Låneskuld I takt med att kommunerna investerar allt mer växer också låneskulden kraftigt. Men prognoserna för hur snabb ökningen blir kan komma att behöva omprövas. Kommunerna investerar i allt högre utsträckning med egna pengar i stället för lånade. Det visar Kommuninvest rapport som släpps idag.
Kommunerna investerar som aldrig förr. Lånen passerade förra året 600-miljardersstrecket och prognosen spådde att skulden skulle komma att passera 1000 miljarder år 2024. Åtta av tio kommuner i Sverige har ökat sin skuldsättning per capita under de senaste tre åren.
Kommunernas skuld ökar även för 2017 visar Kommuninvest senaste rapport som släpps idag, men ökningstakten har mattats något. Om de kommande årens kommunkoncernresultat fortsätter ligga kvar på 2016 och 2017 års nivåer så måste prognosen för skuldtillväxten skrivas ner – kommunerna investerar i högre utsträckning med egna pengar istället för med lånade.
– Det finns inget självändamål att skulderna ska öka mer än vad de behöver. Framförallt när det gäller skattefinansierade investeringar så kan man tänka sig att man över en längre tidsperiod vill ha en självfinansieringsgrad som är 100 procent, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest.
102, av landets 290, kommuner minskade sin låneskuld med sammanlagt 8,5 miljarder kronor, nio kommuner hade oförändrad skuld och 180 kommuner ökade sin låneskuld med sammanlagt 31,1 miljarder kronor. Det är fortsatt tillväxtregionerna som lånar mest.
– Tillväxtregionerna investerar mest, de växer kraftigast, de har störst infrastruktur som de behöver underhålla, och trots att de kanske gör godast resultat så lånar de mest, säger Mattias Bokenblom.
Låneskuldens andel av BNP minskade för andra året i rad, om än marginellt under 2017, och uppgick till 13,1 procent.
Kommuninvest bedömer att kommunernas förmåga att klara av amorteringar och ökade räntekostnader är god, men det kräver att kommunsektorn även framöver går som tåget.
– Man får väl konstatera att det har varit oerhört positivt för kommunsektorn att det stora investeringsbehovet som finns för närvarande och som kommer att fortsätta ett par år har sammanfallit med en väldigt god konjunktur. Hade vi inte haft den här goda konjunkturen hade man behövt låna mer och det hade varit mer av en utmaning att finansiera de här investeringarna, säger Mattias Bokenblom.
Han påpekar att olika kommuner kommer behöva agera olika vid en lågkonjunktur – vissa kommer behöva låna mer, andra kommer behöva dra ner på sina »investeringsambitioner«.
– Tack vare den goda konjunkturen har de här farhågorna hela tiden skjutits fram något, men de flesta är ändå överens om att vid en konjunkturnedgång så kommer kostnaderna fortsätta att öka i samma takt som de har gjort nu under ett par år, men intäkterna kommer inte att kunna följa med i samma utsträckning. En del kommuner kommer att behöva låna mer och en del kommer att behöva sänka sin ambitionsnivå. Var man landar i den frågan beror nog mycket på vilken finansiell ställning man har, säger Mattias Bokenblom.
Läs mer: Kommunal kostnadssmäll lurar bakom dörren
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
