Socialförsäkringsminister Annicka Strandhäll. Bilder: press

ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN Regeringens utredning av arbetsskadeförsäkring föreslår en ny ersättning, ökad arbetsmiljöforskning och stärkt stöd till försäkringskassan. Syftet är att minska de stora orättvisorna mellan kvinnor och män.

 Igår tisdag 4 april, överlämnades utredningen om en mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada sitt betänkande till regeringen. Utredaren Ingrid Petersson föreslår bland annat en ny ersättningsform, stärkt kunskapsstöd till försäkringskassan och efterlyser ny forskning om arbetsmiljö i kvinnodominerande yrken.

– Arbetsskadeförsäkringen är inte anpassad till dagens arbetsmarknad. Skillnaden mellan män och kvinnor är för stor, ditt kön ska inte avgöra möjligheten till att få din skada erkända som arbetsskada. Den som skadar sig på jobbet ska ha rätt till stöd, hjälp och ersättning, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande.

Av dem som får sina arbetsskador prövade beviljas 20 procent av männen respektive 15 procent av kvinnorna livränta. Ingrid Peterson menar att skillnaderna till stor del kan förklaras av arbetsmarknadens könsuppdelade arbetsmarknad.

– Män och kvinnor har olika diagnoser, män har mera rygg och vibrationsskador medan kvinnor har mera psykiska diagnoser. Har man lika arbetsvillkor så tycker vi kunna se oss att det ger lika utfall för kvinnor och män, men det finns bättre kunskap för arbetsmiljöforskning inom mansdominerade yrken. Det kan bero på att man har forskat mer inom de här branscherna, men också på att vissa fackliga organisationer har varit bättre på att driva forskningen, säger Ingrid Peterson.

Rehabiliteringspenning är en ny typ av ersättning som föreslås betalas ut vid arbetslivsinriktad rehabilitering. Kraven ska vara mindre än för att få livränta och på så sätt göra det enklare för kvinnor att få ersättning.

Utredningen efterlyser ny forskning som särskilt undersöker hur arbetsmiljön påverkar hälsa och välbefinnande i kvinnodominerande yrken. Den fastslår också att Försäkringskassan har ett behov av större tillgång till kunskap och ger därför socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa relevant forskning i så kallade konsensusdokument.

–Vi får en sammanställning över områden där det finns studier, men där evidensen inte är lika hög. Studierna ger ändå en bild av hur det ser ut i praktiken och man kan på så sätt diskutera sig fram till en konsensus, en lite annorlunda metodik.

Arbetsskadeförsäkringen har under de senaste decennierna minskat betydligt i omfattning. Under början av 90-talet reformerades reglerna och blev då mindre generösa. Utgifterna har minskat från 11 miljarder 1991 till 3 miljarder idag. Ingrid Petersson är nöjd med var utredningen kommit fram till och tror fler kan få sin arbetsskada godkänd i framtiden.

– Jag tror att det här är ett steg i rätt riktning. Det är alla genomförbara förslag, men vissa saker komma ta tid, det kan dröja upp till 15 år innan vi får se resultaten av den forskning som inleds nu.