Forskarna Patrik Hall och Louise Bringselius FOTO: privat/press
Forskarna Patrik Hall och Louise Bringselius FOTO: privat/press

FORSKNING Regeringen lovar ökade resurser till bland annat polis och skola. Men risken finns att pengarna istället går till ökad byråkrati, skriver statsvetaren Patrik Hall i DN.

SCB:s yrkesstatistik visar att lärare och poliser haft en relativt dålig utveckling under 2000-talet, antalet lärare har till och med minskat. Däremot ökar antalet byråkrater kraftigt. Mellan 2001 och 2013 ökade antalet chefer med 49 procent och administratörsyrken inom bland annat ekonomi och marknadsföring ökade med 50 procent.

Statsvetaren Patrik Hall skriver i Dagens Nyheter att offentlig verksamhet håller på att bli för topptung. Tidigare hörde administratörer till de mest lågbetalda, dagens ”managementbyråkrater”, byråkrater som ägnar stor del av sin arbetstid åt ledning, tillhör i stället de högst betalda i offentlig verksamhet. Att managementbyråkratin fått växa så pass snabbt i Sverige, beror enligt Hall, på den extremt delegerade personalpolitiken i Sverige. Det finns ingen som kontrollerar hur chefer organiserar sin verksamhet, och chefer vill helt enkelt ha andra chefer runt om kring sig.

Dessutom har privatiseringar och avregleringar skapat ett större behov av byråkrati för att utföra kontroller, upphandla och skriva kontrakt.

Managementbyråkratin expansion verkar också driva sig själv. Byråkraterna tar till sig nya förändringsidéer och här finns en diger skara konsulter, redo att sälja in modeller som ofta kräver ännu mer byråkrati.

Samtidigt som cheferna blir fler har den enklare administratörspersonalen (sekreterare, assistenter, kontorspersonal) minskat med 23 procent. I offentligt sektor har deras arbete i allt större utsträckning lagts över på andra medarbetare. Lärare, läkare och poliser gör allt fler sysslor som inte rör deras ”kärnarbete”.

Enligt forskaren Louise Bringselius är det viktigt att erkänna vikten av de enklare administratörernas arbete, och låta människor göra det arbete som de är anställda för. Annars riskerar de effektiviseringarna som offentlig sektor genomfört tvärtemot göra den mindre effektiv. Betungande administrativa sysslor minskar medarbetarnas motivation och bidrar i längden till psykisk ohälsa och färre verksamma inom ”professionerna”.

Istället för att utföra själva kärnverksamheten, ägnas allt mer tid till att utforma dokument för hur verksamheten och medarbetarna ska kontrolleras. Den här utvecklingen är särskilt skadlig för offentlig sektor, menar Bringselius. Forskning visar att många anställd här motiveras av inre belöningar och kärlek till sitt jobb. När kontrollsystem med externa belöningar påtvingas människor som motiveras av inre drivkrafter minskar istället motivationen.