Bild: Flickr/Bengt Nyman

Billigare mediciner och bättre läkemedelsanvändning. Regeringen hade många argument att omreglera apoteksmarknaden. Men när monopolet väl var borta lyste löftena med sin frånvaro.

Den egentliga orsaken var rent ideologisk. Det menar forskare som har granskat turerna bakom förslaget om att omreglera apoteksmarknaden.

Innan omregleringen röstades igenom i riksdagen den 29 april 2009 förklarade regeringen, med socialminister Göran Hägglund i spetsen, att om privata företag fick möjlighet att driva apotek skulle priserna sjunka, tillgängligheten bli bättre, liksom läkemedelsanvändningen och effektiviteten skulle höjas.

Men en efter en försvann de positiva effekterna. När propositionen lades var det främst tillgängligheten, fler apotek, som fortfarande fanns kvar.

– Redan i utredningen framgick det att det var svårt att kombinera en ökad tillgänglighet med billigare mediciner eftersom fler apotek skulle ge en högre kostnad, säger Sofia Kälvemark Sporrong, forskare i samhällsfarmaci vid Köpenhamns universitet, som tillsammans med kollegor vid Uppsala universitet har granskat omregleringen av apoteksmarknaden.

Enligt henne var det tydligt redan från början att de positiva effekter som regeringen lovade inte skulle bli verklighet.

– Det var privatiseringen i sig som var huvudskälet bakom omregleringen. Ville man bara öka antalet apotek hade det varit enklare om man haft monopolet kvar. Staten har som enda ägare en väldig makt att säga till Apoteket AB att öppna fler apotek, säger hon.

Men Sofia Kälvemark Sporrong menar att även om apoteken har blivit fler så har tillgängligheten på mediciner inte blivit bättre.

– Antalet recept som skrivs ut är de samma. Det är bara fler apotek som ska dela på receptkakan, vilket är apotekens huvudnäring. Det har skapat mindre apotek med mindre lager. Att få ut sitt recept har alltså inte blivit enklare.

Omregleringen har heller inte lett till en förbättrad läkemedelsanvändning, att se till att sjuka tar sin medicin på rätt sätt.

– Personal vittnar om att det är stressigare och att fokus ligger mer på att sälja andra varor än mediciner. Om varje apotek får mindre antal recept, eftersom antalet apotek ökat, då måste man sälja varor som tandkräm och smink.

Hon menar att det går ut över apotekens möjlighet att hjälpa kunder att använda sin medicin på rätt sätt.