Bild: Carema, Flickr, SNSBild: Carema, Flickr, SNS

"Det finns en naiv tro på konkurrens i välfärden"

Dela

Relaterade länkar

Att konkurrensutsättning i sig skulle leda till bättre välfärdstjänster saknar vetenskapligt stöd. Tvärtom utgör den samlade kunskapen ett grundskott mot den föreställningen. Efter Caremaskandalen ringde Dagens Arena upp professor Marta Szebehely för att ta reda på fakta.

Marta Szebehely är professor i Socialt arbete vid Stockholms universitet och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Hon skrev bland annat kapitlet om äldreomsorgen i den omdebatterade SNS-rapporten ”Konkurrensens konsekvenser”. Är det någon som har överblick över forskningsläget vad gäller privatisering i äldreomsorgen så är det hon.

Vad säger forskningen om kvalitetsskillnader mellan offentlig och privat äldreomsorg?
– Det finns en riktigt stor studie från 2007. Forskarna fann att det var cirka tio procents lägre personaltäthet, fler timanställda och färre heltidsanställda i icke-kommunala boenden jämfört med kommunala. De resultaten stämmer också mycket väl överens med en väldigt stor amerikansk metastudie. Men den svenska studien kan också ha undervärderat skillnaderna

Hur då?
– Man har till exempel inte skiljt ut icke-vinstsyftande företag från vinstsyftande. De ickevinstsyftande har ofta högre personaltäthet.

– Uppgifterna i studien är hämtade från sajten Äldreguiden. Det är uppgifter som utförarna själva rapporterar in. Det som kom fram i SVT:s ”Dokument inifrån” var ju till exempel att Carema har blåst upp sina siffror.

Så det är möjligt att skillnaden är större?
– Det är möjligt. Kommuner kan ju för allt i världen också överdriva sina siffror. Men de har inte samma incitament.

– Personaltätheten är i alla fall en väldigt viktig kvalitetsindikator.

Varför då?
– Det har att göra med hur mycket tid man har som personal. Och tid är grundläggande i äldreomsorgen. Det är klart att det går använda personalens tid lite olika. Men det finns internationell forskning som visar ett klart samband mellan vinstsyftande och icke-vinstsyftande regi, personaltäthet och till exempel frekvensen av liggsår. Slutsatsen är klar: Ju mer personal, desto färre liggsår.

– På något sätt säger det här sig självt. Det här är tjänster som måste utföras av människor och det finns många moment i äldreomsorgen som inte går att rationalisera.

I SNS-rapporten pekar ni på att det finns väldigt lite kunskap. Är det ett problem?
– Ja, vi skriver ju så i slutrapporten. Men samtidigt har jag över hundra referenser i mitt kapitel, så jag värjer mig lite mot den beskrivningen. Det var lite dumt att skriva på det sättet. Det slog tillbaka mot oss och många hävdade att vi inte kunde dra några slutsatser eftersom vi själva sa att kunskapsläget var begränsat.

Det var ju det som kritiken mot SNS-rapporten i huvudsak gick ut på.
– Ja precis. Det är sant att kunskapsinhämtningen från statligt håll har varit väldigt begränsat, vilket är ett jätteproblem. Men det hindrar inte att det finns en mängd studier och mycket kunskap.

Hur används den kunskap som finns?
– Det finns en väldig naivitet i Sverige i hur man ser på de här frågorna. Man tror att när man öppnar upp för konkurrens så kommer det automatiskt att bli bättre. Det påstår ju den ekonomiska teorin och den politiska ideologin. Men man vet inte.

– Det finns varken svenska eller internationella studier som visar på att det skulle blivit bättre. Det är ju på ett sätt lite märkligt, för vi lever i en tid då allt man gör inom socialtjänsten ska vara evidensbaserat. Samtidigt är det här inte det minsta evidensbaserat.

Det som forskningen visar, är det ett grundskott mot hela den föreställningen?
– Ja, det tycker jag. Föreställningen bygger på fromma förhoppningar. Jag tycker man kan se på hur reaktionerna mot SNS-rapporten blev, främst från de privata utförarna i vård, skola och omsorg,. De blev ju så extremt hätska och väldigt aggressiva eftersom de såg det som ett hot. Så uppfattar jag det.

Om vi går från att prata om kvalitet till kostnad. Ni kunde inte visa på några kostnadsminskningar?
– Nej precis. Den senaste uppföljningen är gjord av Socialstyrelsen som tittade på vad som har hänt mellan 1998 och 2003. Då jämförde man kommuner som har all sin äldreomsorg i kommunal regi med kommuner som lagt ut en del på privata aktörer. Då fann man att det var lite lägre kostnader i de kommuner som hade allting kvar i kommunen.

Hur kommer det sig tror du?
– Dels handlar det om transaktionskostnader. Upphandling kostar, kontroll kostar. Men det har man inte koll på. Jag hittade en rapport från Konkurrensverket där man hade intervjuat tjänstemän i femton kommuner. Alla hävdar att det är bra med konkurrens. Men de kan inte svara på om det blivit billigare eller om kvaliteten blivit bättre.

– Konkurrensverket skriver själva att det här beror på att målsättningen är politisk snarare än ekonomisk. Tjänstemännen följer inte upp och tar reda på konsekvenserna eftersom det här är ett politiskt beslut. Utgångspunkten är att konkurrens är bra, valfrihet är bra i sig.

Det säger alltså Konkurrensverket?
– Ja, och jag refererar till den studien i SNS-rapporten.

Carema hade mellan åren 2007 och 2009 en avkastning på 33,4 procent på eget kapital, vilket är extremt högt. Hur ser det ut generellt?
– Den finns en studie när det gäller vård, skola, omsorg som kom fram till ett snitt på 15 procents avkastning på eget kapital, jämfört med hela näringslivets åtta procent.

– Några nya siffror vi tagit fram efter SNS-rapporten är att privata äldreomsorgsföretag med noll till 19 anställda har i snitt fyra procents avkastning på eget kapital. Äldreomsorgsföretag med mer än tjugo anställda har i snitt 21 procents avkastning. Små företag har alltså dålig avkastning och de kommer förmodligen snart att försvinna.

Vad beror skillnaden på?
– Stora företag har stordriftsfördelar. Men skillnaden beror också på att de stora ägs av riskkapitalbolag. Ett riskkapitalbolag är ute efter att göra så snabb vinst som möjligt. Det är vad det går ut på. Om man ser till internationell forskningslitteratur är det vanligt att sådana företag har den här typen av incitamentsstrukturer bland cheferna, som Carema, vilket gör att ledningen blir väldigt vinstfokuserad.

Hur ser marknaden ut i dag?
– I Sverige är det två jättar, Carema och Attendo, som kontrollerar mer än hälften av den privata marknaden. Det här är viktigt att påpeka: Det finns inget annat land i världen som har så koncentrerat privat ägande i välfärden som Sverige. Och i äldreomsorgen är koncentrationen allra störst. I USA kontrollerar de tio största företagen 13 procent av alla sjukhemsbäddar. Hos oss har de två största företagen tio procent av alla bäddar.

Försöker politikerna åtgärda det här på något sätt?
– Man införde ju lov, lagen om valfrihetssytem, bland annat för att bryta de här oligopoltendenserna. Men det finns ett grundläggande problem i att de äldre sällan utnyttjar sin valfrihet.

– Kontinuitet är en jätteviktig kvalitetsfaktor för äldre. Därför är det väldigt få som byter utförare, trots att de kanske är missnöjda. Det finns en studie som visar att det endast var 4 procent av de äldre som under ett år bytte utförare i de kommuner där man har kundval. Och vart femte byte berodde på att företaget har lagt ner, vilket är en kvalitetsförlust i sig.

– Det finns en väldig tilltro från regeringens sida att kundval och konkurrens ska leda till ökad kvalitet. Man förlitar sig på att de gamla ska rösta med fötterna. Är de inte nöjda med vad de får, så ska de byta till något annat. Men det där vet vi ju är ett problem. För väldigt många äldre är det ett väldigt stort steg att göra ett byte, och steget är ännu större för dem som flyttat in på ett äldreboende.

– Tvärtom finns det en del tecken som tyder på att de gamla faktiskt får mindre att säga till om när man förlitar sig på kundval. Till exempel: om en gammal människa vänder sig med klagomål till kommunen eller utföraren och får svaret: ”Ja, är du inte nöjd, då kan du välja en annan utförare”. Då vet vi att det steget till ett byte är väldigt långt. Många känner att de vet vad de har, men inte vad de får. Och de är rädda för att det kanske ska bli ännu sämre.

– På så vis upplever många äldre och anhöriga att ingen tar deras problem på allvar. De blir hänvisade till att byta, men när de inte vill, så känner de att de faktiskt har mindre att säga till om.

När du läser om den här historien om Carema, vad tänker du?
– Det som mina forskarkollegor i USA, Kanada och Australien har visat på, det verkar stämma. Alltså: Att de stora, ofta internationella, företagens ekonomiska fokus riskerar kvaliteten. Det är den tanken som slår mig.

18 kommentarer

  1. Modig - 10 november, 2011

    Bra artikel.

  2. Björn Brohmée - 11 november, 2011

    Visar inte detta på att det är dags att sluta med detta experiment där levande människor, barn och gamla hanteras på det här viset.

    Alla politiker (nästan) mumlar om att reglera, dom har under tjugo års tid varit ansvariga för denna utveckling totalt utan att bry sig om reglering.

    Är det då inte dags att backa tillbaka till ruta ett och börja om och ta tillbaka vår välfärd i gemensam regi. Sedan kanske vi kan släppa in andra aktörer under stor försiktighet i utkanterna av systemet.

  3. Göran Brante - 11 november, 2011

    Det är naturligtvis marknadsekonomin och avregleringen som är problemet. Anstiftare är alliansen men också socialdemokraterna under Persson. Det slår hårt mot de ”svagare” (alla de som inte tjänar på det) i samhället. Vi har snart avreglerat de flesta samhällsfunktioner – varför inte avreglera polis, domstolsväsendet och försvar. Om det nu enligt nyliberaler är så att allt blir bättre med konkurrens så borde det även gälla brottslighet respektive krig. Fast kanske brottsligheten, åtminstone den mot ”vanliga” människor ökar vid konkurrens.
    Szebehely har så rätt när hon skriver att ”Ju mer personal, desto färre liggsår”. En annan sanning är ju fler i arbete, desto mindre brottslighet. Jag litar inte på någon som sitter i maktposition längre, varken politiker, företagsledare eller andra prominenta personer. Alla tycks enbart vara ute efter att sko sig. Ska vi få en verklig förändring, en hållbar utveckling, måste vi gemensamt sänka vår konsumtion och vårt leverna särskilt i de rika västländerna. Och de som måste gå i första ledet är de prominenta, för varför ska vi andra göra något när vi ändå bara kan sola oss i deras glans.
    Problemet är att det är svårt i vår sorts ekonomi att gå åt andra hållet. Hur ska vi kunna reglera till exempel elmarknaden idag? De som inte tjänat på den avregleringen är den ”vanliga” konsumenten. Vem är det som tjänar på den ekonomiska krisen? Frågorna kan mångfaldigas. (Ursäkta slarvigheten med vissa begrepp, skrivet i hopplöshet och raseri).

  4. Per - 11 november, 2011

    Jag har lösningen! Vi avprivatiserar och slutar mäta det som ändå är svårt att mäta utan vi tycker istället. Vi tycker att eftersom en verksamhet drivs av den offentliga sektorn och förbrukar mycket resurser så är den bra, ju mer resurser den förbrukar desto bättre är den.

    Vilket är löftet från dem som vill avprivatisera? Ska vi skattebetalare få mer personal för samma pengar?

    Såg en av de eviga repriserna på Top Gear, avsnittet där de försöker hitta en enda bra bil tillverkad i det forna Östeuropa. De misslyckas. Bristen på konkurrens och fungerande marknad gjorde bilarna usla. Trabant var ingen bra bil ur någon synpunkt.

    Varför skulle offentliga monopol vara bättre på att producera och utveckla vård och omsorg än vad de var på att utveckla och producera bilar i det forna Östeuropa?

    Ägandeformerna är en sak. Det som behövs är ägare som vågar och kan ställa krav på organisationerna. Politiker är svaga ägare när det gäller den offentliga sektorn. S är svagast eftersom S måste tycka att det som produceras av den offentliga sektorn är bra.

    Problemet finns där, det försvinner inte bara därför att vi försöker intala oss att problemet är att någon gör vinst, när problemet är begränsade resurser och stora behov.

  5. Ludvig - 11 november, 2011

    Per, att mäta är det inget fel på alls. Ett problerm är ju att man har privatiserat utifrån ideologisk övertygelse och utgått ifrån att det ska bli bättre utan att följa upp ordentligt.
    Sen måste du inse att det finns olika typer av produkter och olika typer av marknader. Det som fungerar för bilproduktion behöver inte alls fungera för vård eller skola. Blanda inte in Trabant, håll dig till relevant information. Läs artikeln igen eller SNS-rapporten.

  6. Svenne - 11 november, 2011

    Ett angeläget ämne. Om människor hade fått veta att några få storföretag skulle ta över och tjäna stora pengar på skattepengarna så hade man nog velat styra upp experimentet. Alltför många socialdemokrater har varit okritiska, eller låtit sig påverkas av lobbyister. Men socialdemokraterna måste värna brukarnas och skattebetalarnas intressen, och stå emot de starka vinstintressena.

  7. Modig - 11 november, 2011

    Att mäta är svårt och när vi rör oss med mänskliga värden och känslor i en vård beroende av medicinsk och social kompetens är det mycket svårt. Det finns mycket kunskap i omsorgs organisationer. En del är erfarenhetsbaserad, en del teoretiskt baserad, mycket är tyst kunskap. För full insyn i en omsorgsorganisation krävs kontinuerlig samverkan med personal, brukare och anhöriga. VI är ganska många som följt våra anhöriga när de passerat genom vårdapparaten, hemtjänst, servicehem och äldreboende och vi vet hur personberoende verksamheten är, både avseende personal och brukarens personlighet, acceptans, lidande och behov. Vårdkvaliten mäter man inte enkelt med enkäter, behoven skiftar mellan personer och ekonomiska och personella ramar är vad organisationen har att hålla sig till. Transaktionskostnaderna för att hålla en kommunal beställarorganisation som kan utföra tillsyn och kontroll kontinuerligt på ett tillfredsställande sätt tror jag är alltför stora för att det ska vara rimligt att privatisera.

  8. Sten Gellerstedt - 13 november, 2011

    För att överbrygga trögheten i ett kommunalt monopol på äldreomsorg bör man styra mer efter de äldres behov baserat på kommunens och personalens erfarenheter. Idén är att prata med varandra och gemensamt finna lösningar i stället för att ”välja” mellan några få alternativ. Avtal om hur denna styrning ska gå till behöver slutas mellan kommunen, berörda fackföreningar och organisationer som representerar de äldre. Fackförbundet Kommunal har provat och påbörjat en utveckling av sådana avtal. Som alltid finns hushållning med resurser (ekonomi) med som en grund. Troligen bör även landstingets sjukvård av äldre diskuteras i detta sammanhang (vem har ansvar för vad, när och hur länge). Kunskaper om detta finns runt om i landet, forskning och utveckling pågår. De privata alternativen är här snarare ett hinder för utvecklingen eftersom deras uppdrag är begränsat till att tjäna pengar. gränsat

  9. britta sethson - 13 november, 2011

    Gillesocialism är en möjlighet. KOmmunen äger huset och de som jobbar i omsorgen sköter hela driften själva. Pengar kommer från kommunen. En styrelse som består av vårdtagarna, personalen, facket och politiker från socialnämnden styr upp. Kanske anhörigrepresentant ska också vara med på ett hörn…
    Man kan också jobba i en intraprenad….

  10. Gunilla Arneström - 13 november, 2011

    Just nu avvecklas äldreboenden i Sverige på löpande band,för att ingen vill bo så
    det är givetvis ett sätt att prata och övertyga de äldre att de har det bättre i sin gamla bostad.(men kolla på dokument inifrån 13/11) jag blir ledsen att se på detta.Ekonomin spelar också en roll det är för dyrt att driva äldreboenden i kommunens regi,när budgetramen är mer bindande än behovet från de äldre.Detta är ledord i kommunerna idag och varit i flera år.Äldreomsorgen skall aldrig få kosta något en ekvation för mig som inte går ihop. Att sedan regeringen /kommunerna säger att konkurens främjar kvalitén ingen ekvation som går ihop för mig,när det enbart är två stora bolag som har nästan på alla entrepenader i Sverige.Uppföljningar med kvalitésmått skall gälla och oanmälda besök,av oberoende grupper,pensionärsorg och liknande. Intrapenad och personalkooprativ skulle främja mångfalden

  11. Jämten - 14 november, 2011

    På DN Debatt idag skriver Moderaternas företrädare att ”om vinst hamnar i skatteparadis” så ska tydligen något göras! Men hej, vilken värld lever de i? Alla som vet vad ett riskkapitalbolag har för mål vet ju att vad som gäller är att kräma ut så mycket pengar som möjligt under max 5-6 år och sedan sälja med god vinst. Vill moderaterna försöka få oss att tro att de inte är medvetna om det? Även vi vanliga medborgare är utrustade med hjärna.

  12. Bengt - 14 november, 2011

    Carema måste göra något åt problemen. Till exempel byta namn och satsa mer på marknadsföring. I deras värld kan detta vara mer effektivt än att anställa tillräckligt med folk.

  13. Carina Fredén - 14 november, 2011

    Jag undrar vad forskarnas kunskapsläge är när det gäller barnomsorgen. Hur har privatiseringarna slagit där? Har barnomsorgen blivit mer kostnadseffektiv? Hur har kvaliteten utvecklats? Finns en faktisk valfrihet mellan olika pedagogisk inriktningar? Etc. Det vore intressant att jämföra med äldreomsorgen för att se om skillnader finns och om de kan förklaras av att barn i regel har starkare företrädare gentemot omsorgsgivarna än de äldre.

  14. Bengt - 14 november, 2011

    Jag har absolut inget emot privata vårdbolag. Det är helt ok. Vi har ändå det fria valet att välja en offentlig om vi vill. Problemet är snarare att dom gör vinster i miljonklassen med våra skattepengar. Låt de privata bolagen drivas privat! Inte att staten ska sponsra investeringen medans de ska springa iväg med vinsten. Det är vansinne!

    Det måste få ett omedelbart slut!

  15. Elsa Andersson Hedkvist (V) Umeå - 17 november, 2011

    Försämringen av äldreomsorgen började för ca. 20 år sedan när kommunerna övertog vård och omsorg av våra gamla. Egna rummet lovprisades (Fp), så många oanvända kök som sedan togs bort eftersom de gamla inte orkade använda sina kök. Dessutom var de inte sjuka längre (servicehus som jag arbetade på -93 var snittåldern 84 år, vilket är detsamma på särskilda boenden har inom Umeå) så sjukvårdsutbildad personal behövde inte anställas i samma omfattning. Alla tjänster för brukarna pris sattes och de gamla som var uppvuxna i en fattigare tidsepok, tog inte emot alla tjänster som erbjöds p.g.a. att de inte ansåg sig ha råd, ”man måste ju ha kvar till begravningen också”. Mediciner såväl som toapapper skulle betalas. Kommunerna har sparat åtskilligt genom utbyggnad av hemtjänsten men det kommer en tid när det inte räcker längre, många av våra gamla får i dag sluta sina liv i armod, detta till trots mot alla ”värdegarantier som säljs. Jag anser att ett nytt tänkande behöver introduceras inom såväl barn som äldreomsorg det har vi ansvar inför som föräldrar medborgare och politiker. Åt var och en efter förmåga och behov. Prioritera vård framför trivsel och orimliga ”Val”. Återinför privata skolor och vårhem till de som vill och har råd med detta, revidera användningen av våra skattekronor.

  16. Urban Wetterroth - 18 november, 2011

    Jag kände igen många av Marta Szebehelys reflektioner från de frågor jag själv ställt mig under privatiseringsvågen inom vård, skola och omsorg. Just idén att konkurrens automatiskt ska driva fram kvalité i verksamheter, har i politiska program sällan tagit hänsyn till verksamhetens särart – det är t.ex stor skillnad att konkurrera med en vara som säljs i affärer, mellan vilka kunderna lätt kan välja olika, och med att ge skolgång och äldreomsorg, där barn resp äldre är beroende av trygghet och sammanhang. Det jag ofta reagerat på i politiska uttalanden, från de som talar varmt för avreglering och valfrihet, är att man inte tar sitt politiska uppdrag att lyssna till medborgarna på allvar – det räcker inte att hänvisa till kundval när det också behövs samhällsplanering, och det är en tunn demokratisk teori bakom att inte vårda det politiska samtalet och beredningen inför beslut (länge agiterade flertalet borgliga partier mot politikers makt, för att sedan efter valvinst styra som aldrig förr).
    Kommunpolitikerna, och även på de i landsting och riksdag, behöver också se till att det finns kompetens för välfärdsområdena inom kommunen – detta uttalade både f.d. socialministerna Bengt Lindqvist, och en moderat kommunpolitiker i Stockholm, tillika sjuksköterska om jag minns rätt, för många år sedan. Nu i dagens idologiska klimat verkar denna insikt kommit just i dagarna, yrvaket. Om så vore fallet, skulle ej bara talas om mål och kontroll, utan också tillsyn, professionell kunskapsbank och insyn – kom ihåg länskolnämnder/ socialförvaltningar med resurser och kompetens (och som tillåts använda dem, ej styras snävt efter politisk teori).
    Hoppas att socialdemokraterna kan hitta tillbaks till nytänkandet bara för ett år sedan med studierna av A Schekarabi och A Johansson, och minnas sitt ursprung ur också ett liberal rörelse – mångfald och inflytande för medborgare/kunder resp personal kan förenas med rättvisa och välfärd, om man på allvar ser till politikens uppgift att möta förändringar i samhället med aktuella lösningar. /U





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

En ny Samhallsklass

Blogg › De är 20 000 nu. Och de är på väg att bli fler. De packar din mat och städar flygplatser. De långsammaste är för länge sedan bortsållade. I en verksamhet med avkastningskrav kan det krävas att du jobbar 17-timmarspass. Välkommen till det nya Samhall. 938facebook: 875 twitter: 63

Hanna Cederin: Vänstern har svar på hedersförtrycket

Debatt › Bara en progressiv och antirasistisk vänster har trovärdighet i frågan om hur kvinnor som utstår våld i hederns namn ska ges stöd och möjlighet till ett fritt liv, skriver Hanna Cederin, Ung Vänster. 0Inga delningar

Uppluckrad migrationslag splittrar alliansen

Nyhet › Regeringen vill luckra upp den tuffa migrationspolitiken som slår hårt mot ensamkommande. Johanna Jönsson (C) ser det snarast som ett försök att tysta den massiva kritiken mot hur ensamkommande behandlas.  0Inga delningar

Rut-avdraget slår alla rekord

Nyhet › Halveringen av rut-avdraget har slagit hårt mot branschen, larmar Almega i dag. Men Skatteverkets siffror ger en annan bild. Aldrig någonsin har så många köpt rut-tjänster till så höga belopp av så många utförare under en oktobermånad. 0Inga delningar

Varför tillåts nazister marschera på våra gator?

Ledare › Det är hög tid att myndigheterna visar att de tar hotet från organisationer som Nordiska motståndsrörelsen på allvar.  0Inga delningar

Vårt gemensamma tillhör medborgarna – inte företagen

Ledare › Vem som ska bestämma och styra över välfärdens resurser är vår tids stora ideologiska konflikt.  0Inga delningar

95 procent av partibidragen till M och SD är hemliga

Nyhet › M och SD tog emot 18 respektive 19,5 miljoner i partibidrag förra året. Men 95 procent av bidragen redovisas i en klumpsumma – därmed går det inte att spåra var pengarna kommer ifrån. Nu föreslår en utredning skärpta krav.  0Inga delningar

Måste ta emot 39 nyanlända – per dag

Nyhet › Med två månader kvar har 67 av landets kommuner tagit emot hälften eller färre av de nyanlända som de ska enligt lag. Stockholms stad måste ta emot 39 nyanlända per dag för att hinna ikapp – en bra bit ifrån de två per dag man tagit emot hittills. 0Inga delningar

S-toppar ratar Moderaternas bud om vinster i välfärden

Nyhet › En uppgörelse med allianspartierna utan vinstbegränsningar är oacceptabelt, anser ledande socialdemokrater. »Jag ser gärna en överenskommelse som begränsar vinster, främst inom skolan«, säger Karin Wanngård, kommunalråd Stockholm. 0Inga delningar

Facken oense om vinster i välfärden

Nyhet › LO kan tänka sig vinstförbud i skolan medan Kommunal inte vill göra skillnad mellan olika välfärdstjänster. Samtidigt har de två lärarfacken vitt skilda åsikter i vinstfrågan.  0Inga delningar

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

Därför går det bra för Sveriges Trump

Blogg › Bert Karlsson använder också Trumps framgångsrecept. 0Inga delningar

Stockholmsalliansen slopar satsning på jämlik hälsa – inte kostnadseffektivt

Nyhet › För att råda bot på den ojämlika hälsan satsade landstingsalliansen på hälsomottagningar i socialt utsatta områden. Nu lägger man ner verksamheten. »Människor kommer inte få den vård de behöver«, varnar sjukgymnasten David Sweet. 0Inga delningar

Friskolejättarna har 20 procent fler elever per lärare

Nyhet › Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. »Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna«, säger Johanna Jaara Åstrand. 0Inga delningar

Här är SD:s tio sjukaste motioner

Nyhet › Beslagta asylsökandes ägodelar, inskränk aborträtten och låt kungen dela ut medaljer till svenska hjältar. Här är tio av de sjukaste motionerna som Sverigedemokraterna lagt i år. 0Inga delningar

Vinster i välfärden

JonasVlachos

Skolforskare: Friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven. »Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg«, säger skolforskaren Jonas Vlachos.  0Inga delningar

Bild: stock.xchng

Här fick 100 procent av eleverna högre betyg

Nyhet › Flera fristående gymnasieskolor ger varenda elev högre betyg i vissa matematikkurser jämfört med resultatet på nationella proven. En av dem är Thoren business school. »Eleverna är värda exakt det betyg de får«, säger rektor Catarina Altbom. 0Inga delningar

friskolor

Friskolor betydligt mer generösa med mattebetygen

Nyhet › Elever i fristående gymnasieskolor får oftare ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven. Särskilt stora är skillnaderna i matematik, visar Dagens Arenas granskning. 0Inga delningar

95 miljarder gick till vinstdrivande välfärdsbolag
Seko Sthlm: LO måste stå fast vid att stoppa vinster i välfärden
 

MP-kongress 2016

Mårten Roslund

MP fortsatt splittrat i bostadspolitiken

Nyhet › »Migrationslagarna ska bli så kortvariga som möjligt. Då blir det väldigt motsägelsefullt att gå fram med hårdare regler för bostadsbyggande«, säger Grön Ungdoms språkrör Mårten Roslund.  2facebook: 2

Anders Wallner

Wallner gav känga till Eriksson

Nyhet › Den avgående partisekreteraren Anders Wallner hyllade Miljöpartiets öppenhet under sitt tal på kongressen – och gav en känga till tidigare språkröret Peter Eriksson. 4facebook: 4

mp kongress

Bra stämning på MP-kongress

Nyhet › Trots kris och avgående språkrör är stämningen god på Miljöpartiets kongress. Det tycker de ombud som Dagens Arena har pratat med. 47facebook: 47

»Krisen får inte definiera oss«
»Finns inget stöd för flyktingamnesti«
 

Dagens Arena i Strasbourg

shekarabi ulvskog

Ulvskog: Gör Shekarabi (S) till bostads- och samhällsbyggarminister

Nyhet › S-toppen Marita Ulvskog vill se en uppdaterad bostadsministerpost. Civilminister Ardalan Shekarabi är en kandidat. Dessutom ser hon utrymme för omgörning i utbildningsdepartementet. 40facebook: 40

Wikstrom eu liberlarerna

Hon ska ena Ungern och Sverige i flyktingfrågan

Intervju › Sist EU försökte få till stånd en gemensam flyktingpolitik tog det 13 år. Resultatet blev den i dag så kritiserade Dublinförordningen. Nu är åter det dags. Europaparlamentet har lagt makten i Cecilia Wikströms (L) händer. 55facebook: 55

marita jens

»Nya Dublinreglerna enbart kosmetika«

Nyhet › Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet sågar EU-kommissionens förslag om nya asylregler – men ser potential i straffavgiften för de länder som vägrar ta emot flyktingar. 6facebook: 6

 

Arbetsmiljö

Foto: Mikael Gustavsen. Arbetsmiljöverket

Pausa lönefrågan, ta tag i lärarnas arbetsmiljö

Blogg › Arbetsmiljöverket bör hota skolor med vite när arbetsgivarna inte tar sitt arbetsmiljöansvar. 0Inga delningar

citatfacebook

Socialsekreterare hängs ut som pedofiler och barnkidnappare på nätet

Nyhet › Socialsekreterare hängs ut med namn och bild på Facebook och beskrivs som barnkidnappare, alkoholister och häxor. »Hur ska man våga arbeta i det här yrket om man blir uthängd som privatperson?«, säger Lena Säljö, socialtjänstchef.  317facebook: 317

Bild: Kartläggning socialsekreterare 2016, Akademikerförbundet SSR/Novus.

Hoten mot socialsekreterare ökar – men få hot anmäls

Nyhet › Var fjärde socialsekreterare har blivit utsatt för hot och våld i arbetet. Men endast en bråkdel anmäls. »Man tvingas lägga det som inträffat bakom sig«, säger Eva Karsten, Arbetsmiljöverket. 27facebook: 27

Vård och omsorg värst i klassen
»Skyddsombuden har tappat tilltron till Arbetsmiljöverket«
 

Tema: Stafettläkare

Foto: Flickr/ HCC Public Information Office

Trots varning om usla villkor – fler landsting anlitar Orange

Nyhet › »Om vi skulle hyra in en snickare skulle man ju inte ställt frågan om hur avtalet med deras arbetsgivare ser ut«, säger Fredrik Larsson (M), ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland. 53facebook: 53

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Vårdförbundet varnar: Undermåliga villkor för utländska hyrsjuksköterskor

Nyhet › Norge ratar bemanningsföretaget Orange. I Sverige kringgår företaget landstingens krav på kollektivavtalsenliga villkor – utländska hyrsjuksköterskor vittnar om lägre löner. 79facebook: 79

Bild: Flickr/ COD Newsroom

Hyrläkare vanligare i utsatta områden – vårdkvaliteten äventyras

Nyhet › Flera vårdcentraler i Stockholms län bemannas av hyrläkare i så hög utsträckning att vårdkvaliteten försämras. Samtliga ligger i utsatta områden med höga ohälsotal. 45facebook: 45

Civilministern: Landstingen bör ställa krav på bemanningsföretagen
Stafettläkarna även ett problem i storstadsregionerna
 

Redaktionen


Nina Brevinge

Pisa: Elever med utländsk bakgrund presterade bättre

Att antalet elever med utländsk bakgrund blivit fler har inte påverkat årets Pisa-resultat negativt jämfört med 2012... 0Inga delningar

Veckans graf: Nästan var femte pensionär under EU:s fattigdomsgräns

Stor brist på sjuksköterskor och lärare


Kent Källqvist

Palestina firar jul i terrorns skugga

I dag hade de tre vise männen inte kommit fram till Jesusbarnet i Betlehem. 0Inga delningar


Vesna Prekopic

Nu måste skolan prestera i jämlikhet

Dags att lägga Pisa-paniken åt sidan och börja jaga jämlikheten i skolan lika högljutt som man jagat elevernas resultat. 0Inga delningar

Överskatta inte Pisa

Ett år med andrum


livbeckstrom

Facktillhörighet ska inte avgöra rätt till heltid

Heltidsjobb saknar skydd i lagen, säger AD i en ny dom. Därmed kan arbetsgivarna strunta i turordningsreglerna när de hyvlar bort tid... 0Inga delningar


hannafinmo

Alliansens svek mot pensionerna

Tjänstepensionen är helt avgörande för att många människor ska få en pension som går att leva på... 0Inga delningar

Anställningsstöd är inte företagsstöd

Någon som är förvånad att mammor jobbar deltid?


Anna de Lima Fagerlind

Läkare kräver etisk analys av åldersbestämmande

Trots varningar och otillräckligt forskningsunderlag – Rättsmedicinalverket ska snart börja åldersbestämma ensamkommande... 17facebook: 17

Ramberg rasar mot skattetopparna: »Vänskapskorruption«

»Liberalernas förslag vore döden för taxi«


Kitty Ehn

Vad innebär det att vara värd för Nato?

Den 25 maj kommer riksdagen att rösta om värdlandsavtalet med militäralliansen Nato. Både kritiker och förespråkare menar att Sveriges säkerhet står på spel. 44facebook: 44

En hälsning betyder inte att du är islamist

Som om högern bryr sig om företag


Amanda Lindholm

Hård press på tjejjourer under julhelgerna

Socialtjänsten och andra samhällsfunktioner som vanligtvis finns för kvinnor och unga som utsätts för våld stängs under julhelgerna... 149facebook: 149

Regeringen tog bort Migrationsverkets ansvar för krisberedskap

Lagen om ID-kontrollen antogs


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 20twitter: 20

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna

  • annons_julkap_2016
    pengaropolitik
    Arena_banner_nyhetsbrev