Bild: Stoyan NenovBild: Stoyan Nenov

Europa ekar av Breiviks föreställningar

Dela

ANALYS. Vart har den tolerans som skulle försvaras tagit vägen? Kvar står vi med frågan hur föreställningar om frihet kunde förvrängas till stöd för diskriminering och utestängning.

När nyheten kom om massakern på unga socialdemokrater i Norge befann jag mig i USA. Där fanns inga illusioner. Terroristen placerades med självklarhet i ett politiskt sammanhang. Reportrar och kolumnister analyserade hur skräcken för både islam och det mångkulturella inlemmats i europeisk politik. De pekade på samarbetet, kanske till och med samförståndet, mellan islamofobiska opinioner och de breda samhällseliterna i Nederländerna och Danmark. Man kunde ana konturerna av en framväxande europeisk konsensus.

Den mörka bilden av Europa var kanske fyrkantig i detaljerna, men befriad från skygglappar i de större sammanhangen. Att Anders Behring Breivik, den norska terroristen, summerade sina fiender som muslimer, mångkulturalister och kulturmarxister lät ju märkligt välbekant.

På glid mot gamla avgrunder
När historien skrivs letar man efter vändpunkter. 2010 kan ha varit en sådan. I Nederländerna antog de borgerliga regeringspartierna ett samarbetsavtal med Geert Wilders islamofobiska Frihetsparti. Under sensommaren jagades romer av polis och deporterades, trots europeiskt medborgarskap, från Frankrike, Sverige och andra länder. I Ungern förberedde den nyvalda regeringen inskränkningar av pressfriheten och påbörjade processen med att skriva en ny grundlag rotad i religiös och nationell mytologi.

När små händelser adderades framträdde bilden av en kontinent som, till synes motståndslöst, var på glid mot gamla avgrunder.

Jag minns hur jag under några kalla vårdagar samma år besökte Amsterdam inför de val som skulle bli Geert Wilders stora genombrott. Jag pratade med vänsterliberaler, socialister och intellektuella. Monica Sie, chef för en socialdemokratisk tankesmedja, beskrev träffande landet som ett ”populistiskt laboratorium”. Hela det politiska etablissemanget var ifrågasatt.
– Ja, på goda grunder. De har ju vägrat att politisera kontroversiella frågor som invandring, integration, EU och globaliseringen. Det är genom just de frågorna det populistiska upproret kanaliserats. Eftersom även Arbetarpartiet är hundra procent lojalt med systemet och väldigt teknokratiskt blir populismen ett dödligt hot mot partiets själva identitet, konstaterade hon.

Tillbaka i Stockholm började jag fundera över de tystnader jag mött i Amsterdam. Varför hade mina nederländska kollegor raderat ordet mångkultur ur sin vokabulär, slutat tala om strukturell rasism och undvikit frågor om diskriminering? Det är begrepp som länge varit viktiga utgångspunkter för alla vänstersamtal. För mig är de fortfarande oundvikliga verktyg för att förstå Europa. Var deras tystnader tecken på hur snabbt det offentliga samtalet kan begränsas.

Främlingsfientligt laboratorium
Nederländerna är inte bara ett populistiska laboratorium. Landet har också utvecklat en främlingsfientlig laboratorieverksamhet. Den har varit på framgångsrik jakt efter en rasism formsydd för norra Europas välfärdsstater. Inte bara genom Pim Fortuyn och Geert Wilders utan i vissa avseenden också integrerad i själva statsapparaten. Den har blivit modell för andra. Det jag mötte i Amsterdam strömmar nu genom många europeiska städer.

Den nya nordeuropeiska rasismen har lämnat sina gamla begränsningar genom att lyckas framställa sig som försvarare av upplysningen, sekularismen och individens frigörelse – vänsterns själva urvärderingar. De beskriver den avgörande konflikten som en mellan europeisk frihet och invandrad muslimsk intolerans. Medvetet ställer de människors olika rättigheter i skarpa motsatsförhållanden. De kidnappar frihetens idéer och införlivar dem med rasistiska och islamofobiska värderingar.

Mönstret har med stor framgång upprepats i olika europeiska välfärdsstater, i just de länder som betraktar sig själva som särskilt upplysta och moderna: Danmark, Norge, Schweiz och Österrike. I Sverige förklarade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inför valet 2010 i en debattartikel att han förstod ”den starka oro som många homosexuella känner inför massinvandringen och det homohat som den tilltagande islamiseringen medför”.

Bögklubb och folkdräkt
Valet blev partiets genombrott och för första gången tog de plats i landets riksdag. Under valkampanjen hade han besökt bögklubbar i Stockholm, men när den nyvalda riksdagen sedan samlades klädde han sig i lantlig folkdräkt. Det är en rasism som söker sin väg, en nordeuropeisk laboratorieverksamhet i politisk medvind. Att både de norska och danska partierna förlorat mark i höstens val kan inte tas som intäkt för någon djupare kris — det här är en rörelse som arbetar målmedvetet och tålmodigt med sikte på politiskt och kulturellt maktövertagande.

I deras laboratorier kombineras liberal retorik med oförsonlig antiliberalism. Många verkar lockade. Inte bara nederländska högerliberaler. I Danmark visade liberala Venstre vägen genom sitt långa samarbete med Danskt Folkeparti. Och i Sverige är det bara Sverigedemokraterna och liberala Folkpartiet som försökt kapitalisera på debatten om ansiktstäckande slöjor.

Tyst från vänster
Men även socialdemokrater, feminister och vänsterintellektuella verkar ha svårt att motstå den fälla som gillrats av Geert Wilders och andra. Inte genom samarbete men genom tystnader: perspektiv smalnar av, begrepp försvinner och kulturella förklaringar ersätter de politiska. Hur många europeiska socialdemokrater talar längre om institutionell rasism? Vänstersocialisters gamla längtan att låta klassperspektiv utesluta andra maktperspektiv, som rasismens, är ett annat exempel hur man anpassar sig till en tillbakablickande samtidsanda.

I andra delar av Europa pågår liknande försök att göra rasismen lockande även för de som betraktar sig som moderna och upplysta. Med framgång i till exempel Italien, Frankrike och Ungern.

Under hösten 2010 tog Angela Merkel i ett uppmärksammat tal avstånd från försöket att skapa ”ett mångkulturellt samhälle där man lever sida vid sida och uppskattar varandra”, eftersom det ”har misslyckats, fullständigt misslyckats”. I hennes fotspår följde snabbt både Nicolas Sarkozy och David Cameron. Det märktes ingen socialdemokratisk opposition, snarare en lättnad. De idéer som omgett begreppet ”det mångkulturella” har alltid skapat oro – även inom stora delar av vänstern. Merkel uttryckte helt enkelt en gemensam längtan efter det enkla och likriktade, tillbaka till förlorad kulturell trygghet i en tid av svår ekonomisk otrygghet.

Begreppet mångkultur
För den nationella högern var avståndstagandet från mångkulturalismen en stor seger. De har länge försökt radera bort själva ordet ur debatten. Det är inte så konstigt. Bara genom att säga mångkultur sätts ju friare föreställningar om världen i rörelse: nationalismen ifrågasätts och invandringen bejakas. I länder som Storbritannien och Sverige har begreppet mångkultur blivit en populär signal för folklig vilja att leva i öppna samhällen präglade av migration. Det har bekräftat deras egna upplevelser av vardagsliv i storstad; av konflikter, förhandlingar och nya perspektiv; av olika språk, ny musik och annorlunda sätt att tala om livets mening. Begreppet var en politisk landvinning.

Naturligtvis har många misstag begåtts i namn av mångkulturell politik. Förenklade synsätt på kultur, religion och etnicitet har ofta blandats samman med gammal rasism; språkutbildning för invandrade har varit dålig eller obefintlig; så kallade hederskulturer accepterats. Staten och det allmänna har inte alltid tagit ansvar.

Men vad har man kvar om man gör sig av med både mångkulturbegreppet som samhällelig kommunikativ ramberättelse och rasdiskriminering som viktig förklaring till stora orättvisor?

Förskjutningar i debatten
De här förskjutningarna i den europeiska samhällsdebatten, som de amerikanska reportrarna snabbt fångade upp efter massakern i Norge, ligger i sin tur insvepta i en större berättelse om misslyckad integration. Situationen för människor med mörk hudfärg, så kallade invandrare, är allvarlig: hög arbetslöshet, våld och fientliga attityder. I sin entusiastiska bok Europe’s Promise konstaterade amerikanen Steven Hill att rasdiskrimineringen är EU:s stora problem och att kontinenten väntar på en medborgarrättsrörelse.

Men på senare tid har integrationsfrågan mer och mer börjat handla om rädslan för små kretsar av revolutionära islamister. Kritiken av integrationspolitiken har smält samman med den av mångkulturen och förvandlats till ett säkerhetspolitiskt komplex med ”muslimen” i centrum. Tonläget är uppskruvat. London, som länge var alla invandrarstäders stora förebild, har förvandlats till avskräckande exempel på så kallad ”mångkulturell appeasement”; som om Europa hamnat i en daglig upprepning av München 1938.

I argumentationen, nu även från liberaler och socialdemokrater, börjar skillnaden mellan försvar av liberala frihetsvärden och antiliberal lagstiftning bli hårfin. Karl Poppers klassiska ord om ”intolerans mot de intoleranta” kan nu med en lätt knuff i ryggen övergå till franska revolutionens ”ingen frihet för frihetens fiender”. Vart har då den tolerans som skulle försvaras tagit vägen? Fällan från Amsterdam slår igen. Kidnappningen blir fullbordad. Kvar står vi med frågan hur föreställningar om frihet kunde förvrängas till stöd för diskriminering och utestängning.

Återvänd till verkligheten
Ett praktiskt sätt att undvika den noga gillrade fällan är att återvända till verkligheten. Där väntar högar av forskningsrapporter om diskriminering på arbetsmarknaden, erfarenheter från den lågavlönade arbetarklass som sedan många år domineras av de med mörk hudfärg och romers vittnesmål om våld och förakt.

Det börjar också bli dags att ifrågasätta den ensidigt negativa berättelsen om europeisk integrationspolitik. När brittiska muslimer 1989 brände Satansverserna var vreden utbredd och förankrad bland stora grupper europeiska muslimer. Men när Jylland-Posten publicerade sina Muhammedkarikatyrer 16 år senare var det bara små skaror som protesterade i Europa. De våldsamma reaktionerna kom på helt andra kontinenter.

I Paris publicerades de bara några månader efter förortsupproret 2005, alla höll andan, men ingen kastade några molotovcocktails. De flesta verkade i själva verket omfatta den allmänna uppfattningen att karikatyrerna var kränkande, men att sådant fick man stå ut med i en demokrati; ville man ha hädelseförbud krävdes opinionsbildning – inte mord. Det är en bland många mer hoppfulla berättelser från Europa som försvunnit in i den tystnad jag undrade över efter min resa till Amsterdam.

En oklar samling konservativa muslimer, islamister och mångkulturalister utmålas nu som det stora hotet mot kontinentens friheter. Samtidigt normaliseras Geert Wilders och Pia Kjersgaards samhällsanalyser. Är det därför den ensamma norska terroristens tre fiendegestalter känns så bekanta?

I mer sofistikerad form, och med upplysningens milda språkbruk, diskuteras de ju sedan några år flitigt på ledarsidor, i kulturtidskrifter och även på europeiska konferenser av socialdemokratiskt snitt. Hur blev det så?

Per Wirtén

Fotnot: En engelsk version av texten har tidigare publicerats i det europeiska progressiva magasinet Fresh Thinking. Dagens Arena återpublicerar texten för att erbjuda fördjupning och reflektion i samband med den nu pågående och mycket uppmärksammade rättegången mot terroristen Anders Behring Breivik i Oslo.

9 kommentarer

  1. Lars Rudström - 17 april, 2012

    Redaktör Wirtén blundar, i alla fall på sitt vänstra öga, för de ultramoderna och nymarxistiska strömningarna i Europa. De är lika antisemitiska och muslimhatande som de som kallas högerextremister idag. Dessa vänsteranarkister och rabulister lever ännu som en fullt aktiv reminiscens av 60-talets olika ”röda arméer” och har fått nytt bränsle på sin fanatiska stalinstiska/leninistiska övertygande brasa. Vänsterextremisterna, liksom deras motpart högerextremisterna finns bägge väl rotade i Europa! Glöm inte det Wirtén! Var inte lika enögd som Oden!

    • Karl - 18 april, 2012

      Lars Rudström: du låter förvillande lik Breivik. Samma svepande, konspiratoriska fraser. Samma brist på fakta.

  2. Snorre - 17 april, 2012

    Enödg som Oden är inte fel att vara. Det andra ögat ger ju visdom genom att ligga i Mimers brunn. Genom att ha ena ögat i brunnen kan han genom det se ut över hela världen.

    • JLR - 19 april, 2012

      Det är viktigt att artiklar inte är så korta att man missuppfattar dem, men efter att läsa den långa harang som Wirtén skriver undrar man: Vad är poängen, Per Wirtén?
      Fenomenet Breivik är ganska lätt att förstå. Han lider av herostratisk ryktbarhetsdrift. Han behöver bli beröm och gå till historien som en hjälte som drev en avgörande fråga. Som alla hjältar är han t o m beredd att dö för sina idéer. Då tar han som underlag det som är användbart idag: kampen mot multikulturalism representerad såvida i vänsterpolitiken som i islamismen. Att bara agera som konservatismens försvarare skulle inte ge samma monumentala åskådning. Faraonenra byggde pyramiderna och Franco byggde sin Valle de los Caídos. Andra mäste begå brutala handlingar av sådan storlek att alla pratar om dem. Breivik är beree att dö för sin sak. Han har själv sagt gur nöjd han är med resultatet och detuppnåda ryktet. Och han beundrar t o m al-Kaida. Det säger allt.

  3. jan - 18 april, 2012

    ”på glid mot gamla avgrunder”.
    Mångas kulturyttringar, gamla, unkna, hedersrelaterade ”avgrunder” måste också motarbetas, annars kommer tyvärr SD m.fl. att gynnas.

    • Karl - 18 april, 2012

      Det är rätt genomskinligt vad du försöker förmedla med den kommentaren ”jan”. Men du har fel. Det finns väldigt sällan behov av att prata om enskilda kulturgrupper i politiska sammanhang. De avgörande problemen är av antingen socioekonomisk eller individuell natur.

      • jan - 20 april, 2012

        SD måste bort, då måste fel bemötas så dessa argument smulas sönder.
        ”kulturgrupper” får stå för dig Karl. Det är beteende som gäller.
        Ur socioekonomisk vinkel så måste ”alliansen” satsa enormt mycket mer.

  4. E. - 20 april, 2012

    Vissa män syns ha en patologisk rädsla för att hamna i minoritet. Accepterande av olikheter är jämlikhet. Ignoranter tror att jämlikhet är nivellering.

  5. Gunnar - 21 april, 2012

    Fortsätter vänstern att huvudsakligen ägna sig åt att i alla samhälleliga och psykologiska fenomen leta efter tecken på rasism och islamofobi och därmed bidra till att sortera människor i raser liksom i rasister och antirasister så är loppet kört. Man skapar vad man tror sig bekämpa. Hjärnspöken har materialiserats snabbt i medialiseringens och narcissismens tidevarv.

    För att välfärdsstaten skall överleva utan gränspoliser, ett allt mäktigare Utvisningsverk och kanonbåtar i Medelhavet borde vänstern ägna sig åt att utforma en politik som handlar om att skapa ett utbildningssystem och ett närings- och arbetsliv som ger människor med annorlunda bakgrund en chans att ta sig fram till egen försörjning. Den borgerliga påstod sig kunna ta itu med det så kallade utanförskapet – efter sex år med borgerlig arbetslinje tror väl inte ens borgerligheten själv på sitt eget recept. Analysen handlar om att identifiera var fronten finns och utan alltför många fördomar om vad som är möjligt eller omöjligt – korrekt eller inkorrekt gå till verket.





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

En ny Samhallsklass

Blogg › De är 20 000 nu. Och de är på väg att bli fler. De packar din mat och städar flygplatser. De långsammaste är för länge sedan bortsållade. I en verksamhet med avkastningskrav kan det krävas att du jobbar 17-timmarspass. Välkommen till det nya Samhall. 938facebook: 875 twitter: 63

Hanna Cederin: Vänstern har svar på hedersförtrycket

Debatt › Bara en progressiv och antirasistisk vänster har trovärdighet i frågan om hur kvinnor som utstår våld i hederns namn ska ges stöd och möjlighet till ett fritt liv, skriver Hanna Cederin, Ung Vänster. 0Inga delningar

Uppluckrad migrationslag splittrar alliansen

Nyhet › Regeringen vill luckra upp den tuffa migrationspolitiken som slår hårt mot ensamkommande. Johanna Jönsson (C) ser det snarast som ett försök att tysta den massiva kritiken mot hur ensamkommande behandlas.  0Inga delningar

Rut-avdraget slår alla rekord

Nyhet › Halveringen av rut-avdraget har slagit hårt mot branschen, larmar Almega i dag. Men Skatteverkets siffror ger en annan bild. Aldrig någonsin har så många köpt rut-tjänster till så höga belopp av så många utförare under en oktobermånad. 0Inga delningar

Varför tillåts nazister marschera på våra gator?

Ledare › Det är hög tid att myndigheterna visar att de tar hotet från organisationer som Nordiska motståndsrörelsen på allvar.  0Inga delningar

Vårt gemensamma tillhör medborgarna – inte företagen

Ledare › Vem som ska bestämma och styra över välfärdens resurser är vår tids stora ideologiska konflikt.  0Inga delningar

95 procent av partibidragen till M och SD är hemliga

Nyhet › M och SD tog emot 18 respektive 19,5 miljoner i partibidrag förra året. Men 95 procent av bidragen redovisas i en klumpsumma – därmed går det inte att spåra var pengarna kommer ifrån. Nu föreslår en utredning skärpta krav.  0Inga delningar

Måste ta emot 39 nyanlända – per dag

Nyhet › Med två månader kvar har 67 av landets kommuner tagit emot hälften eller färre av de nyanlända som de ska enligt lag. Stockholms stad måste ta emot 39 nyanlända per dag för att hinna ikapp – en bra bit ifrån de två per dag man tagit emot hittills. 0Inga delningar

S-toppar ratar Moderaternas bud om vinster i välfärden

Nyhet › En uppgörelse med allianspartierna utan vinstbegränsningar är oacceptabelt, anser ledande socialdemokrater. »Jag ser gärna en överenskommelse som begränsar vinster, främst inom skolan«, säger Karin Wanngård, kommunalråd Stockholm. 0Inga delningar

Facken oense om vinster i välfärden

Nyhet › LO kan tänka sig vinstförbud i skolan medan Kommunal inte vill göra skillnad mellan olika välfärdstjänster. Samtidigt har de två lärarfacken vitt skilda åsikter i vinstfrågan.  0Inga delningar

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

Därför går det bra för Sveriges Trump

Blogg › Bert Karlsson använder också Trumps framgångsrecept. 0Inga delningar

Stockholmsalliansen slopar satsning på jämlik hälsa – inte kostnadseffektivt

Nyhet › För att råda bot på den ojämlika hälsan satsade landstingsalliansen på hälsomottagningar i socialt utsatta områden. Nu lägger man ner verksamheten. »Människor kommer inte få den vård de behöver«, varnar sjukgymnasten David Sweet. 0Inga delningar

Friskolejättarna har 20 procent fler elever per lärare

Nyhet › Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. »Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna«, säger Johanna Jaara Åstrand. 0Inga delningar

Här är SD:s tio sjukaste motioner

Nyhet › Beslagta asylsökandes ägodelar, inskränk aborträtten och låt kungen dela ut medaljer till svenska hjältar. Här är tio av de sjukaste motionerna som Sverigedemokraterna lagt i år. 0Inga delningar

Vinster i välfärden

JonasVlachos

Skolforskare: Friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven. »Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg«, säger skolforskaren Jonas Vlachos.  0Inga delningar

Bild: stock.xchng

Här fick 100 procent av eleverna högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger varenda elev högre betyg i vissa matematikkurser jämfört med resultatet på nationella proven. En av dem är Thoren business school. »Eleverna är värda exakt det betyg de får«, säger rektor Catarina Altbom. 0Inga delningar

friskolor

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

95 miljarder gick till vinstdrivande välfärdsbolag
Seko Sthlm: LO måste stå fast vid att stoppa vinster i välfärden
 

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Redaktionen


Nina Brevinge

Pisa: Elever med utländsk bakgrund presterade bättre

Att antalet elever med utländsk bakgrund blivit fler har inte påverkat årets Pisa-resultat negativt jämfört med 2012... 0Inga delningar

Veckans graf: Nästan var femte pensionär under EU:s fattigdomsgräns

Stor brist på sjuksköterskor och lärare


Kent Källqvist

Palestina firar jul i terrorns skugga

I dag hade de tre vise männen inte kommit fram till Jesusbarnet i Betlehem. 0Inga delningar


Vesna Prekopic

Nu måste skolan prestera i jämlikhet

Dags att lägga Pisa-paniken åt sidan och börja jaga jämlikheten i skolan lika högljutt som man jagat elevernas resultat. 0Inga delningar

Överskatta inte Pisa

Ett år med andrum


livbeckstrom

Facktillhörighet ska inte avgöra rätt till heltid

Heltidsjobb saknar skydd i lagen, säger AD i en ny dom. Därmed kan arbetsgivarna strunta i turordningsreglerna när de hyvlar bort tid... 0Inga delningar


hannafinmo

Alliansens svek mot pensionerna

Tjänstepensionen är helt avgörande för att många människor ska få en pension som går att leva på... 0Inga delningar

Anställningsstöd är inte företagsstöd

Någon som är förvånad att mammor jobbar deltid?


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • pengaropolitik
    Arena_banner_nyhetsbrev
    annons_julkap_2016