EU-ländernas regeringschefer och Europas banker nattmanglade till fyratiden i morse. En del av lösningen är minskad grekisk suveränitet.

De flera gånger uppskjutna förhandlingarna om vad som ska göras åt den europeiska skuldkrisen har till sist resulterat i en överenskommelse. Den är på inga sätt ett färdigt paket, men vissa grundläggande principer har slagits fast.

Till att börja med kan inte de privata banker som har lånat ut pengar till Grekland räkna med att få igen alla sina pengar. Greklands privata skulder ska skrivas ned med 50 procent. Förhoppningen är att det ska leda till att den grekiska statsskulden kryper ned mot 120 procent av bruttonationalprodukten år 2020. Skulden kommer med andra ord att vara alldeles för stor även fortsättningsvis, men den blir åtminstone mer hanterbar än dagens 160 procent.

Men det är värt att påpeka att det är Greklands skulder till just de privata bankerna som skrivs ned. Inte de skulder Grekland har till andra EU-länder, via antingen Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF, den så kallade ”räddningsfonden”), Europeiska centralbanken (ECB) eller genom direkta bilaterala lån. Det betyder att nedskrivningen av den grekiska skulden inte är så stor som många aktörer hade velat se. Internationella valutafonden (IMF), till exempel, ska i förhandlingarna ha förordat en nedskrivning på 75 procent.

Vidare kommer Grekland – men även Spanien, Italien och Irland – att åläggas ett stort ansvar för att förbättra sina offentliga finanser. I Greklands fall kommer det att gå så pass långt att delar av landets suveränitet i praktiken upphävs.

Tidigare har IMF, EU-kommissionen och ECB – den så kallade ”trojkan” – regelbundet rest till Grekland för att författa rapporter om den grekiska ekonomin. Dessa har fungerat som beslutsunderlag i olika toppmötessammanhang. Nu ska trojkan ges permanent närvaro i Aten, med uppgift att kontrollera att den grekiska statsapparaten följer sina åtaganden. Trojkan kommer att ha vetorätt mot beslut som de anser vara oriktiga.

Men det är inte bara Grekland som nu blir allt mer beroende av andra stater. I dag ringer Frankrikes president Nicolas Sarkozy till Kinas president Hu Jintao. Samtalet kommer att handla om hur kinesiska intressen kan vara en del av ett utökande av storleken på den Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) till 1 000 miljarder euro.

Det handlar om en affär behäftad med hyfsat stor risk. Kritiker menar att metoderna för att utöka EFSF liknar de uppfinningsrika finansiella konstruktioner som för ett par år sedan kastade in USA i en bankkris.

Vid en pressträff i Stockholm på onsdagsförmiddagen svarade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) på frågor om nattmanglingen. Trots att de inte har suttit med vid förhandlingarna, eftersom Sverige inte är ett euroland, var de märkbart trötta. Något de delade med ett par av rödögda journalister. Reinfeldt knockade nästan omkull en mikrofon.

Huvudbudskapet var att natten hade varit ett fall framåt, men att många högst komplicerade detaljer återstår.
– Vi kommer att ha en lång rad toppmöten framöver, meddelade Reinfeldt.