Illustration: Robert Hilmersson

Helt sjukt om fusk och fel

Dela

Relaterade länkar

När kostnaden för sjukskrivningarna rusade iväg till 132 miljarder i början av 2000-talet hotades statsfinanserna enligt flera debattörer. Färre bryr sig om att 133 skattemiljarder aldrig når statskassan varje år. Dagens Arena och Dagens Arbete avslöjar hur litet sjukfusket är, och vart de stora pengarna försvinner.

Läs som pdf

Vi träffas på en fest, Danne och jag.
– Hon tog studenten för två år sedan, säger han och ser mot sin flickvän.

– Jag sjukade mig för att kunna vara med på hennes examen.

Sedan rodnar han, som om han kommit på att någon kan tipsa Försäkringskassan. Jag försöker släta över men då blir han både förvånad och sur. Minen säger allt: Hur i helvete kan jag tro att han skäms över sjukfusk när han rodnar av kärlek? Sin kärlek.

De bor på 38 kvadrat i en mellanstor svensk stad. Han jobbar på fabrik och hon vill bli sjuksköterska. ”Skål!” skriker någon i festlokalen. På måndag ska Danne gå på skiftet igen. Ikväll ska han dricka sig berusad.

2000-talets stora debatt
Vrid ficklampans kägla mot 2000-talets stora debatt, och inse att Danne är en viktig person. Såna som han förstår inte att det är fel att sjuka sig för att man är trött, har annat för sig, eller inte trivs på jobbet. Han tillhör gruppen ”förvuxna barn” som jag hörde vänner klaga på:
”De vill fan ingenting. Vissa skaffar sig inte ens något jobb, de hänger på café och tror att de ska kunna leva på musiken. Jag vill inte att de ska fika upp mina pengar.”

Tre av fyra svenskar tror att fusk med bidrag och ersättningar är ”ganska, eller mycket omfattande”. Och nära hälften (10 000) av alla fusk-anmälningar till Försäkringskassan kommer från privatpersoner som anmäler sina grannar. Misstänksamheten mot medmänniskans onda rygg är stor, fast bara en bråkdel av de anmälda visar sig ha fuskat.

Hotade statsfinanserna
Bakgrunden: I slutet av nittiotalet exploderade Sveriges sjukskrivningskostnader. Steg från 75 till 132 miljarder på fem år. Lägg siffran på minnet. Den hotade statsfinanserna, menade flera debattörer.

Den vanliga förklaringen till sjukbomben var att arbetsmiljön var dålig och att stressen löpte amok efter krisåren. Men i början av 2000-talet höjdes röster bland politiker och skribenter för att det var en myt. Svenskt Näringsliv beställde en egen opinionsundersökning. Sedan förklarade organisationen att folk hade dåliga kunskaper: ”Många anser att det finns situationer då det är okej att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är sjuk.”

I undersökningen tyckte 25 procent att det var helt rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt på grund av problem i familjen. 10 procent tyckte att det var rätt om man ”vantrivs på jobbet”. Ändå hade bara 5 procent verkligen varit hemma någon dag under det senaste året, utan att vara så sjuka att de inte kunnat jobba. Samtidigt gick 60 procent till kneget trots att de borde ha stannat i sängen. Arbetsmoralens härdiga folk överträffade slappisarna med råge i arbetsgivarorganisationens undersökning. Det valde varken tidningar eller Svenskt Näringsliv att lyfta fram.

”Omfattande missbruk”
”Den misstanke som i alla fall inte jag kan frigöra mig ifrån är att det bland alla sjuka kan finnas personer som inte är sjuka”, ansåg skribenten i Dagens Nyheter. ”Bortom allt tvivel har vi att göra med ett omfattande missbruk”, lät det i Expressen. Enligt Sydsvenska Dagbladet hade delar av Sverige utvecklat en osund ”sjukskrivningskultur”.

Snart var det inte bara de blå som talade om en slapp inställning. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning. Och på en presskonferens en solig dag i Hagaparken, den 30 juni 2004, satt Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg och höll med om att svenskarnas attityd till sjukskrivningen hade förändrats. ”Och det är inte detsamma som fusk, utan en allmän värderingsförändring”.

Satsningar mot sjukfusk
Men lite detsamma var det kanske ändå. Satsningarna mot sjukfusk, vab-fusk och annat försäkringsfusk bara ökade därefter. ”Närmast en explosionsartad revolution på området”, har Brottsförebyggande rådets chef Lars Korsell beskrivit det system som sedan växte fram.

När vi hunnit till år 2006 hade samtalet börja handla om ”stöld” och ”nolltolerans”. Försäkringskassan anmälde folk på löpande band, det spelade ingen roll hur lite pengar den vabbande modern misstänktes ha försnillat. Men polisen hade nog med att reda upp bland inbrott och misshandel och kunde inte skaka fram motsvarande resurser.

Den politiska inställningen att reglerna inte fungerade växte i samma takt. Och år 2008 klubbades en hårt uppstramad sjukförsäkring igenom av den vid det laget borgerliga majoriteten i riksdagen.

Skattefifflaren Clas
Nu måste jag få lämna historien om sjukfusket för en stund. Jag måste berätta om Clas. Clas är i trettioårsåldern, och bor i hus. Ungefär var tredje vecka eldar han. I en hink på gården, i en kamin eller en grill. Där brinner kopiorna av restaurangens dagkasserapporter. Clas manipulerar kassaregister. Han har lärt sig systemet av sin förra chef, hur det ska hanteras och skötas om, och han har blivit delägare och vd.

Clas är vid den här tidpunkten en ganska vanlig företagare. Ambitiös, driftig och har lite svårt att hålla fartgränsen på nittiovägar. Men den dag jag och han träffas, är han mycket ovanlig, och inte alls representativ för skattefifflare överlag. Han går och väntar på rättegång. Och han har erkänt.
– Jag erkände för att jag vet att det var fel, det jag har gjort. Och oavsett vad man gör ska man stå för det, tycker jag.

Skatteverket anser att Clas har undanhållit skatt på tre miljoner kronor, och gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott. Motivet var enligt honom själv att betala av till sin delägare för att kunna köpa restaurangen.

Alla kör en del svart
I värsta fall kan han bli dömd till fängelse. Han tänker ofta på hur han i så fall ska förklara det för sina barn. Men han var inte orolig när kompanjonen drog utomlands och lämnade Clas med räkenskaperna. Utåt sett var restaurangen en mönsterkrog. Kassasystemet hade funnits i många år. Han säger att det inte finns en enda krögare i stan som inte kört en del svart, och att de manipulerade kassaregistren är det vanligaste sättet att få in svarta pengar. ”Ingen åker dit”. Bombsäkert.

Hur Skatteverket kom honom på spåren vet han inte. Men en fredag kom kronofogden och ville titta på restaurangens tillgångar. Och plötsligt var beskrivningen av den unge, ambitiöse entreprenören Clas i stället beskrivningen av en brottsling.

Sedan dess har han haft gott om tid att tänka. På sig själv, på skatter och moral. Han har tänkt på den enmansföretagare han känner, som har ett företag vars enda egendom är tre privata mobiltelefoner. Med hjälp av mobilräkningar som är privata drar killen av extrainkomster som han egentligen skulle ha skattat för. Clas har tänkt på att han tycker att företag beskattas hårt.
– Men samtidigt, skulle alla betala skatten skulle den vara mycket lägre. Nu är det nästan okej för att alla verkar fuska.

Han har också tänkt på hur rumsrent det är att tala öppet om fiffel med skatten. Kompisen som skrattande berättade att han fått igenom avdrag för dubbla boenden talade om briljans. Sin briljans.

Samhällsfarlig verksamhet
Så låt oss nu tala lite om skattefusk. Vi bryr oss mycket om motivet när vi ska bestämma oss för vad som är omoraliskt. Oavsett lag och regel. Vi vet att sjukfusket seglade upp till en topplacering över förkastliga sysselsättningar i början av 2000-talet. Att offentliga röster fastställde motivet: lättja och dålig attityd. Att opinioner bildas, leder till åtgärder och politiska beslut. Så låt oss snacka skattefusk.
– Det här är en samhällsfarlig verksamhet. Den ekonomiska brottsligheten galopperar. Det finns enorma pengar att hämta, vi har inte sett vidden av det här ännu.

Så säger en man på Skatteverket som inte vill skylta med sitt namn. Han talar om organiserad brottslighet.
– Vi måste våga diskutera och tydliggöra gränserna för vad som är acceptabelt. Annars kan vi hamna i samma situation som i Sydeuropa, där man jobbar svart för att det andra systemet inte fungerar.

En förlorad pott på 133 miljarder
Då får du en ond cirkel, där du mutar dig fram både som företag och privatperson, säger en annan. Hon talar om gemene mans småfiffel. Allt ringas in i en förlorad pott på 133 miljarder (påminnelse, förväxla inte siffran med de totala sjukkostnaderna på 132 miljarder, de som ansågs hota statsfinanserna). Skattekronor som aldrig kommer
in. Det kallas inte skattefusk utan ”skattefel”.

Självklart är beräkningen inte vattentät. Fusk och fel mäts med de uppgifter som finns, resten gissas fram. Det gäller för såväl Försäkringskassan som Skatteverket. Men medan Skatteverket ger ut en bok om hur uppskattningen har gått till, och dessutom visar att alla osäkra siffror räknas ner för att inte överdriva, hänvisar Försäkringskassan till en ”best guess”. Metodbeskrivning av denna gissning finns inte, och den räknas varken upp eller ner.

Så: 133 miljarder i försvunnen skatt har vi på bordet. Var ska vi börja bena? Låt oss ta det olagliga sparandet utomlands. Det kostar uppskattningsvis 7,5 miljarder om året. Och det är ingenting annat än personer som gömmer en del av sina förmögenheter på utländska konton där de slipper betala skatt till Sverige. Skattebrott, utfört av den som har rätt mycket, men tycker att lite mer ska jag ha.

Håll i dig nu. Bara kostnaden för det här olagliga sparandet, är två miljarder mer än hela det uppskattade fusket inom hela socialförsäkringssystemet.

Skatteverket sparar
En organisation som skulle jobba enbart med att förhindra skattesmitarkonton, har chansen att dra in mer till statskassan än Försäkringskassans kontrollverksamhet någonsin kan. Men Skatteverket har haft det knapert de senaste åren och tvingats lämna in en handlingsplan till riksdagen. Där står att man yxat, skurit och ”haft otillräckliga förutsättningar att minska skattefelet”.

Verket beräknar att fel för 22 skattemiljarder rättas till varje år. Målet är att få in tre gånger så mycket. Men i stället för de extra 400 miljoner som Skatteverket bett om, gav regeringen hälften. Nu måste mellan 50 och 100 anställda bort nästa år.

Kontrollen skärps på Försäkringskassan
År 2005 gick Försäkringskassan igenom en omorganisation. En fristående kontrollenhet byggdes upp. Regeringen sköt till 300 miljoner öronmärkta pengar, och enheten växte snabbt. Metoder och datasystem togs fram för att ringa in alla fuskande svenskar.

I dag är varje anställd mer än dubbelt så effektiv som då. Fler och fler lagförs för att ha fuskat. Och ändå. Ändå begärde Försäkringskassan bara in 193 miljoner i vad de bedömde vara fuskpengar förra året. Bara 461 anmälningar ledde till åtal. Och bara 320 ledde till en fällande i dom. Det är 1,3 procent av allt det som man från början misstänkte var fusk.

Bara var tredje anses ha fuskat
Samtidigt kan vi läsa i tidningarna om hur mycket pengar kassan drar tillbaka. Under rubriken: ”Fusk för miljoner hos F-kassan” skrev Dagens Nyheter så sent som i september om återkrav på 77,2 miljoner under andra kvartalet. Vad som inte står någonstans i artikeln är att bara var tredje person anses ha fuskat. Resten beror på oavsiktliga fel, även fel som Försäkringskassan står för.

Pengar som alltså inte ger, utan kostar, dubbelt. När en del av organisationen har lagt tid och papper på att betala ut ett felaktigt belopp, och sedan en annan del lägger ännu mera tid och papper på att kräva tillbaka samma pengar, är det då rimligt att hänvisa till siffrorna som fusk? Nja, säger Daniel Johansson, verksamhetsansvarig för kontrollfrågor på Försäkringskassan.
– Om man som jag kanske likställer fusk med ett mer förslaget och uppsåtligt beteende. Då är det inte helt rättvisande, nej.

I övrigt bollar han över till tidningsmakarna. Försäkringskassan kan ju inte rå för deras rubrikval.

Var tionde skattekrona
Låt oss lämna sjukfuskarna för en stund. Låt oss för ett ögonblick återvända till det berg av beräkningar som kallas skattefel. Det är svårt att göra upprörande fuskrubriker av skattefelet. Rent av omöjligt. Skatteverket tycker inte att det är intressant att avgöra hur mycket av 133 miljarder försvunna skattekronor som kan kallas fusk.

133 miljarder. Det är detsamma som en tiondel av den skatt som begärs in. 1 186 000 dagisplatser under ett år. Statens kostnader för a-kassa och aktivitetsstöd gånger fyra. Full sjukpenning för 523 000 personer. Medlemsavgiften till EU sju gånger om. Och kommer du nu ihåg siffran som hotade statsfinanserna? 132 miljarder. Skattefelet är till och med mer än hela Sveriges sjukkostnader när de låg som allra högst år 2003.

133 miljarder som bara blev ”fel”.

”Valt en mjukare formulering”
Medan Försäkringskassan noga pekar ut hur många som kan anses fuska med försäkringarna, uttrycker sig Skatteverket så här:
– Det finns en svårighet i det här att man förväntas ha en väldig ordning på sina papper och annat … Det vet vi alla hur det kan vara.

Orden kommer från Jan-Erik Bäckman, chef på Skatteverkets analysenhet. Och hans chef, generaldirektör Ingemar Hansson, säger så här:
– Även om merparten är fusk är det inte alltid så. Därför har vi valt en mjukare formulering. 133 miljarder låter mer precist än vad det är. Man måste komma ihåg att det är en beräkning.

Kanske hänger försiktighet och ”en mjukare formulering” ihop med det som kallas ”kundtänk”? En före detta anställd förklarar situationen:
– Kundtänkandet är något Skatteverket haft i några år. Det går ut på att man försökt svänga bort från att tänka att man bara sysslar med kontroll. Om en skattskyldig ringer så är det inte en skattskyldig som ringer och stör, utan en kund som ska få hjälp.

– Det finns en ovilja att hänga ut någon som fuskare, man vet att det försvårar samarbetet. Det är lätt att man bränner en bra fungerande relation med till exempel ett företag.

Vissa skulle säga att Försäkringskassan bör ta intryck. Verket verkar ha något som kassan inte har. Faktum är att – i alla opinionsmätningar – ligger den myndighet som tar ifrån oss pengar mycket bättre till än den som ska ge oss dem.

”Fusk för 66 miljarder”
Men mitt i dunkudden av mjuka uttalanden från verkets många hörn råkar jag plötsligt på Pia Bergman. Hon är projektledare mot svartarbete, som beräknas kosta i runda slängar 66 miljarder. Varje år.
– Det är en fruktansvärd massa pengar som vi skulle kunna göra andra saker med. Om vi kan få bukt med det här minskar sannolikheten för att vi ska få ett korrupt samhälle och det är grunden för en fungerande demokrati.

Jag undrar lite över hur lätt det är att göra fel. Det gör inte Pia Bergman.
– Svart arbetskraft kan jag ju säga att det är jädrigt svårt att missförstå. Man vet om man jobbar svart, eller om man anställer svart så det är absolut klart. Det är fusk för 66 miljarder.

Det finns en hel del förslag som drivits i åratal, och som skulle förbättra statens inkomster. Till exempel att Skatteverket ska kunna göra oannonserade besök på företag. Det finns också nya regler som försvårat arbetet. Till exempel att det blivit lättare att få F-skattsedel. Du kan nu jobba som egen företagare åt en enda uppdragsgivare. Den utvecklingen kan enligt Skatteverkets egen rapport hota vårt säkraste sätt att överhuvudtaget få in skatt.

Skattefusk föder rut-avdrag
Så hur debatteras skattefusk? Har du hört om skattefelet för ersättningar till chefer i riskkapitalbolag? 1,5 miljarder om året. Eller att handeln med begagnade lyxbilar beräknas kosta en miljard, eller om den olagliga importen av båtar? 32,5 miljoner. En sån struntsumma skulle kunna användas till exempelvis full ersättning för 128 sjuka varje år.

Visst pratas det om skattefusk. När politiker visar sig ha anställt hantverkare och barnflickor svart. När var och en kan se hur frisörer och restauranger rör sig från ljusgrått till becksvart. Men då är det inte moralen och attityden som förkastas. I stället föds rut-avdrag för de serverade och personalliggare för de serverande, med motiveringen att branscherna måste skyddas. Allra minst bassning får storföretagen. De förväntas söka systemets luckor som en sorts rimlig vinstmaximering.

För några år sedan körde flera storföretag ett fiffigt ränteupplägg och kunde befria sig själva från bolagsskatt. Det fick knappt debattörerna att höja på ögonbrynet, förklarar en medarbetare på Skatteverket:
”Det är inget som highlightats i DN och Svenskan precis.”

Tillvägagångssättet skiftar med storlek och styrka. Men av de 133 miljarderna som kallas skattefel beräknas just företagen stå för den stora biten: 103 miljarder. Och oavsett metod är målet alltid detsamma: att behålla de pengar som riksdagen har beslutat ska tillfalla alla.

”Fler moraliskt indragna”
Enmansföretagaren som Clas berättade om är vanlig: De minsta företagen sticker ut med ett fel på 52 miljarder. De bidrar till den svarta ekonomin och tycker att det är lika okej att trixa med avdrag som det är för Danne att ta en sjukdag. Men det är sällan det skrivs om dem.
– Det är jävla konstigt egentligen. Jag kan bara spekulera i varför. Det kan vara så att många fler har erfarenhet av skattefusk än av bidragsfusk. Det är mer allmänt förekommande och fler är liksom själva moraliskt indragna i det.

Mannen som talar heter Stig Orustfjord och är Försäkringskassans egen överdirektör. Han ser tillbaka på sjukfuskdebatten som snurrat kring hans myndighet och beskriver debattörerna som ”yra höns”:
– Uppgången och nedgången av sjuktalen hade inte ett dugg med fusk att göra.

– Det var inte fler som blev sjuka. Min slutsats är att det framför allt handlade om att utflödet stannade upp. Människor blev inte rehabiliterade och fick inte det stöd de behövde för att komma tillbaka.

När 2000-talets fusk-Sverige summeras är de fifflande företagen dubbla vinnare. Företagen vinner många miljarder om året i skatter som aldrig betalas in. Företagen vinner på att sjukskrivningsbomben beskrivs som problem med attityd i stället för problem med arbetsmiljö. Men när debattörernas och näringslivets engagemang mot sjukfusk knockade andra samhällsproblem från agendan var det inte såna som Danne som klämdes åt.

Zakia ramlade ner i helvetet
Vi ska göra ett besök hos Zakia. Avslaget på hennes ansökan om sjukpenning kom med motiveringen att hon fortfarande kan jobba två timmar om dagen. Och Zakia ramlade rakt ner i helvetet.

Hon är 56 år och har arbetat som montör på ett elektronikföretag. Nu vaknar hon en gång i timmen varje natt för att ta mer smärtstillande. Zakia monterade 30 kilo tunga filter för basstationer, samma position år ut och år in. Smärtan i axlar, rygg och nacke kom krypande, blev kronisk, fick namn som diskbråck, ischias och ständiga inflammationer.

Värken är så påtaglig att den strålar ut från kroppen. Jag ser med egna ögon att när hon har talat i tre kvart står hon inte ut längre, benen sträcks ut under bordet. Händerna kramar om nacken i ett försök till befrielse. Hon klarar inte av att sitta, det hjälper inte att maken värmer vetekuddar till nacken.

Zakia har försökt jobba två timmar om dagen, först inom industrin och sedan på ett fritids i vintras. Straffet: uppsvällda fötter och ben. På en månad kunde hon inte lämna huset ens för kortare promenader. I dag är hon deprimerad. Maken som kör taxi på nätterna hjälper henne att duscha, få i sig mat och klä sig. Vid köksbordet skakar han på huvudet. Tittar ned. Tvinnar sina fingrar.

Måste sälja huset
Huset som köptes för sex år sedan ska säljas. Omkostnaderna är för stora och inkomsterna för små. När de först kom till Sverige var de hänvisade till socialbidrag.
– Vi lever hellre på te och bröd.

– Aldrig mer. Aldrig mer socialbidrag.

Om såna som Zakia handlade inte sjukdebatten när den drog igång i början av 2000-talet. Alla som träffar henne måste ju hålla med om att något blev fel, tänker jag. Vem tjänar på Zakias lidande? Var är samhällsnyttan?

”Man blir en utförare”
30 200 människor hade utförsäkrats i juli. Två procent av dem har återgått i arbete. Och i slutet av 2011 beräknas sammanlagt 59 000 människor ha skickats ur försäkringen. Av handläggare som bara gör sitt jobb.
– På jobbet orkar man inte snacka om sådant här. Man måste släppa ärendena. Man blir en utförare. En tjänsteman, säger en av dem, med erfarenhet av både fuskjakt och sjukpenningärenden.

Han vill vara anonym för att inte kallas illojal av sin arbetsgivare. Och han försöker avskärma sig från det jobb han måste utföra.
– En sjukskrivning handlar inte om hur sjuk du är. Det handlar mer om hur duktig läkaren är på att skriva intyg. På intyget måste de beskriva varför den sjukskrivne inte kan utföra ett jobb på grund av sjukdom, vad begränsningen är. När läkarna inte utvecklar sådant i sjukintyget drar vi in sjukpenningen. Och det drabbar folk som inte får rätt trots att de är sjuka.

Stort och farligt experiment
Det finns de som säger att regeringens sjukreform är ett stort och farligt experiment.
– De små positiva effekterna måste vägas mot alla de som görs fattiga. Som måste söka socialbidrag, göra sig av med sina hus, bilar och ägodelar, säger Björn Johnson, statsvetare vid Malmö Högskola.

Han har skrivit en bok med liknande slutsatser som Försäkringskassans överdirektör. Sjukdebatten byggde på myter. Bilden av massjukskrivningarna var en synvilla inbyggd i siffror. Flera statistiker har räknat ut att närmare 85 procent av ökningen i sjukfrånvaron mellan 1996 och 2002 inte berodde på att fler sjukskrev sig. Den berodde på att de som redan var sjuka, fortsatte att vara det. Frågan var alltså inte varför folk blev sjuka, utan varför de inte kunde återvända till arbetslivet.

Johnsons svar sammanfattas: rehabiliteringssystemets kollaps. Omstruktureringar, nedskärningar och besparingar, ledde rätt och slätt till att för få människor, och för lite pengar, fanns för att hjälpa folk att komma tillbaka.

Zakia fast i mardrömmen
Vi avslutar med att återvända till fabriksarbetaren Danne. Han öppnar en öl och säger att han har räknat med att vara bakfull. I en annan stad i Sverige går Clas och väntar på rättegång. Och medan de båda har hälsa nog att nyktra till efter sina baksmällor sitter Zakia fast i sin mardröm. Zakia som klev ner i ett skruvstäd som förhoppningsvis inte var avsett för henne.

Dagens Arena i samarbete med Dagens Arbete
Text:
Anna Tiberg
Research: Mikael Färnbo, Anna Tiberg, Marie Edholm, Marcus Derland
Foto: Simon Rydén
Illustration: Robert Hilmersson
Grafik: Isak Krantz

31 kommentarer

  1. Modig - 2 november, 2010

    Synnerligen klok och verklighetsnära artikel som riktar strålkastaren dels på faktiska förhållanden av stor betydelse, dels på den ideologiskt betingade mediarapportering som försigått i ett halv decennium. Likaså riktas strålkastare på medlöperi från vänster- och högerhåll i den för dagen aktuella politiskt emanerade frågan – bidragsfusk – som slår hårt mot den sjuke, inte minst i form av misstänksamhet från fuskanmälande grannar med låg insikt i aktuell problematik och svårigheter hos vårdinrättningar och försäkringskassa, där kanske inte all personal är objektiv, bildad och nyanserad oavsett titel, kanske pga politiska preferanser.

    Väsentligast naturligtvis hur statistik och erfarenheter från kompetens centra som t.ex. Karolinska institutet och försäkringskassan motsäger bilden av generellt fusk. Vad vi såg i slutet av 90-talet i form av ökade sjuktal förefaller vara konsekvensen av den utslagning som skedde inom tjänstemannakåren som resultat av ett alltmer pressat arbetsklimat, samhällsklimat och familjeproblem i 90-talskrisens kölvatten. Mycket riktigt går sjuktalen nu ned 14 år senare av flera skäl där rehabilitering kan vara ett, arbetsgivarinträde i sjukpenningen kan vara ett annat och lindring, bot och bättring eller förtidspensioner kan ha gjort sitt.

    Men jag frågar mig hur sådana drev mot sjuka kunnat uppstå i media, med DN på framträdande ledarplats, var finns det självständiga tänkandet, statistiken, det kritiska sinnelaget, civil kurage?

    • Bengt Wallin - 2 november, 2010

      Inga fler kommentarer behövs…

    • Henrik - 2 november, 2010

      Bra artikel och bra inlägg! Jag håller med dig att DN ( läsKjöler och Woldarski ) har ett stort ansvar för drevet. Likaså Reinfelt och andra, idag är det tyst !

  2. Anders Neilan - 2 november, 2010

    Tack för en bra artikel. Genialt att jämföra utgifterna för sjukförsäkringen mot omfattningen av skattefusket.
    Men mest blir jag bedrövad av politikernas och medias okunnighet och FKs lednings brist på moralisk resning. Alla hade möjlighet att agera för att undvika den nuvarande situation med sjukförsäkringen. Det verkar ju ha funnits en känsla, en tanke som präglat alla de som velat ha ett stramare system: Alla kan arbeta – det är bara viljan som fattas, den som inte vill är svag, den som är svag är bara värd förakt.
    Många reagerar sedan som den flockvarelse människan är: Det helt ok att hacka på den som är svag och som vi föraktar, annars kanske den smittar oss. Vilket i slutänden ger oss ett samhälle byggt på rädsla och misstänksamhet.

    • andreas - 3 november, 2010

      ”Men mest blir jag bedrövad av politikernas och medias okunnighet…”

      Jag tror att ”okunnigheten” beror på deras attityd till sina medmänniskor.

  3. Christian Jonsson - 2 november, 2010

    Jävlar vad jag har längtat efter en djupare analys på det här temat! Oj vad jag hoppas att detta reportage ska bidra till en ny och fräsch debatt om Sveriges statsfinanser!

    Jag minns valrörelsen 2006, lanseringen av ”utanförskapet”. Jag träffade då ett flertal människor som ville att reglerna skulle stramas upp, med motiveringar av typ ”Jag tycker inte att det är ok att de som inte ids arbeta försörjs av mig och andra skattebetalare”. Och samtidigt, för att styrka att man i första hand satte Sveriges intresse framför sina egna förutfattade meningar, vikten av att stadskassan inte ”läcker” resurser.

    Egentligen höll jag med om bägge argument men jag hade ett par invändningar: Dels ifrågasatte jag hur stort det otvetydiga fusket egentligen var (att det förekom tyckte jag såklart inte var så kontroversiellt). Men kanske framförallt; om man nu i första hand har den ädla strävan att måna om Sveriges statsfinanser – borde man då inte se till att staten faktiskt får in de pengar lagen säger att man ska ha in. Utan att kunna styrka min misstanke kände jag nämligen en oro för att det är här det stora tappet sker – människor och företag som gömmer sina resurser för det svenska skattesystemet. Ett år senare lyssnade jag på Peter Rosts sommarprogram (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3421&artikel=1422860) och blev än mer styrkt i den uppfattningen.

    Som vänsterorienterad skulle jag ju kunna skippa hela denna utläggning och bara ansluta mig till den gamla klyschan: Slicka uppåt och sparka neråt. Samtidigt ville jag inte acceptera att mina vänner och bekanta som resonerade enligt ovan sjunkit så lågt.

  4. Niklas - 2 november, 2010

    Byt namn på Zakia och Claes till Eva och Ahmed. Oj vad annorlunda historien blir då.

    • Adam - 2 november, 2010

      @Niklas

      Hej Niklas. Jag skulle uppskatta om du ville utveckla vad du menar med att historien skulle bli annorlunda genom att byta namn på personerna. För jag kan faktiskt inte förstå vad skillnaden skulle bli.

    • Hoppla! - 2 november, 2010

      Hej Niklas. Har du läst artikeln? Vad jag kan se förekommer ingen Zakia, utan en Danne och en Clas. Du kanske ska läsa den igen? Sedan är jag också nyfiken på ditt svar till Adam. Jag förstår inte heller vad du menar.

    • Lars-Olov - 2 november, 2010

      Det är väl ganska så lätt att förstå för det är inte politiskt korrekt att sätta en rubrik som ”Skattefifflaren Ahmed” trots att det inte är otänkbart att skattefifflaren hette så. I texten står att ”han var inte orolig när kompanjonen drog utomlands och lämnade Clas med räkenskaperna”. Dom som har restauranger och kör svart tjänar sällan så mycket så dom kan dra utomlands på samma sätt som huvudmannen i Trustorhärvan gjorde. . Utan kompanjonen är antagligen någon med rötter i ett annat land vilket gör det mer troligt att ”Clas” också är det. Men eftersom Dagensarena anstränger sig för att vara politiskt korrekta så är det inte otänkbart att ett utländskt namn bytts ut mot ”Clas”

    • Netroom - 2 november, 2010

      Håller med dig, Niklas.
      En annan historia, och andra reaktioner.

    • David - 2 november, 2010

      Vad Niklas vill säga är att namnen inte stämmer överens med hans Sverigedemokratiska världsbild, där allt dåligt självklart begås av invandrare, och alla infödda svenskar är oskyldiga offer oförmögna att begå brott.

    • Emma - 3 november, 2010

      Jag tolkade det precis tvärtom som ovanstående kommentarer, att Niklas menar att hade Claes varit kvinna (hetat Eva) så skulle hon blivit rejält uthängd och stigmatiserad (jämför Arkelsten och Bildt) och om Zakia varit man (hetat Ahmed) så hade han blivit rejält uthängd och stigmatiserad. Det är mer accepterat för en framgångsrik man att skattefuska än det är för en framgångsrik kvinna att göra det och det är mindre accepterat att en man ”tar på sig offerrollen” och ”gnäller” om sina bidrag och sin arbetsnedsättning.

      Så tolkade iaf jag det och så tror jag också att det skulle ha tagit annorlunda om namnen bytts ut.

      @Hoppla: Har du missat att artikeln är tre sidor lång?

      • Mikael Färnbo - 3 november, 2010

        Historien är vad den är, oavsett vad de medverkande heter. Alla utförsäkrade, skattefifflare och sjukfuskare här i världen bär inte samma namn. Och det är inte heller deras namn som gör dem till något av detta. Vi kan sätta punkt för de malplacerade namnspekulationerna genom att avslöja att både Clas och hans kollega bär ursvenska namn och saknar utländskt påbrå.
        Jag har träffat Clas i den stad där han bor och pratat med honom i flera timmar. Därför vet jag att Clas från juristhåll har fått höra att en sak talar för honom inför rättegången, och det är just hans ursvenska namn.
        Men det är en historia som får skrivas en annan gång.

        /Anna Tiberg, Mikael Färnbo, Marie Edholm, Marcus Derland

  5. Seppo Laine - 2 november, 2010

    Tack för den överskådliga artikeln som visar på allt på ett tydligt sätt. Jag har i några bitska bloggar försökt få åtminstone någon borgare att skämmas för sakernas tillstånd. Men den senaste kommentaren jag såg var den gamla vanliga ”lite spill blir det i stora system ändringar…”

  6. Jonny - 2 november, 2010

    Vad gäller användandet av skattemedel :

    ”Har den offentliga sektorn råd att förlora 50 miljarder varje år?”.
    ”Förlorar vi så mycket genom att inte upphandla professionellt?”

    ”– Ja, det är vår bedömning, det finns tyvärr lite för lite statistik kring upphandling men det handlar om stora summor som vi går miste om.”

    http://www.dagenssamhalle.se/nyheter/50-miljarder-i-sjon-16543

  7. Lars-Olov - 3 november, 2010

    Mikael Färnbo

    I artikeln så skriver ni att ”Vi bryr oss mycket om motivet när vi ska bestämma oss för vad som är omoraliskt. Oavsett lag och regel. Vi vet att sjukfusket seglade upp till en topplacering över förkastliga sysselsättningar i början av 2000-talet” .

    Men motivet för bidragsfusk och skattefusk är ju ofta detsamma det vill säga att göra en ekonomisk vinst jämfört med om man kört enligt regelboken

    Men det det finns en viktig skillnad mellan skattefusk och bidragsfusk som antagligen också är en av orsakerna till att bidragsfusk anses som en så förkastlig sysselsättning.
    Och den skillnaden är att om man fuskar till sig ett bidrag så har man fuskat till sig av andras pengar medan den ersättning som tex en hantverkare får från någon gör utfört arbete faktiskt är hans egna pengar.
    Skillnaden mellan egna och andras pengar är inte alltid så tydlig för debattörer på vänsterkanten där man inte sällan ser allas pengar som statens pengar .
    Därmed inte sagt att det är rätt att skattefuska. Men det verkar ju vara så att det finns en lägre tolerans gentemot bidragsfusk ute i samhället och orsaken kan vara att bidragsfuskarna anses som mer samhällsparasiter än de restaurangägare och hantverkare mm som väljer att kanske inte redovisa och betala in moms samt deklarera inkomstskatt på alla sina inkomster. När man diskuterar samhällets syn på bidragsfusk kontra skattefusk så kan man inte bortse från de skillnader som finns mellan de två olika typer av fuskande.

    • Anna Tiberg - 3 november, 2010

      Med din logik är de pengar som riksdagen har bestämt att din hantverkare ska betala i skatt hans eller hennes pengar. Jag håller inte med om det.
      I så fall kanske han eller hon inte ska gå på våra vägar, till våra sjukhus och sätta sina barn på våra dagis?
      Allas pengar är inte statens pengar. Men de pengar som riksdagen har beslutat ska betalas in i skatt är allas.

    • Lars-Olov - 3 november, 2010

      Anna Tiberg

      Du skriver:
      ”Med din logik är de pengar som riksdagen har bestämt att din hantverkare ska betala i skatt hans eller hennes pengar”

      Nej Anna inte enligt min loik utan enligt gällande rätt. Låt oss säga att hantverkaren har fått 12.500 kronor av sin kund. Då är dessa pengar hantverkarens pengar. Säg att han, hon eller ”hen” eller vad man nu ska skriva numera för att inte uppfattas som politiskt inkorrekt upprättar en mervärdeskattedeklaration och skickar in till skatteverket. Därefter tar hantverkaren 2.500 kronor som ska betalas in enligt den mervärdesskattedeklaration som upprättats och går bort till banken för att sätta in dessa 2.500 kr på skattemyndighetens konto. På vägen till banken så tar en rånare dessa pengar. Men rånaren grips och då kan du fråga dig själv vem ska rånaren ersätta hantverkaren eller staten. Jo det är hantverkaren som ska ersättas på grund av att de var hans pengar.
      Pengarna blir inte statens förrän dom finns på skattemyndighetens konto.

      Du skriver: ”Men de pengar som riksdagen har beslutat ska betalas in i skatt är allas”.
      Men det där är bara vänsterflum. Det är hantverkarens pengar tills han eller hon satt in dom på stens konto som administreras av skattemyndigheten och i det läget blir dom statens pengar.

      Du skriver också att ”I så fall kanske han eller hon inte ska gå på våra vägar, till våra sjukhus och sätta sina barn på våra dagis?”

      Kanske inte men det gäller i så fall även andra som inte bidragit till finansieringen av dessa gemensamma nyttigheter som tex den fuskande bidragstagaren. Med den logiken har en hantverkare som deklarerar låt oss säga hälften av sina inkomster större rätt att vistas på vägarna än dom som helt är försörjda ur bidragssystemen.

    • Anna - 3 november, 2010

      Exemplet med banken är oerhört konstigt.
      Du blir bestulen på väg till hyresvärden. Det spelar faktiskt ingen roll om du sedan betalar hyran med andra sedlar än de tjuven tog. Hyran får du nog betala lika fullt. Eller tycker du att det innebär att du inte längre är skyldig hyresvärden pengar? Om du lyckas lura hyresvärden på hyran och han upptäcker det, tror du då inte att han anser sig ha rätt att få pengar som han kallar för sina? Det innebär inte att alla dina pengar tillhör hyresvärden.

    • Bengt - 27 juni, 2011

      Bra Anna, här fick Lars-Olov en tankeställare.

      Skattesatsen är fastställd innan pengarna intjänas, och utgör en del av spelreglerna i det land där de intjänas. När i tiden skatten dras eller betalas in är bara en praktisk fråga.
      Om skatten betalas in i efterhand, innebär ju inte det att man ”äger” pengarna under tiden, även om man disponerar dem.

  8. W Wilcks - 3 november, 2010

    Debatten vinner i trovärdighet om man riktar uppmärksamhet åt båda håll. Fast jag medger att det är inte så lätt att samtidigt vara kritisk mot dem som lurar till sig bidrag (skattemedel) och dem som drar sig undan att betala skatt på större inkomster som förutsätter ett samhälle där man kan skaffa sig större inkomster.

  9. Niclas Kuoppa - 14 november, 2010

    Kan man bli annat är förbannad!?

    Men det här sätter inga djupa spår hos de ansvariga, att döma av senaste DN Debatt-artikeln av Ulf Kristersson. Men kritiken mot Kristersson lät sig, tack och lov, inte vänta.

  10. Kim - 26 januari, 2011

    Mycket bra skrivet. Ska dela med mig av denna artikel till så många som möjligt.

  11. REx - 2 mars, 2011

    Blanda dock inte ihop fusk och skatteplanering som skribenten ser ut att i vissa fall göra. Skatteplanering som följer de lagar som finns för att minska på skatten är helt ok, och i det närmaste en skyldighet i ett högskatteland som Sverige.

    Att däremot bryta mot lagar är en annan sak.

  12. Frida - 2 mars, 2011

    Tycker att Niklas övertolkar och läser in lite väl mycket, det säger mer om hans egna förutfattade meningar. Visst finns det svenskar som ”drar utomlands”, solkusten kanske?

  13. jan - 23 augusti, 2011

    Mot fängelsemuren stryker sig storföretagen när de lägger vinsterna i skatteparadisen…
    …ett såll med stora hål i är skattesystemet.

  14. björn - 17 januari, 2012

    Mycket bra artikel

  15. beach party dress up games - 12 december, 2013

    nice one for sharing this with all of us. Of course, what a great site and informative posts, I will bookmark this site. keep doing your great job and always gain my support. thanx for sharing this beautiful article





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

En ny Samhallsklass

Blogg › De är 20 000 nu. Och de är på väg att bli fler. De packar din mat och städar flygplatser. De långsammaste är för länge sedan bortsållade. I en verksamhet med avkastningskrav kan det krävas att du jobbar 17-timmarspass. Välkommen till det nya Samhall. 938facebook: 875 twitter: 63

Hanna Cederin: Vänstern har svar på hedersförtrycket

Debatt › Bara en progressiv och antirasistisk vänster har trovärdighet i frågan om hur kvinnor som utstår våld i hederns namn ska ges stöd och möjlighet till ett fritt liv, skriver Hanna Cederin, Ung Vänster. 0Inga delningar

Uppluckrad migrationslag splittrar alliansen

Nyhet › Regeringen vill luckra upp den tuffa migrationspolitiken som slår hårt mot ensamkommande. Johanna Jönsson (C) ser det snarast som ett försök att tysta den massiva kritiken mot hur ensamkommande behandlas.  0Inga delningar

Rut-avdraget slår alla rekord

Nyhet › Halveringen av rut-avdraget har slagit hårt mot branschen, larmar Almega i dag. Men Skatteverkets siffror ger en annan bild. Aldrig någonsin har så många köpt rut-tjänster till så höga belopp av så många utförare under en oktobermånad. 0Inga delningar

Varför tillåts nazister marschera på våra gator?

Ledare › Det är hög tid att myndigheterna visar att de tar hotet från organisationer som Nordiska motståndsrörelsen på allvar.  0Inga delningar

Vårt gemensamma tillhör medborgarna – inte företagen

Ledare › Vem som ska bestämma och styra över välfärdens resurser är vår tids stora ideologiska konflikt.  0Inga delningar

95 procent av partibidragen till M och SD är hemliga

Nyhet › M och SD tog emot 18 respektive 19,5 miljoner i partibidrag förra året. Men 95 procent av bidragen redovisas i en klumpsumma – därmed går det inte att spåra var pengarna kommer ifrån. Nu föreslår en utredning skärpta krav.  0Inga delningar

Måste ta emot 39 nyanlända – per dag

Nyhet › Med två månader kvar har 67 av landets kommuner tagit emot hälften eller färre av de nyanlända som de ska enligt lag. Stockholms stad måste ta emot 39 nyanlända per dag för att hinna ikapp – en bra bit ifrån de två per dag man tagit emot hittills. 0Inga delningar

S-toppar ratar Moderaternas bud om vinster i välfärden

Nyhet › En uppgörelse med allianspartierna utan vinstbegränsningar är oacceptabelt, anser ledande socialdemokrater. »Jag ser gärna en överenskommelse som begränsar vinster, främst inom skolan«, säger Karin Wanngård, kommunalråd Stockholm. 0Inga delningar

Facken oense om vinster i välfärden

Nyhet › LO kan tänka sig vinstförbud i skolan medan Kommunal inte vill göra skillnad mellan olika välfärdstjänster. Samtidigt har de två lärarfacken vitt skilda åsikter i vinstfrågan.  0Inga delningar

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

Därför går det bra för Sveriges Trump

Blogg › Bert Karlsson använder också Trumps framgångsrecept. 0Inga delningar

Stockholmsalliansen slopar satsning på jämlik hälsa – inte kostnadseffektivt

Nyhet › För att råda bot på den ojämlika hälsan satsade landstingsalliansen på hälsomottagningar i socialt utsatta områden. Nu lägger man ner verksamheten. »Människor kommer inte få den vård de behöver«, varnar sjukgymnasten David Sweet. 0Inga delningar

Friskolejättarna har 20 procent fler elever per lärare

Nyhet › Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. »Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna«, säger Johanna Jaara Åstrand. 0Inga delningar

Här är SD:s tio sjukaste motioner

Nyhet › Beslagta asylsökandes ägodelar, inskränk aborträtten och låt kungen dela ut medaljer till svenska hjältar. Här är tio av de sjukaste motionerna som Sverigedemokraterna lagt i år. 0Inga delningar

Vinster i välfärden

JonasVlachos

Skolforskare: Friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven. »Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg«, säger skolforskaren Jonas Vlachos.  0Inga delningar

Bild: stock.xchng

Här fick 100 procent av eleverna högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger varenda elev högre betyg i vissa matematikkurser jämfört med resultatet på nationella proven. En av dem är Thoren business school. »Eleverna är värda exakt det betyg de får«, säger rektor Catarina Altbom. 0Inga delningar

friskolor

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

95 miljarder gick till vinstdrivande välfärdsbolag
Seko Sthlm: LO måste stå fast vid att stoppa vinster i välfärden
 

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Redaktionen


Vesna Prekopic

Nu måste skolan prestera i jämlikhet

Dags att lägga Pisa-paniken åt sidan och börja jaga jämlikheten i skolan lika högljutt som man jagat elevernas resultat. 0Inga delningar

Överskatta inte Pisa

Ett år med andrum


Johanna Senneby

I stället för miljardkonsulter – 1 700 sjuksköterskor i ett år

En miljard kronor har Stockholms landsting lagt på konsulter de senaste fem åren. För de pengarna hade Stockholms sjuksköterskor kunnat få över 1 700 välbehövliga kollegor i ett år. 0Inga delningar

Kinnunen (SD) döms för bokföringsbrott – behåller riksdagsplats

Kvinnors långa sjukskrivningar skjuter i höjden


Nina Brevinge

Pisa: Bättre resultat – men ojämlikheten ökar

Svenska elever presterar bättre i Pisa-mätningen och bryter därmed trenden. Men likvärdigheten har försämrats och ligger nu under OECD-genomsnittet. 0Inga delningar

Fortsatt starkt stöd för SD bland LO-väljare

Arbetsförmedlingen: Invandring nödvändig för att möta arbetskraftsbristen


livbeckstrom

Facktillhörighet ska inte avgöra rätt till heltid

Heltidsjobb saknar skydd i lagen, säger AD i en ny dom. Därmed kan arbetsgivarna strunta i turordningsreglerna när de hyvlar bort tid... 0Inga delningar


hannafinmo

Alliansens svek mot pensionerna

Tjänstepensionen är helt avgörande för att många människor ska få en pension som går att leva på... 0Inga delningar

Anställningsstöd är inte företagsstöd

Någon som är förvånad att mammor jobbar deltid?


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • annons_julkap_2016
    Arena_banner_nyhetsbrev
    pengaropolitik