annika strandhall

Unga ska kunna förtidspensioneras från 19 års ålder i stället för 30, föreslår regeringen. Bra för en liten grupp men det löser inte de stora problemen, enligt Handikappförbunden.

Sjukersättning, det som tidigare kallades förtidspension, kan man i dag beviljas tidigast vid 30 års ålder. Innan dess får de som är långtidssjukskrivna i stället aktivitetsersättning, som omprövas regelbundet. Nu föreslår regeringen att åldersgränsen för sjukersättning sänks till 19 år.

– I gruppen som beviljas aktivitetsersättning finns en del självklara fall med väldigt grava hinder som gör att man direkt kan utesluta att det någonsin kommer att finnas någon möjlighet att de kommer att kunna arbeta till någon del, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) till Dagens Nyheter.

Förslaget gäller just de personer som bedöms behöva full sjukersättning hela livet. Handikappförbunden är positiva till förslaget.

– Vi tycker att det är bra att man ger möjlighet för de med mest omfattande funktionsnedsättning att kunna få sjukersättning från 19 års ålder, och slippa omprövning, säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Handikappförbunden, till Dagens Arena.

Men förslaget påverkar bara en liten grupp. För den stora majoriteten av de 37 000 unga som har aktivitetsersättning kvarstår de problem som Riksrevisionen pekade ut i sin granskning förra året, enligt Handikappförbunden.

– Aktivitetsersättningen är väldigt undermålig. Den uppfyller inte det man tänkte när den infördes 2003. Tanken var att de unga skulle få aktiva insatser för att kunna komma i arbete, men det har misslyckats.

Många unga sjukskrivna får inte ta del av några aktiviteter alls, och de aktiviteter som finns leder sällan till jobb eller studier, enligt Riksrevisionens rapport. Sex av tio unga som får aktivitetsersättning går vidare in i sjukersättning när de fyller 30. Många av dem har aldrig jobbat och får därför den lägsta ersättningen på mellan 7 800 och 8 700 kronor i månaden.

– Det är en inlåsning på en väldigt låg försörjningsnivå, säger Mikael Klein.

Regeringen föreslår nu att alla som har aktivitetsersättning ska kunna behålla den under ett halvår om de börjar studera, för att motverka inlåsningseffekten.

– Det är ett steg i rätt riktning, men absolut inte tillräckligt. För att få reell möjlighet att våga plugga krävs mycket mer omfattande reformer, bland annat att man ska kunna studera på halvtid, säger Mikael Klein.