Arabförbundet har till slut yttrat sig om Syrien. Vilket inflytande har grannländerna över Assadregimen?

I lördags samlades de 22 medlemmarna i Arabförbundet i Kairo, för att diskutera utvecklingen i Syrien. Med tanke på att utvecklingen i Syrien och Assadregimens brutala reaktion mot protesterna i landet har pågått sedan mitten av mars, kan reaktionen tyckas vara väl sen. Arabförbundets gemensamma slutsatser om Syrien var dessutom något dubbeltydiga, men man skickar i alla fall sin generalsekreterare Nabil al-Araby till Syrien. Dagens Arena har frågat Mellanösternkännaren och författaren Aron Lund vad det betyder.
– De flesta arabländerna har väntat länge innan de tagit ställning eftersom de är oroade för att en störtad Assadregim skapar mer instabilitet i regionen. Dessutom har det funnits en osäkerhet kring vilken motreaktionen skulle bli från Syrien, om man uttryckte kritik, säger Lund.

När Saudiarabien i början av augusti beslutade att kalla hem sin ambassadör ledde det till ett politiskt skifte i regionen. Saudiarabien är det land i Mellanöstern som har mest diplomatisk tyngd, så vad kung Abdullah säger får effekt, menar Lund.
– Sedan ska man inte glömma bort att Arabförbundet är svagt. Men de har en möjlighet att ge eller ta ifrån en regim sin legitimitet, vilket de visade i fallet Libyen. Då var processen dock långt gången även i FN:s säkerhetsråd. Jag tror Nabil al-Araby åker dit för att få igång förhandlingar. Men det kan också vara för att det ska se ut som om arabländerna gör något över huvud taget.

Varför finns ingen långt gången diskussion i säkerhetsrådet vad gäller Syrien?
– Jag tror det finns en osäkerhet kring vad man faktiskt kan göra. Det är osäkert om sanktioner är verkningsfulla, men också osäkert om en militär insats skulle vara effektiv eller ens möjlig att genomföra. Samtidigt har man redan spelat ut de diplomatiska korten. Dessutom är Ryssland traditionellt sett allierat med Syrien, och man vinner inget på att stärka sina fiender i regionen. Ryssland vill sannolikt ha något i utbyte av de andra länderna, om FN ska kunna lägga fram en mer kraftfull resolution, säger Lund.

Är det som andra bedömare säger, att om Assadregimen faller så utbryter kaos?
– Det finns stora risker för vad som skulle hända om Assadregimen faller. Den syriska oppositionen är allt annat än samlad och enig. Avgörande för vad som händer härnäst är hur mycket den syriska oppositionen kan samla sig till ett gemensamt alternativ. I Syrien är styret kopplat till familj och religion, vilket gör det svårt att åstadkomma en situation där exempelvis en junta tar över, som i Tunisien eller Egypten.

Vad har Iran för roll i det som händer i Syrien?
– I Irans ögon är Syrien nyckeln till att Hizbollah ska kunna verka i Libanon. Hizbollah kan pressa Israel, om Israel angriper Iran. Syrien å sin sida har ingen annan allierad i regionen, men många överdriver Irans inflytande. Assadregimen har många egna soldater och skulle dessutom inte klara sig genom att enbart luta sig mot stöd från Iran. Vi ska komma ihåg att även Iran är ett fattigt land.