Håkan Sörman, särskild utredare och Anders Norrlid, utredningens huvudsekreterare lämnade över utredningen till civilministern.

Idag presenteras kostnadsutjämningsutredningen. Vinnarna är mindre kommuner i glesbygd. Förlorarna är de större städerna. Målsättningen är att hela Sverige ska leva. 

I Sverige omfördelas resurser över landet. Förenklat får glesbygden pengar från tätorterna och framöver kan det komma att bli än mer tydligt. Utjämningssystem ska säkerställa en likvärdig service på kommun- och landstingsnivå.

Idag uppger över 65 procent av kommunerna att systemet spelar mycket stor roll för kommunen, men trots att glesbygden redan får mest pengar per invånare, av de runt 10 miljarder som fördelas genom utjämningssystemet, så kan det vara svårt att garantera en likvärdig service i takt med utflyttning och demografiska förändringar.

– Med en skattebas på cirka 59 000 personer så har vi egentligen inte underlag för att den specialistvård som vi måste ha på grund av vårt ö-läge. För vår del är systemet avgörande hur vi faktiskt ska klara uppdraget om likvärdig service, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland.

2016 tillsatte regeringen Löfven en utredning för att se om större samhällsförändringar som påverkar kostnaderna för kommuner och landsting i tillräcklig grad fångas upp av det nuvarande systemet. Håkan Sörman, tidigare vd för Sveriges Kommuner och Landsting och nu i Nya Karolinskas styrelse, fick uppdraget. Idag presenteras förslagen.

– Som det är nu omfördelas pengar i stort från kommuner och landsting med stark ekonomi till glesbygd och platser med svag socioekonomi. I det nya förslaget förstärks detta, till och med ganska kraftigt, säger Håkan Sörman, särskild utredare.

Förslagen innebär betydande ekonomiska förändringar för vissa kommuner och landsting. Vinnarna är framförallt mindre kommuner i landsbygd, med tonvikten på Jämtland och andra »skogslän«. Några kommuner kommer få motsvarande 2000 kronor mer per invånare och år jämfört med idag. Det motsvarar 1 krona på skatten.

 

I dagsläget är 122 kommuner nettobetalare i kostnadsutjämningen. Med förslaget blir det färre – 102 stycken. Med landstingen är det tvärtom så att antalet nettobetalare ökar från åtta idag till tio i förslaget.

Störst negativ förändring får Stockholms läns landsting, som går från att vara nettobidragstagare till att bli nettobetalare. Medan däremot kommunerna i Stockholms län även i fortsättningen kommer att vara nettobidragstagare.

De tre storstäderna finns bland »förlorarna«. Stockholm kommer, om förslaget går igenom, backa med 183 kronor per invånare och år. Göteborg föreslås få nästan 500 kronor mindre per invånare och Malmö likaså, de kan tappa 550 kronor per invånare och år.

– Det är främst på grund av löner. Vi har gjort en uppdatering av löneindex och har faktiskt svårt att förstå att Malmö har kunnat få så hög kompensation förra uppdateringen. Det index man får nu är faktiskt fortfarande högre än faktiska löneläget man har i Malmö, så fortfarande är man något överkompenserad men i mindre utsträckning än tidigare, säger Anders Norrlid, utredningens huvudsekreterare.

Sedan tidigare har det faktum att Malmö fått hög ersättning fått kritik från bland annat Täby, som är en av de kommuner som betalar in mest till systemet.

Merparten av de generella statsbidragen till Malmö, 4 miljarder kr, kommer från det kommunala inkomstutjämningssystemet. För 2017 utgjorde de 23 procent av intäkterna.

Dagens Arena har sökt Malmö stad för en kommentar, men de har valt att avböja innan man noggrant gått igenom rapporten.

Region Gotland, där både kommun och landsting ingår, kommer med utredningsförslagen även i fortsättningen vara nettobetalare, men mindre än i dagens system.

Meit Fohlin (S) Region Fullmäktige 2017

Meit Fohlin är kritisk till att det i utredningen inte lagts fram någon specifik ö-vinkel. Hon menar att öläget i kombination med att Gotlands kommun och landsting är så litet gör omständigheterna för regionen mycket speciella.

– Vi har uppvaktat utredningen vid flera tillfällen om just vikten av att kompenseras speciellt på grund av de unika förhållanden som Gotland har.Vår stora utmaning är att klara kostnadsutvecklingen för hälso- och sjukvård på ön. Vi har inga grannlandsting att splitta vårdkostnader med och vi måste till exempel ha ett BB och akutsjukvård för att transporter från ön bara kan göras med helikopter.

En kostnadskonsult räknade för Gotlands räkning på ett par olika kostnadsscenarios och kom enligt Meit Folhin fram till att regionen underkompenseras med mellan 230-300 miljoner årligen.

I det nya förslaget går Gotland från att betala över 2000 kronor per invånare till att betala 706 kronor. Från att ha betalat 129 miljoner kronor ska de enligt förslaget betala 41, en »vinst« på 88 miljoner.

– »Den kraftiga förbättringen« är ändå minst 100 miljoner för lite jämfört med det lägsta utfallet som vår konsult visade att vi är underkompenserade för. Vi har all respekt för att ett kostnadsutjämningssystem behöver vara överförbart på många och därför tror vi att vi behöver ett extra tillskott från ett annat håll för att kompensera utfallet från kostnadsutjämningen, säger Meit Fohlin.

Håkan Sörman säger de har tagit hänsyn till de faktorer Gotland har att jobba med i form av transportkostnader och liknande.

– Istället för en ö-faktor, som är lite svår att tala om vad den skulle bestå av, så har vi tagit de reella förhållandena som råder och då blir utfallet ändå rätt positivt, säger Håkan Sörman och tillägger:

– De som får betala mer i fortsättningen om förslaget går igenom kommer naturligtvis tycka att det är fel, de som får kommer att tycka att de får för lite, det får vi nog leva med.

Förslagen föreslås träda i kraft år 2020, men med tanke på det parlamentariska läget påpekar Håkan Sörman att det troligaste är att förslagen först kan komma att bli verklighet 2021.

Läs mer: 100 statliga utredningar – vad händer med dem nu?