Foto: Flickr/Stephan Hochhaus
Foto: Flickr/Stephan Hochhaus

Regeringen har lovat att göra FN:s barnkonvention till svensk lag. Förslaget möter blandade reaktioner.

Att göra FN:s barnkonvention till lag var ett av regeringens större vallöften och är enligt ansvarig minister Åsa Regnér en högt prioriterad fråga. Regeringen hoppas få skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter.

Nu har myndigheter och organisationer sagt sitt om vad de tycker om regeringens lagförslag. Många remissinstanser varnar för att barnkonventionen är alltför vagt formulerad för att ligga till grund för ny lag. Bland annat Kammarrätten som också framhåller att det i dag inte går att överblicka de sammantagna konsekvenserna av att göra barnkonventionen till lag – trots förslagen till förtydliganden i lagstiftningen.

Kammarrätten riktar också kritik mot kartläggningen som ligger till grund för lagförslaget. »Den kartläggning som gjorts av fyra olika områden är allt för begränsad för att kunna ligga till grund för antagandet att barnets bästa inte beaktas inom ramen för myndigheternas handlande.«, skriver den i sitt remissvar.

Justitieombudsmannen betonar att barnkonventionen i och med förslaget ska tillämpas över flera rättsområden vilket skapar stor oförutsägbarhet.

– Ingen vet ju riktigt gränserna för när konventionen kan vara tillämplig och det är det som är problemet. Man kan tänka sig upphandlingar som är ett väldigt regelstyrt område. Om det kommer invändningar av karaktären att det här budet är bättre utifrån ett barnperspektiv, vad gäller då? säger justitieombudsmannen Stefan Holgersson till Ekot.

Han tycker däremot att det är på sin plats att se över reglerna där man ser brister i förhållande till barns rättigheter och justera berörd lagstiftning, i stället för att förändra hela lagstiftningen.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg menar emellertid att barnkonventionen har fått för lite genomslag och att en bred lagstiftning krävs för att garantera skydd, framförallt för de mest utsatta barnen i samhället

– Jag har mött barn med självskadebeteenden som har bältats över hundra gånger i den psykiatriska vården. Barn i den sociala barn- och ungdomsvården som låsts in i kala isoleringsrum med bara en madrass på golvet som bestraffning, säger han till Ekot.

Även Bris generalsekreterare Magnus Järeskog är inne på samma linje. »Barnen som utsätts för risken att rekryteras till väpnande konflikter är bara ett exempel på den stora utsatthet vissa grupper av barn lever med här i Sverige. Andra exempel är ekonomisk utsatthet, hedersproblematik, våld, sexuella övergrepp och människohandel. Med barnkonventionen som lag stärker vi rättssäkerheten för alla barn oavsett vilken risk barnet utsatts för.«, skriver han i en debattartikel i Dagens Samhälle.