Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Bild Johan Ödmann / Regeringen. Till höger: hoyasmeg / Flickr
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Bild Johan Ödmann / Regeringen. Till höger: hoyasmeg / Flickr

Regeringen säger sig satsa 3,1 miljarder kronor på fler jobb till unga – men nästan alla pengar går till en reform som inte har någon effekt på ungdomsarbetslösheten, enligt forskare.

Regeringen presenterar i dag ett ”jobbpaket på 3,1 miljarder för fler jobb till unga”. Men en närmare granskning av siffrorna visar att endast 361 miljoner har någon direkt koppling till ungdomar och jobb – 140 miljoner kronor på sänkta arbetsgivaravgifter och 221 miljoner på yrkesintroduktionsanställningar (YA-jobb).

Den stora merparten, 2,75 miljarder kronor, nästan 90 procent av regeringens paket, går till att slopa systemet med differentierade avgifter i a-kassan – det vill säga att avgiften i a-kassan är högre i branscher med hög arbetslöshet. Ett system som regeringen själva införde år 2007.

Enligt en av de främsta forskarna på området, Anders Forslund, som är biträdande chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), har de differentierade a-kasseavgifterna ingen koppling till ungdomsarbetslösheten.

– Reformen i sig har ingen effekt överhuvudtaget på ungdomsarbetslösheten. Det är långsökt, säger han.

För det första har a-kasseavgiften förmodligen ingen effekt på antalet jobb. För det andra är väldigt få ungdomar med i a-kassan, säger Anders Forslund. Slopandet av avgifterna är i själva verket en eftergift till LO för att få dem att gå med på systemet med yrkesintroduktionsanställningar, tror han.

– Det är min avancerade gissning, säger han.

Läs också:
Arbetsmarknadsdepartementet vill inte svara
“Ger arbetsgivaren anledning att visstidsanställa”