Thomas Winberg, ordförande för Posithiva gruppen. Foto: Jonas Norén
Thomas Winberg, ordförande för Posithiva gruppen. Foto: Jonas Norén

Världsaidsdagen I dag uppmärksammas Världsaidsdagen över hela världen. Syftet är att hedra alla som dött i aids, men också att uppmärksamma de många miljoner som lever med hiv i dag. 

Sergels torg i Stockholm kommer flera organisationer genomföra en manifestation, bland annat genom en ljusbur där man kan ta del av berättelser om hur det är att leva med hiv i dag. En av arrangörerna är Posithiva Gruppen, en patientförening som också arbetar med utbildning och politisk påverkan. Thomas Winberg är ordförande för Posithiva Gruppen och har haft hiv i 26 år.

Vilka frågor fokuserar ni på under Världsaidsdagen 2017?

– Vi vill sätta ljuset på att behandlad hiv inte överförs vid sex, genom att representera personer som lever med hiv, vilket alla i vår styrelse gör.

– En person som går på en väl fungerande behandling, vi kallar det hiv-medicin*, är smittfri eftersom virusnivåerna i blodet blir omätbara. I dag har 95 % av alla som lever med hiv en väl inställd behandling.

Vilka är de största svårigheterna för personer som lever med Hiv i Sverige i dag?

– Det svåraste för många personer som lever med hiv idag är inte sjukdomen utan folks fördomar. Många lever därför fortfarande i tystnad.

Det talas ganska lite om hiv/aids i Sverige nuförtiden. Vad beror det på?

– Innan bromsmedicinerna kom 1996 dog ju många i aids. I dag är det en ganska marginaliserad fråga. Dels upplever folk inte hiv som ett omedelbart hot, och dels är vi en ganska liten grupp på omkring 7 000 personer.

– Men det finns fortfarande mycket okunskap. Det är inte ovanligt att personal inom vården är rädda för hiv till exempel, och det finns föreställningar om att homosexuella män fortfarande är en riskgrupp.

Riskerar hiv att bli en fråga som det är svårt att mobilisera engagemang kring, nu när det finns tillgång till bra mediciner?

– Jo, det kan man säga. Att bara upplysa om att behandling också är prevention säljer väl inga lösnummer direkt, det är inte så sexigt. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns olika generationer som lever med hiv. Om man får hiv idag kommer behandlingen sannolikt att fungera bra, men de som har levt med hiv länge har ofta redan hunnit få många biverkningar.

Bara 1 av 5 är öppna med sin hiv i Sverige.

Vilka frågor är viktigast att driva politiskt kring aids/hiv idag?

– Att man behöver göra en översyn av smittskyddslagen och informationsplikten. Vi som lever med hiv är fortfarande skyldiga att informera sexpartners om det. Om du har en fungerande behandling kan din läkare ge dig andra förhållningsregler när det gäller oralsex och analsex med kondom, men det sker inte automatiskt. Om det nu är så att man inte kan överföra sjukdomen om man behandlas, varför ska ansvaret då ligga på den hiv-positiva?

I dag har filmen »120 slag i minuten« premiär. Filmen handlar om den franska Act up-rörelsen i början av 1990-talet, som bland annat gjorde direktaktioner där de kastade fejkblod på läkemedelsbolags kontor för att få dem att publicera testresultat om bromsmediciner. Finns någon motsvarande form av aktivism i dag?

– Aktivism finns det väl men det är fortfarande ett problem att det är för få som vågar vara öppna med sin hiv-status; bara 1 av 5 är öppna med sin hiv i Sverige. Vi vill att ingen ska behöva berätta men alla ska kunna göra det utan att vara rädda, t ex för att förlora sitt jobb. Fortfarande idag händer det att människor blir av med sina jobb på grund av att de har hiv, även om arbetsgivaren då ofta hittar på någon annan orsak.

Act up i Frankrike var ju lite speciellt; ett tuffare klimat resulterar i tuffare metoder. I Sverige hade vi en del aktivism under 1980- och 90-talen, men hiv-positiva har varit en så liten grupp i Sverige. Vi har ofta haft dialog istället för att ockupera Socialstyrelsen.

Skulle det behövas mer synlig aktivism i Sverige i dag?

– Det skadar nog inte. Det finns definitivt frågor som borde synliggöras, till exempel situationen för hemlösa narkomaner med hiv som inte ens kan få ut sin medicin på apoteket, för att de saknar legitimation.

* Tidigare talade man ofta om bromsmediciner, men idag har medicinerna en större effekt än att bara bromsa sjukdomsförloppet.