FOTO: Alexandru Baboş Albabos/ Alliansen.se

Lagen om anställningsskydd Alliansen vill slopa turordningsprincipen  »sist in, först ut«, men arbetsrättsexperter Dagens Arena har pratat med vittnar om att det redan i dag är lätt för företag att säga upp vem de vill. 

I höstas beslutade Moderaterna att de vill förändra turordningsreglerna. En, vad de kallar, moderniserad ny modell ska införas där kompetens ska få större tyngd på bekostnad av anställningstiden. Till Dagens industri säger Moderaternas finansministerkandidat Elisabeth Svantesson:

– Det finns redan i dag stöd för att modernisera las och turordningsreglerna, sedan har vi lite olika ingångar i den frågan, men alla fyra allianspartierna ser behov av det.

Annika Blekemo, huvudlärare i arbetsrätt på Stockholm universitet, tycker det är ett »märkligt förenklat påstående« att turordningsreglerna måste ändras, även om hon inte specifik vet vad Moderaternas förslag innebär.

Siffror från ett par år sedan visar att omkring 70 procent av uppsägningarna inte gick efter turordningslistan sist in först ut, utan efter andra avtalslistor.

I dag har en arbetsgivare möjlighet att säga upp personal på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Arbetsbrist kan vara att det saknas arbetsuppgifter eller att företaget inte har pengar till verksamheten och lönerna. Det kan också ha uppstått en övertalighet på grund av omorganisation.

Arbetsgivaren kan vara mycket kreativt använda sig av regelverket som det ser ut idag.

För att kunna säga upp någon av personliga skäl måste personen ha misskött sig på ett sätt som orsakat skada för företaget, eller risk för skada. Skadan behöver inte vara ekonomisk.
Exakt vilka ageranden från en arbetstagare eller förhållanden avseende denne som utgör saklig grund för uppsägning preciseras inte i LAS.

Annika Blekemo säger att det har blivit lättare att säga upp människor på personliga grunder. Även andra arbetsrättsjurister har pekat på samma sak – det är mycket svårt att nå framgång med en talan om att arbetsbristen är fingerad, även när den bara berör en enda arbetstagare.

–Tidigare gjordes en åtskillnad mellan att säga upp på grund av personliga skäl och icke personliga skäl, så kallad arbetsbrist. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist säkerställde turordning, omplaceringsskyldighet och företrädesrätten att det var en funktion och inte en konkret person man sade upp.

Rättspraxis har ändrat detta så att i dag går det att erbjuda en konkret person en oattraktiv omplacering, så länge den inte är oskälig, och tackar personen nej så blir personen uppsagd på grund av arbetsbrist, säger Annika Blekemo och tillägger:

– Arbetsgivaren kan mycket kreativt använda sig av regelverket som det ser ut idag.

Catharina Calleman, seniorprofessor vid Örebro universitet, har forskat på turordningsreglernas praxis. Hon menar att skyddet för arbetstagare har förändrats till det sämre för arbetstagaren.

– Domslut och arbetsmarknadsutvecklingen gör att ålder och anställningstid får mindre genomslagskraft i dag än tidigare, då alla arbetare och tjänstemän utförde mer lika arbetsuppgifter.

Lagen om turordning erbjuder redan i dag tre sätt att komma ifrån turordningen efter anställningstid och ålder:

  • Dels kan turordningslistan förhandlas bort genom kollektivavtal,
  • företag med färre än tio anställda får undanta två nyckelpersoner från turordningen, behålla två nyckelpersoner oavsett deras ålder och anställningstid,
  • som tredje undantag omfattas just det som Moderaterna lyfter fram – kvalifikationer. Arbetsgivaren behöver bara behålla dem som har tillräckliga kvalifikationer för den fortsatta verksamheten.

Har man som företag kunskap eller pengar så är det lätt att se till att få det resultat man vill.

Arbetsgivaren kan kräva att den anställda har specifika kvalifikationer för att undgå arbetsbrist vid exempelvis en omorganisation.  Om omorganisationen innebär att det uppstår arbetsbrist för anställda som saknar de kvalifikationer som arbetsgivaren anser krävs för den nya verksamheten så föreligger saklig grund för uppsägning, oavsett hur länge de har varit anställda.

En arbetsgivare behöver inte bevisa att det råder arbetsbrist.

En genomgång gjord av tidningen Ingenjören av fall mellan 2004 – 2013, där Arbetsdomstolen har bedömt tvister om neddragningar och anställdas rätt att behålla jobbet, visar att arbetsgivaren i 73 procent av fallen får rätt.

Svenskt Näringslivs egen undersökning, tillsammans med PTK från 2011, visar också att arbetsgivarna är nöjda med hur lagen fungerar.

Av de 200 tillfrågade företagen ansåg 82 procent sig nöjda med hur turordningsreglerna fungerat för dem vid genomförda uppsägningar.

Catharina Calleman menar att det är en myt att las ger arbetstagaren ett stark skydd, och att lagstiftningen skulle vara stelbent.

– Har man som företag kunskap eller pengar så är det lätt att se till att få det resultat man vill, säger Catharina Calleman.