Facket höjer tonläget om TTIP

De svenska facken krävde att arbetare får samma rättigheter som företag i handelsavtalet mellan USA och EU, i möte med EU:s chefsförhandlare. ”Det var mycket uppmuntrande”, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

I Tyskland och Storbritannien rasar fack och föreningsrörelser mot det handlingsavtal som EU just nu förhandlar med USA, TTIP. Kritiken riktas i synnerhet mot att avtalet innehåller tvistlösningsmekanismen ISDS som bland annat innebär att företag kan stämma stater om de inför lagar som påverkar företagens vinst.

Oron rör också hur arbetstagares rättigheter kan komma att inskränkas. Näringslivet har under hela förhandlingarna haft stor möjlighet att påverka medan fack och föreningsliv bjudits in med armbågen.

LO, Saco och TCO har sedan tidigare tagit ställning mot ISDS, om än inte lika radikalt som andra europeiska fack. I dag träffade de Ignacio García Bercero, EU:s chefsförhandlare.

– ISDS ger företagen makt över länderna och arbetskraften, det måste balanseras. I dag har vi ställt krav på att TTIP måste gå längre när det kommer till arbetstagares rättigheter än några andra av EU:s handelsavtal, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Han menar att den massiva kritik som facken framfört mot ISDS har börjat ge resultat.

– García Bercero bad oss om underlag för hur arbetstagares rättigheter skulle kunna garanteras. Det var mycket uppmuntrande. Tidigare har EU varit skeptiskt till att fackföreningar ska vara med och frihandelsförhandla, säger Thorwaldsson.

Problemet med att företag har större sanktionsmöjligheter än arbetstagare kvarstår dock. Tvistelösningsmekanismen ISDS har ett inbyggt problem i och med att de institut som avgör tvisterna är beroende av att företag använder dem. Instituten har därmed incitament att döma till företagens fördel.

– LO, Saco och TCO har ett tydligt ställningstagande, företag och arbetstagare ska ha samma skydd. Vi står inte bakom ISDS. Vi är inte rädda för själva tvistelösningen, utan för att det indirekta hotet om stämning ska leda till att regeringar blir försiktigare i lagstiftningen, säger Thorwaldsson.

Exakt vilka krav facken ställer i förhandlingarna vill han inte berätta, men i stort innebär kraven att de som ska döma i tvisterna utses av EU:s medlemsländer och USA, att de inte hämtas från näringslivet samt att de inte har andra intressen än allmänintresset. På frågan om det överhuvudtaget behövs andra domstolar än de nationella, passar Thorwaldsson.

Fackens krav på ISDS finns inte med i det andra stora handelsavtalet på EU:s bord, Ceta, som förhandlas med Kanada. Just nu görs de sista juridiska justeringarna i avtalet som beräknas vara i hamn innan slutet av år 2016.

– Jag vet inte vilken som är den bästa strategin. Det har gått så långt att det kanske är mer effektivt att förhandla i TTIP och sedan försöka övertyga kanadensarna om att den vägen är bättre att gå, säger Thorwaldsson.