Bild: Flickr/Alex Proimos.
Bild: Flickr/Alex Proimos.

Vården Allt fler har privata sjukvårdsförsäkringar. Den grupp som procentuellt ökat mest har det via sina fackförbund – totalt  169 procent. I dag erbjuder hälften av fackförbunden sina medlemmar privata sjukvårdsförsäkringar. 

Andelen av Sveriges befolkning som har en privat sjukvårdsförsäkring ökar stadigt. Något som Dagens Arena rapporterade om tidigare. 

Den typ av privat sjukvårdsförsäkring som ökat allra mest procentuellt sett är som tecknats som gruppförsäkringar. På nio år har ökningen varit 169 procent. Visar siffror från Svensk Försäkring.

Bland fackförbunden inom paraplyorganisationerna TCO och Saco sticker Sacos förbund ut. Privata sjukvårdsförsäkringar erbjuds av hela 20 av de 23 Saco-förbunden och hos fem av TCO:s 14 förbund.

Hos en majoritet av fackförbunden är sjukvårdsförsäkringen någonting man får köpa till utöver grundmedlemskapet. Till ett förmånligt, förhandlat pris.

– Vi har förhandlat fram bra villkor för sjukvårdsförsäkringar och en rad andra försäkringar som den enskilde medlemmen kan välja att teckna. Vi ser det som en fördel för våra medlemmar att vi lyckats förhandla fram bra villkor för sjukvårdsförsäkringen och andra försäkringar, säger Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.

Det som erbjuds är ofta kontakt med specialistläkare inom sex arbetsdagar och tid till inskrivning för vård på privat sjukhus inom 14 arbetsdagar. Antalet arbetsdagar kan variera, men tanken är att den som skaffar en privat sjukförsäkring snabbt ska få tillgång till vård.

Hos till exempel Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund kostar försäkringen för en kvinna som är 31 år gammal 98 kronor i månaden. Ingen självrisk.

Hos Unionen, Sveriges största fackförbund, kostar försäkringen för samma person 88 kronor men har en självrisk på 750 kronor per sjukdomstillfälle.

Även Ledarna, som är ett fristående fackförbund för chefer, erbjuder sina nästan 93 000 medlemmar en förmånlig sjukvårdsförsäkring som under de första tre månader som medlem ingår utan någon extra kostnad.

LO har valt att gå en annan väg2016 tog LO-kongressen beslut om att »LO:s styrelse ska verka för att stoppa sjukvårdsförsäkringar som ger möjlighet att betala sig före i sjukvårdssystemet.«

Inget av LO:s 14 förbund erbjuder sina medlemmar en sjukvårdsförsäkring.

Ulrika Lorentzi, välfärdsutredare på LO, säger att det beror på två saker. Dels är beslutet ideologiskt, men tjänstemän och akademiker är också mer intressanta än arbetare för försäkringsbolagen eftersom att tjänstemännen och akademikerna som kollektiv betraktat har lägre sjukdomsrisker och högre inkomster.

– Men i grunden handlar det om att privata sjukvårdsförsäkringar som system undergräver den offentligt finansierade sjukvården.

Sedan första juli i år är de privata sjukvårdsförsäkringarna inte längre skattebefriade. Men beslutet står på svajig mark eftersom de borgerliga partierna alla uppger att de vill slopa förmånsbeskattningen och dessutom åter göra försäkringen avdragsgill för arbetsgivare.

Hur dagens lag påverkar företags och individers beslut att teckna försäkringen är svårt att säga, då någon effekt inte har kunnat mätas på så kort tid. Hos Akademikerförsäkring, som idag erbjuder försäkringar till sju fackförbund, tror man att lagen kan påverka hur många av arbetsgivare som behåller försäkringen, då den nu inte blir lika förmånlig för arbetstagare.

– Det skulle kunna göra att vår försäljning ökar. Det skulle kunna öppna en marknad för privata försäkringar om arbetsgivarna väljer att plocka bort den. Har man en arbetsgivare som tar bort förmånen, och man tycker att den har varit bra, så kanske man vill teckna den själv istället. Då är vi ett alternativ, säger Cecilia Fochsen, produktansvarig hos Akademikerförsäkring.

Hon tror inte att lagen kommer att påverka hur många av fackförbunden som kommer ha kvar erbjudandet i sina avtal. Hos SULF, som har sina försäkringar genom Folksam, har man inte bestämt sig.

– Vi har inte diskuterat den eventuella påverkan av lagen, det blir en senare fråga. Ska den vara kvar eller inte? Vad kostar den oss och kollektivet? Det är en fråga för framtiden, säger Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF.