If Metalls ordförande Anders Ferbe, Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson och Kommunals ordförande Annelie Nordström. Bild: Denny Lorentzen/Niklas Björling/Fredrik Sandin Carlson
If Metalls ordförande Anders Ferbe, Medlingsinstitutets generaldirektör Carina Gunnarsson och Kommunals ordförande Annelie Nordström. Bild: Denny Lorentzen/Niklas Björling/Fredrik Sandin Carlson

På måndag ska parterna inom industrin utväxla sina krav och därefter drar avtalsförhandlingarna igång. Dagens Arena har sammanställt en guide till avtalsrörelsen 2016.

 

Så fungerar lönebildningsmodellen

I snart tjugo år har facken inom den internationellt konkurrensutsatta industrin haft ett avgörande inflytande över löneökningstakten på den svenska arbetsmarknaden. De sätter nämligen märket, det vill säga den norm som alla andra avtal ska förhålla sig till. Men efter att LO-samordningen sprack i höstas är det osäkert vilken roll industrimärket får i avtalsrörelsen 2016. Till exempel har gruppen som kallas 6F Byggnads, Elektrikerna, Målarna Fastighets och Seko – framhållit att de inte känner sig bundna av något märke.

Förespråkarna av märket menar att det gett upphov till stabilitet på arbetsmarknaden. Utan märket finns en oro över en mer konfliktfylld avtalsrörelse samt att det kan uppstå en huggsexa om lönerna som pressar upp lönerna mer än vad löneutrymmet tillåter.

 

Så fungerar avtalsrörelsen

Det finns cirka 685 kollektivavtal om löner och anställningsvillkor på den svenska arbetsmarknaden. Nästan 500 av dem löper ut under år 2016 och de omfattar ungefär 3 miljoner anställda. Avtalen tecknas oftast för en treårsperiod, men det varierar. I år har till exempel industrifacken lagt fram krav på ett ettårigt avtal.

Kollektivavtalen är ett resultat av förhandling mellan fack och arbetsgivare och reglerar bland annat löner samt former för anställning, sjukdom, semester och arbetstid. De centrala avtalen utgör ramarna för de lokala avtal som tecknas på en arbetsplats.

De flesta fackförbund ingår i någon av de tre centralorganisationerna – LO, TCO och Saco. Centralorganisationerna driver gemensamma frågor, dock förhandlar fackförbunden själva om löneavtalen.

Svenskt Näringsliv företräder i sin tur omkring 60 000 företag som är organiserade i 49 olika bransch- och arbetsgivarförbund. Den offentliga sektorns arbetsgivare organiseras i Arbetsgivarverket (myndigheter) och SKL, Sveriges kommuner och landsting.

Under december och januari utväxlas krav mellan fack och arbetsgivare. Den 27 januari utväxlar parterna inom handeln sina krav och den 22 februari utväxlar Byggnads och Sveriges Byggindustrier sina.

Den 31 mars löper ett stort antal avtal ut, till exempel för anställda i industrin, handeln, byggbranschen och för lärarna. Den 30 april löper Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Landsting ut.

 

Vad händer om parterna inte kommer överens?

När det finns ett kollektivavtal på plats mellan ett fackförbund och en arbetsgivare får ingen ta till konfliktåtgärder. Men om parterna inte har kommit överens när avtalet löpt ut upphör fredsplikten. Då kan fack eller arbetsgivare använda stridsåtgärder för att få igenom sina krav. Strejk, blockad och lockout är några exempel på sådana åtgärder.

Ett fackförbund kan också ta ut egna medlemmar på ett avtalsområde som inte berörs av förhandlingarna i en så kallad sympatistrejk.

 

Vad gör Medlingsinstitutet?

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som har ansvar för medling i arbetstvister. Om ett varsel om strejk eller lockout läggs, utses medlare av Medlingsinstitutet. Medlarna kommer sedan att kompromissa fram en överenskommelse som kan accepteras av båda parter.

 

Frågan om sifferlösa avtal

Det har blivit allt vanligare med sifferlösa avtal, det vill säga kollektivavtal som saknar bestämda nivåer för löneökningar. I år är var fjärde anställd omfattad av ett sådant, enligt Medlingsinstitutet.

Sifferlösa avtal är en modell som i första hand valts av offentligt anställda tjänstemän och akademiker. 2013 tecknade till exempel Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet sådana avtal.

Förespråkarna av sifferlösa avtal menar att det öppnar upp för möjligheten att få högre löneökningar än industrins anställda. Risken, som kritikerna pekar på, är att sifferlösa avtal inte ger några garantier för någon löneökning alls.

 

Frågan om jämställda löner

Kvinnor har alltid tjänat mindre än män. Jämför man mäns och kvinnors genomsnittslön rakt av är kvinnors löner 86,6 procent av männens år 2014. Tar man hänsyn till yrke, utbildning, ålder och arbetstid – så kallad standardavvägning – blir skillnaderna dock mindre.

För tre år sedan enades LO om att halvera lönegapet mellan män och kvinnor till år 2028. I samma veva krävde man att alla med lägre lön än 25 000 skulle få en löneökning i kronor medan de som tjänar mer skulle få en löneökning i procent. Något som i praktiken innebär att enskilda förbund ska låta vissa medlemmar få större löneökningar än deras egna medlemmar.

Att LO-samordningen sprack i år berodde just på att LO-förbunden inte kunde komma överens om det sistnämnda.

Kommunal står dock fast vid sitt krav om högre påslag än industrin för undersköterskor som förbundet presenterade i mitten av september. Ett krav som bland andra If Metall stödjer.

Källa: Medlingsinstitutet m.fl.