Försäkringskassan har haft möten med regeringskansliet för att diskutera frågan. I lagtexten står att undantag från reglerna kan göras om det saknas förutsättningar för föräldrarna att komma överens.

– Vad menas med »förutsättningar för föräldrarna att komma överens«? Det väcker ju också en viss oro hos föräldrarna att man inte vet, säger Jenny Cederborg.

För att klargöra rättsläget och gränsdragningar i det nya regelverket har det allmänna ombudet för socialförsäkringen, Emma Rönström, överklagat sju fall till förvaltningsrätterna. En fråga som uppstår i fallen där föräldrarna ser annorlunda på saken än Försäkringskassan är hur mycket ansträngningar som ska läggas på att utreda familjesituationen om en förälder hävdar att det finns samarbetssvårigheter.

– Det finns ju krav på bevisning. Men om Försäkringskassan ska utreda för mycket kan det finnas en risk att en konflikt blossar upp igen och att situationen blir mer komplicerad än den var innan, säger Emma Rönström.

Vad menas med »förutsättningar för föräldrarna att komma överens«? Det väcker ju också en viss oro hos föräldrarna att man inte vet.

Det har tagit mer tid än väntat för Försäkringskassan att hantera alla samtal med föräldrar som uppstår i samband med regeländringen.

– Volymen på samtalen är nog vad vi väntade oss. Det är snarare tiden vi behöver lägga ner för att det ska bli ett bra möte med föräldrarna som är längre än väntat, säger Jenny Cederborg på Försäkringskassan.

Samtidigt har det skett en del pensionsavgångar bland personalen på myndigheten som hanterar frågorna om underhåll, vilket har gjort att processen att sjösätta reformern tar längre tid än planerat. De flesta separerade föräldrar har därför ännu inte märkt av förändringen.

Catarina Danso från Sveriges makalösa föräldrar tycker att regeringens ambition att uppmuntra föräldrar att samarbeta är bra.

– Men pengar är en jättestor och het fråga, och då måste man börja på ett annat sätt för att försöka få igång samarbetet, säger Catarina Danso.

 

SJU FALL HAR ÖVERKLAGATS

Fem av sju fall som hittills har överklagats av allmänna ombudet för socialförsäkringen rör föräldrar som har fått avslag från Försäkringskassan om fortsatt underhållsstöd via myndigheten. I två fall har Försäkringskassan beviljat en begäran där de anser att särskilda skäl funnits för att fortsätta sköta utbetalningarna.

Allmänna ombudet för socialförsäkringen utses av regeringen, och ska ha en självständig roll gentemot Försäkringskassan när det gäller vilka beslut som överklagas.

De ärenden som har överklagats gäller gränsdragningen för vad som kan anses vara ett ”särskilt skäl”, där det är motiverat att Försäkringskassan ska ta tillbaka ansvaret för underhållstransaktionerna.

Fall 1: Är konflikter ett särskilt skäl?

Båda föräldrarna har begärt fortsatt betalning via Försäkringskassan, då de tidigare har haft konflikter om underhåll och barnbidrag, men de har fått nej.

Allmänna ombudet skriver: »Frågan i målet är dels om konflikter kring underhållet är ett särskilt skäl, dels vilken grad av bevisning som bör krävas. Enligt allmänna ombudets uppfattning kan samarbetssvårigheter och konflikter vara ett särskilt skäl.«

Fall 2: När kan försämrad ekonomi vara ett särskilt skäl?

Den bidragsskyldige föräldern har blivit arbetslös och har därför låg inkomst, enligt båda föräldrarnas uppgifter. Försäkringskassan har därför gått med på att fortsätta sköta underhållsstödet.

Allmänna ombudet skriver: »Det framgår av förarbetena att försämrad ekonomi kan utgöra särskilda skäl. […] Frågan i målet är om utredningen är tillräcklig för att konstatera att [xx xx] ekonomiska situation har blivit så avsevärt försämrad att [xx xx] förmåga att betala underhåll för sitt barn i praktiken är obefintlig.«

Fall 3: Är hot och trakasserier ett särskilt skäl?

Bägge föräldrarna har uppgett att familjeförhållandena är komplexa och har polisanmält varandra. Boendeföräldern säger att det har förekommit hot och trakasserier från den andra föräldern. Försäkringskassan avslog begäran om att sköta utbetalningarna.

Allmänna ombudet skriver: »Frågan i målet är dels om det som har anförts är särskilda skäl, dels vilken grad av bevisning som ska krävas till stöd för de skäl som åberopas. I förarbetena nämns att ett särskilt skäl kan vara hotbild från den bidragsskyldiges sida. Enligt allmänna ombudets uppfattning bör det vara tillräckligt att det föreligger en hotbild för att särskilda skäl ska anses uppfyllda.«

Fall 4: Är misshandel mot den betalande föräldern ett särskilt skäl?

Den bidragsskyldige föräldern har sagt att den inte vill betala direkt till boendeföräldern, eftersom boföräldern har utsatt denne för misshandel tidigare. Försäkringskassan har avslagit begäran.

Allmänna ombudet skriver: »Enligt förarbetena kan det vara ett särskilt skäl att det finns en hotbild mot boföräldern från den bidragsskyldiges sida. Frågan är om det kan utgöra ett särskilt skäl att den bidragsskyldige har utsatts för misshandel. Enligt allmänna ombudets uppfattning kan misshandel av någon part anses vara särskilda skäl.«