Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Skenande kostnader har fått flera landsting att införa hyrläkarstopp och trycket på en nationell handlingsplan ökar. Samtidigt har landstingen möjlighet att ställa högre krav på bemanningsföretagen, menar Ardalan Shekarabi (S).

En hel del landsting har tröttnat på de skenande kostnaderna för stafettläkare som Dagens Arena rapporterat om under veckan.

I mitten av december fattade politikerna i både Blekinge och Region Jönköping beslut om att införa ett förbud mot att använda bemanningsbolag inom vården under 2016. I Region Östergötland har man bestämt att stafettpersonalen successivt ska fasas ut. Värmland och Dalarna sätter i sin tur stopp för stafettsjuksköterskor innan kostnaderna drar iväg likt för stafettläkarna.

Andra anser emellertid att frågan om ökade stafettkostnader måste lösas av landstingen gemensamt.

I december 2015 skrev landstingsråden i de fyra nordliga landstingen en gemensam debattartikel i Dagens Samhälle, där de uppmanade politiker i regioner och landsting i hela Sverige att samlas kring en nationell handlingsplan.

Ett förslag som lyfts fram är att införa ett nationellt pristak, att sätta ett enhetligt pris för hyrläkare i hela landet för att undvika att landstingen konkurrerar med varandra och därmed trissar upp priserna.

Dag Larsson, oppositionsråd i Stockholms läns landsting och ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation är tveksam till förslaget om ett pristak.

– När man ändå står där med vårdcentralen utan personal är det inte lätt att säga nej. Även om man skulle ha ett nationellt ramavtal kan företagen säga: glöm det, ni får betala mer om ni ska ha en läkare. Tyvärr tror jag inte det är lösningen.

En orsak till att kostnaderna för stafettläkare har ökat är de bemanningsföretag som landstingen tecknat ramavtalet med, inte kan leverera personal. Då tvingas landstingen direktupphandla tjänsten av företag utan ramavtal, något som ofta blir mycket dyrare.

Civilminister Ardalan Shekarabi anser att det rent rättsligt visserligen inte är något problem att landstingen direktupphandlar.

– Men om det är så att kostnaderna sticker iväg så är det ett problem. Det tar resurser från sjukvården. Jag vet att detta är en fråga diskuteras i landstingen.

Ardalan Shekarabi säger vidare att det inte är något fel på regelverket kring offentlig upphandling, det handlar snarare om hur landstingen tillämpar reglerna.

– Det finns juridiska möjligheter att ställa krav på kapacitet och andra typer av krav som innebär att landstingen får en bättre insyn i bemanningsföretagens verksamhet.

Men framför allt måste landstingen lösa grundproblemet, det vill säga att lösa kompetens- och försörjningsbehovet.

– Då måste man jobba med specialistutbildningar samt se till att det finns fler läkare som vill vara anställda och etablerade i landstingen.