Gunilla Malmborg, utredare och Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige: Bilder: Söran Andersson/Christin Philipson
Gunilla Malmborg, utredare och Mikael Klein, Funktionsrätt Sverige: Bilder: Söran Andersson/Christin Philipson

LSS-UTREDNINGEN Funktionsrätt Sverige, som sitter med i utredningen om framtiden för LSS, uttrycker oro för att rättigheten till personlig assistans kan begränsas kraftigt.

Utredningen om LSS framtid har fått skarp kritik vid återkommande tillfällen från funktionshinderrörelsen. Farhågan är att rättighetslagstiftningen LSS ska vattnas ur, efter att regeringen har gett i uppdrag till en utredning att bland annat se över hur den snabbt stigande kostnadsutvecklingen för den personliga assistansen kan bromsas.

Nu säger Mikael Klein, intressepolitisk chef på Funktionsrätt Sverige (tidigare Handikappförbunden) som medverkar som experter i utredningen, att de befarar att man kan komma att föreslå en kommunalisering av assistansen.

I dag är ansvaret för LSS delat mellan stat och kommuner. Personer som har mer än 20 timmars grundläggande behov av assistans i veckan får statlig assistansersättning, och de som hamnar under den gränsen får sin personliga assistans via kommunerna.

Övriga stödinsatser inom LSS, som exempelvis ledsagning, kontaktperson eller daglig verksamhet, ansvarar kommunerna för.

Lagstiftningen när det gäller rätt till personlig assistans är likadan oavsett om det är stat eller kommun som har ansvaret. Men utvärderingar har visat att kommuner gör väldigt olika bedömningar om vem som har rätt till assistans.

Dessutom är det i praktiken så att många förlorar rätten till personlig assistans om de hamnar hos kommunerna, för att istället få en mindre omfattande insats som exempelvis hemtjänst, säger Mikael Klein.

– Det är hur direktiven är skrivna som gör att det pekar mot en kommunalisering, säger Mikael Klein.

Han syftar på att det i direktiven står att förbättringar inom de olika stödinsatser som ingår i LSS ska göras genom besparingar inom assistansersättningen, och att det utöver det behöver sparas ytterligare pengar inom den statliga assistansersättningen. Det står också att man ska se över det delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun och vilka konsekvenser det har fått.

– Utredningen har ännu inte tagit ställning i frågan, men det enklaste sättet att åstadkomma det direktiven för utredningen säger är att kommunalisera assistansen, säger Mikael Klein.

Den enaste stora utredningen, LSS-kommittén, som tittade på huvudmannaskap lutade snarare åt att man skulle förstatliga hela assistansen, säger Mikael Klein. Men nu ser han alltså flera tecken som pekar åt att kommunen skulle få hela ansvaret.

Gunilla Malmborg tog över ansvaret som utredare för LSS så sent som i juli. Hon bekräftar delvis det som Mikael Klein säger.

»LSS-utredningen har talat med bland andra experter och sakkunniga om att ersätta det nuvarande delade huvudmannaskapet för den personliga assistansen med ett samlat huvudmannaskap. Närmast till hands ligger att staten eller kommunerna får hela ansvaret att besluta om individer har rätt till insatsen och i vilken omfattning« skriver Gunilla Malmborg i ett mejlsvar till Dagens Arena.

Hon lägger till att vilket av olika alternativ som hon kommer att föreslås återstår att se när betänkandet är klart. LSS-utredningen ska redovisas 1 oktober 2018.