Johan Hansing, Bankföreningen (t.v) och Per Bolund (MP), finansmarknadsminister. Bild: Svenska Bankföreningen, Kristian Pohl/Regeringskansliet.
Johan Hansing, Bankföreningen (t.v) och Per Bolund (MP), finansmarknadsminister. Bild: Svenska Bankföreningen, Kristian Pohl/Regeringskansliet.

ekonomi Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) välkomnar att Riksbanken vill samla in mer data från banker om svenskars förmögenheter och skulder. Men kritiker varnar för administrativ börda och hot mot enskildas integritet.

I ett nytt förslag vill Riksbanken få tillgång till mer data om svenskarnas tillgångar och skulder för att kunna använda det när de bestämmer sin penningpolitik, men också för att SCB och forskare ska kunna skapa bättre statistik. Sedan förmögenhetsskatten avskaffades för tio år sedan, saknas siffror över svenskarnas tillgångar som tidigare rapporterades till Skatteverket.

Förslaget har nu skickats ut på remiss till olika intressenter, men Riksbanken skriver samtidigt i förslaget att de anser att de enligt Riksbankslagen har rätt att begära in de uppgifter de vill ha från banker och finansiella institut.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) anser inte att regeringen ska avgöra hur Riksbanken tillämpar lag, och skriver i ett mejlsvar till Dagens Arena att Riksbanken har en särställning som myndighet då den lyder under riksdagen och inte regeringen.

Ministern håller dock med Riksbanken om att det skulle vara önskvärt att mer uppgifter om svenskarnas ekonomi blev tillgängliga.

»Frågan om inkomstskillnader och hushållens skuldsättning har blivit alltmer aktuell i svensk politik, något som vi välkomnar. Det finns därför goda skäl till att i mer detalj kunna veta hur de har utvecklats över tid.« skriver Per Bolund i sitt mejlsvar.

Han anser dock att det är viktigt att vidta skyddsåtgärder vid insamling av data för att värna den personliga integriteten.

Riksbanken pekar i förslaget på att bristen på detaljerad data om hushållens tillgångar gör det svårt att beräkna effekter av makroekonomiska åtgärder (som exempelvis förändringar i nivåer på ränta, avdrag och bidrag). Myndigheten pekar exempelvis på svenskarnas växande skuldberg, främst kopplat till bostadslån, och menar att analyser av den utvecklingen skulle behöva göras genom att räkna in hushållens tillgångar och inte bara, som i dag, mäta hushållens skulder.

På så sätt kan man få en bättre möjlighet att bedöma hur exempelvis en räntehöjning skulle påverka hushållen, och i förlängningen BNP och inflationen.

Riksbanken vill också veta vilka sorters tillgångar det rör sig om, exempelvis aktier eller fastigheter, och hos vilka finansinstitut lånen eller sparandet ligger, för att på så sätt kunna beräkna motståndskraften hos enskilda institutens motståndskraft. När det gäller lån vill myndigheten ha information om löptider och räntebindningstider, och man vill också ha data som ger SCB möjligheten att analysera baserat på åldersgrupp och var i Sverige de bor.

Som stöd för sitt förslag hänvisar Riksbanken till att flera internationella institutioner, som IMF, har efterfrågat bättre uppgifter om hushållens ekonomi. Och i ett inlägg på ekonomisajten Ekonomistas skriver Daniel Waldenström att länderna i Eurozonen och Danmark har samlat in mer detaljerad data över hushållens förmögenheter än vad Sverige har gjort – utan att det använts som grund för att beskatta förmögenheter.

Men Svenska Bankföreningen är kritisk till förslaget, och menar att det kommer att innebära mycket extraarbete för banker och finansbolag.

– Det blir väldigt mycket data som samlas in. Till exempel när det gäller ett lån handlar det om datum när du tog det, förfallotid, räntenivå, amortering, vilken valuta det tagit i och så vidare, säger Johan Hansing, chefekonom på Svenska Bankföreningen.

Dessutom varnar han för att det kommer att gå att spåra väldigt mycket information ned till den enskilda individen, även om datan är tänkt att användas för att skapa mer generell statistik.

Hur mycket handlar er kritik om att bankerna kommer att tvingas dela med sig av mer information kring exempelvis bolåneräntor?

– Genomsnittet av den inrapporterade räntan skulle ju bli densamma som det vi redan rapporterar in var tredje månad, säger Johan Hansing.

Kan ni se några fördelar med att Riksbanken skulle kunna göra bättre beräkningar av förmögenheter?

– Jag ska inte säga om vi är positiva till det eller inte än, vi håller på att arbeta med ett svar på förslaget. Men fick man ett mer begränsat insamlande av uppgifter som sker max en gång om året vore det mycket lättare.