Bo Becker, Birgitta Forsberg och Fredrik Olovsson (S). Bilder fr v: Nicklas Gustafsson, SvD och Riksdagen.

bankskandaler Misstänkt penningtvätt av miljardbelopp i Danske Bank och Nordea. Misstankar om olaglig, lönsam aktiehandel kopplat till SEB. Hur ska storbankerna regleras så vi slipper läsa om fler skandaler?

Igår avslöjade ett internationellt journalistnätverk att flera internationella storbanker, däribland SEB, misstänks ha medverkat till avancerade aktieaffärer som berövat europeiska länder på 70 miljarder kronor.

Bara någon dag tidigare framkom nya misstankar om penningtvätt riktade mot Nordea, och några veckor innan dess avslöjades den stora penningtvättshärvan där Danske Banks filial i Estland ska ha tvättat enorma summor,

– Bankerna har väldigt höga avkastningskrav på sig från ägarna. Före finanskrisen låg det på 15 procent på eget kapital. För att nå det målet måste du ta rätt mycket risk. De som kommer på de här smarta uppläggen jobbar dessutom investmentbank-sidan, där hög avkastning ger en högre bonus och där lönerna ibland är högre än vd:s lön.

Det säger Birgitta Forsberg som är mångårig ekonomireporter, nu på SvD Näringsliv.

Ändå har många regelverk skärpts betydligt sedan finanskrisen, och Birgitta Forsberg menar också att etik och moral har fått en ökad betydelse i finansbranschen. Det handlar om att kunna stå för sina handlingar inför kunder och aktieägare.

Penningtvätt har alltmer kommit att kopplas till finansiering av terrorism, vilket har ökat det politiska intresset från exempelvis EU att ställa rejält höjda krav på bankerna för att de ska upptäcka och redovisa misstänka transaktioner.

 Hade de här penningtvätthärvorna och aktiehandelsaffärerna kunna ske i dag?

– Jag tror inte att en så stor penningtvättshärva som inom Danske bank hade kunnat ske – det var ju en ren fabrik. Det gör de inte om, för de riskerar sitt banktillstånd. När det gäller cum ex-affärerna* tror jag att investmentbankirer alltid kommer hitta på nya lönsamma affärer, säger Birgitta Forsberg.

Det handlar om en kultur i finansbranschen som gör att man fortsätter ta stora risker, och som inte är i takt med tiden. I dag anser även EU att det är självklart att globala företag inte ska smita undan skatt genom att exempelvis registrera sig i Irland, säger Birgitta Forsberg.

– Ledningarna i bankerna borde sätta ned foten om vilka affärer man gör och inte gör.

Fredrik Olovsson (S) är vice ordförande i riksdagens finansutskott, och den som svarar på frågor kring ekonomi istället för S+MP-regeringen, som har »munkavle« på grund av rådande politiskt läge.

Han vill inte kommentera vilken skuld SEB kan ha gjort och vad de borde göra med tanke på avslöjandena om misstänkt skattefusk.

– Vi får se vad utredningen visar och vilka fel som har begåtts. Men det här visar hur som helst att det här är en bransch som behöver stark tillsyn, säger han.

I allt för liten utsträckning har det här upptäcks av myndigheter utan istället avslöjats av journalister. Det ställer frågor om hur effektiv vår övervakning är.

De tätt duggande avslöjandena om misstänkt penningtvätt och fusk med koppling till svenska storbanker riskerar att påverka förtroendet för banker, men också de aktiemäklare och advokatbyråer som är insyltade.

– Utvecklingen har inte gått åt rätt håll, och i allt för liten utsträckning har det här upptäcks av myndigheter utan istället avslöjats av journalister. Det ställer ju frågor om hur effektiv vår övervakning är, säger Fredrik Olovsson.

Han säger att samordningen mellan myndigheter med övervakningsansvar måste bli bättre på europeisk nivå. Där bör exempelvis den europeiska bankmyndigheten EBA få ett utökat mandat och mer resurser. Men att Finansinspektionen eller andra övervakande myndigheter skulle flytta över en del av sitt mandat till EBA, är inte aktuellt, enligt Fredrik Olovsson.

– Den stora fördelen med samarbete för oss är att någon tittar på vad vi gör utifrån. Generellt tycker jag att myndigheter ska vara väldigt hårda, och använda sina sanktionsmöjligheter, säger Fredrik Olovsson som inte vill kommentera hur svenska övervakningsmyndigheter har skött sitt uppdrag.

Varför samarbetar EU-länderna inte bättre redan idag på det här området?

– Det kan bero på brist på förtroende. Banker har traditionellt sett varit viktiga för att utveckla det egna landets ekonomi, och då har man nog legat lite efter och varit försiktig med hur man har velat dela data med andra länders myndigheter, säger Fredrik Olovsson.

En annan fråga där Fredrik Olovsson tror att ett skärpt regelverk han hindra alltför högt risktagande och olagliga affärer, gäller kraven för att få dela ut bonusar hos banker.

– Från samhällets sida har vi tidigare ställt krav på hur bonusar ska betalas ut, och att det inte bara ska vara kopplat till kortsiktiga vinster. Det har fått effekt på en viss typ av befattningshavare, men det kan kanske behöva gälla även personer längre ned i hierarkin, säger han.

Birgitta Forsberg håller med om att det skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för en sundare bankkultur.

– Om man skulle tillämpa det på investmentbanksidan så vore det bra, tycker jag så att det inte blir så mycket kortsiktighet.

I en analys i SvD skriver Birgitta Forsberg i dag att det bästa vore om familjen Wallenberg, som ägare till SEB, skulle sänka sina avkastningskrav på banken. Samtidigt har hon svårt att tro att det ligger i aktieägarnas intresse.

– Fråga vilket aktieägare som helst på stan – de vill inte ha lägre avkastning, säger hon.

Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan, pekar på ytterligare en teori om vad som kan gör att det kan vara svårt att upptäcka när lönsamheten är märkligt hög i ett bankkontor. Det handlar om att bankernas affärer ofta bygger på mångåriga avtal, där det kan vara svårt att förutspå lönsamheten i förväg. Däremot anser han att exempelvis Danske Bank rimligen borde ha misstänkt att något inte gick rätt till i Baltikum, där penningtvätten ska ha skett.

Kärnan i problemet med bankernas suspekta affärer är, menar han, är att kapital är lättrörligt och kan flyttas för att undvika skatter – lagligt eller olagligt. Det är svårt att beskatta kapital.

– Det är ett av de stora problemen i vår globaliserade värld. Det är därför Sverige har bland de högsta skatterna i världen på arbete, men relativt låga skatter på kapitalinkomster, säger Bo Becker.

Läs mer: Så stora är bankernas bonusar

Läs mer: Gör som Europa – beskatta bankerna

* Cum ex kallas den metod med vilken avancerad aktiehandel görs kring datum för utdelning, för att göra det svårt att spåra den verklige aktieägaren och möjliggöra för flera personer att kräva tillbaka vinstskatt.