Företag som inte är intresserade av att skapa en bra arbetsmiljö blir allt vanligare på den svenska arbetsmarknaden, enligt Arbetsmiljöverket.
Företag som rör sig i en grå sektor – där man inte vill eller kan upprätthålla en bra arbetsmiljö – blir allt vanligare i Sverige. Det framkommer i Arbetsmiljöverkets “Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare”. Utvecklingen förekommer både bland svenska och utländska företag på den svenska arbetsmarknaden.
– Vi kan exempelvis inom bygg- och anläggningssektorn se en lång rad företag som inte klarar att leva upp till en bra arbetsmiljö. När vi är ute på inspektioner träffar vi på byggnadsarbetare som berättar skrämmande exempel, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg.
En av de händelser som Mikael Sjöberg beskriver är när några byggnadsarbetare en fredagseftermiddag upptäckte asbest på arbetsplatsen. De uppmanade arbetsgivaren att ta in en saneringsfirma.
– När de kom till arbetsplatsen på måndagen av allt sanerat och klart. Företaget sa sig då inte veta hur det har gått till, säger Sjöberg.
I nuläget finns ingen anmälningsskyldighet för utländska företag från EU-land som är verksamma i Sverige. Därmed saknas det också uppgifter för hur många utländska företag och arbetstagare som är verksamma i Sverige. En sådan anmälningsplikt finns i ungefär hälften av EU:s länder och Arbetsmiljöverket anser att en sådan plikt även bör införas i Sverige.
– Man kommer inte åt det här problemet enbart med anmälningsplikt. Men det måste ses som ett åtgärdsförslag bland många. Vi vill ha möjlighet att förstå hur stor den här sektorn är, och då tror vi att ett register är hjälpsamt, säger Mikael Sjöberg.
Sjöberg beskriver det som svårt att bedöma – när en olycka inträffat på en arbetsplats – om det handlar om ett vitt seriöst företag, som brustit i arbetsmiljöarbetet. Eller om det är ett företag som befinner sig i den grå sektorn och som mer genomtänkt avstår från att följa vissa arbetsmiljöregler.
– Sedan kan vi misstänka att det bland de företag som befinner sig i den svarta sektorn, och som bara delvis finns i den gråa sektorn, har en väldigt stor underrapportering.
– Det finns exempel, även om de är få, på familjer som har hört av sig till oss. Det kan vara en fru som ringer och berättar att hennes man har omkommit i arbete i Sverige. Vi kan i vår tur inte härleda olyckan i statistiken, utan misstänker att personen i fråga har jobbat svart i Sverige och har förolyckats på exempelvis ett bygge.
En av de tendenser som Arbetsmiljöverket kunnat se är att det blivit vanligare att företag utnyttjar långa kedjor av underentreprenörer som består av olika utländska företag. Arbetsmiljöansvaret minskar ju längre ned i kedjan man kommer. Detta var också något som Dagens Arena kartlade i reportaget ”Skattefusk och utnyttjade arbetare i statens miljardprojekt”. Den tyska byggjätten Bilfinger Berger kunde slå sig in på den svenska arbetsmarknaden genom att lägga lägsta bud i stora upphandlingar. Men buden byggde på ett anlitande av underentreprenörer som varken betalade skatt eller gav de anställda rimliga arbetsvillkor.
– Jag tror att det tyvärr att det hos vissa myndigheter och organisationer har spritt sig en tanke om att upphandling bara handlar om pris.
– Vid offentlig upphandling är det viktigt att man vet om att man kan ställa sociala krav. Det innefattar då till exempel arbetsmiljökrav. Det finns bland offentliga upphandlare i Sverige en bristande kunskap, säger Mikael Sjöberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
