Lars-Göran Wadén anmälde diskriminering på grund av bristande tillgänglighet.

diskriminering Lars-Göran Wadén nekades att åka buss eftersom busschauffören inte kunde använda rullstolsrampen. DO ville inte driva vidare fallet vidare, men det gjorde DHR som nu har vunnit mot Region Gävleborg.

– Det känns jättebra. Den principiella delen här att en person med nedsatt rörelseförmåga kan betraktas som diskriminerad när man inte kan åka kollektivtrafik – det är unikt, det är väldigt stort, säger Lars-Göran Wadén till Dagens Arena efter beskedet om domen som kom på förmiddagen.

Tingsrätten kommer fram till att Region Gävleborg gjort sig skyldig till diskriminering då Lars-Göran Wadén, som använder rullstol, inte kunde göra den resa med buss han planerat för att hälsa på sin bror i januari 2015. Enligt rätten berodde det på att föraren inte hade någon utbildning i att fälla ut rullstolsrampen på bussen. I fall där den klagande parten har kunnat göra troligt att diskriminering har skett, hänger det på motparten, i det här fallet regionen, att bevisa att så inte är fallet.

»Att chauffören – vilket ljudinspelning också utvisar – var välvilligt inställd och erbjöd att bära Lars-Göran Wadén in och av bussen föranleder inte tingsrätten annan bedömning, eftersom vare sig Lars-Göran Wadén eller annan funktionsnedsatt ska behöva utsättas för en gärning som skulle kunna tolkas som förnedrande samtidigt som – i detta fall – det skulle kunna innebära allvarliga risker för Lars-Göran Wadén.« skriver tingsrätten i domen.

Inte heller ska Lars-Göran Wadén ha erbjudits hjälp med att boka taxi enligt de regler som regionen har för fall där en resenär inte kan göra sina resa som planerat.

Fallet är det första som leder till en fällande dom enligt den uppdatering av diskrimineringslagen som gjordes 1 januari 2015, då otillgänglighet blev olagligt. Redan tidigare fanns funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund i lagen.

Funktionsrättsorganisationen DHR som har drivit målet är också väldigt nöjda.

– Vi trodde ju på det här och framförallt är domen ett bevis på att lagen går att använda, att vår medlem fått upprättelse och att vi fått en del svar vi inte fått tidigare, säger DHR:s ordförande Rasmus Isaksson.

När det gäller svar nämner Rasmus Isaksson bland annat att det har retts ut i ett förhandsbesked från Högsta domstolen vem som är ansvarig vid en sådan här händelse och det är huvudbolaget eller ägaren, inte entreprenören – i det här fallet bolaget som kör bussarna.

Lars-Göran Wadén anmälde först händelsen på bussen till Diskrimineringsombudsmannen (DO), men de valde att inte driva målet vidare. Det beslutet får kritik av DHR.

– Vi menar på att just för att DO kom fram till att det kan ha varit diskriminering skulle de ha drivit målet vidare. Sedan vet jag inte om det beror på okunskap eller lathet att de inte gjorde det, säger Rasmus Isaksson.

Han tycker också att DO:s agerande visar på hur ensam man är som individ om man blir diskriminerad och vill anmäla.

Vad tror du att domen kommer att få för effekt?

– Vad jag hoppas är att det skickar en signal till verksamhetsutövare att det är viktigt att vara medveten om tillgänglighet.

Tingsrätten dömer Region Gävleborg att betala ersättning på totalt 16 000 kronor till Lars-Göran Wadén. Av de 16 000 kronorna består 8 000 kronor av en ersättning för kränkning och de resterande 8 000 kronor är ett så kallat preventionspåslag, som syftar till att vara ett slags straff mot den som har bedömts vara skyldig till diskriminering.

Nivån på ersättningen hänger ihop med vissa förmildrande omständigheter, som att Lars-Göran Wadén inte bedöms ha »kränkts i mer allvarlig mening« av händelsen samt att diskrimineringen inte kan kopplas till någon form av illvilja från bussbolaget, utan snarare har berott på olyckliga omständigheter.

Region Gävleborg ska också betala DHR:s rättegångskostnader.

Lars-Göran Wadén har både före och efter händelsen i januari 2015 åkt buss då och då inom Gävleborg.

– Oftast funkar det faktiskt. Men ibland händer det att liften är trasig, att någon inte kan fälla ut rampen eller inte parkerar tillräckligt nära trottoarkanten. En förbättring som skett är dock att man mer och mer kör med låggolvade bussar, säger han.