Foto: Mikael Färnbo

”Jag vill att vi skärper lagstiftningen kraftigt och också skärper ägarprövningen.”

Som en reaktion på den granskning av friskolornas vinster, ägarstrukturer och koncernkonstruktioner som SVT inlett backade utbildningsminister Jan Björklund (FP) på tisdagen från sin tidigare inställning. Nu är han beredd att skärpa regelverket för friskoleföretagen.
– Det är allvarligt att vi har ägare i friskolebranschen som inte tar ordentligt ansvar för eleverna. Jag vill att vi skärper lagstiftningen kraftigt och också skärper ägarprövningen, säger Björklund till Sveriges Television.

SVT:s granskning visade hur Jan Walthers skolkoncern satte en skola i konkurs, ett halvår innan eleverna skulle ta studenten, samtidigt som man gjorde stora vinster på andra delar i koncernen. Men utbildningsminister Jan Björklund vill inte ge några garantier om att skolor ska finnas kvar så att eleverna kan avsluta en påbörjad utbildning.
– Både kommunala skolor och friskolor startar ibland nya och läggs ibland ner. Det är väl nödvändigt på grund av demografiska förutsättningar som förändras. Men att lägga ner en skola under pågående läsår, som i det här fallet, är väldigt allvarligt. Om det dessutom finns kapital som skulle kunna rädda skolan så blir jag rent upprörd, säger han till SVT.

Sven Svensson, tidigare chefredaktör på Lärarnas tidning, varnade i september för att friskolebubblan är på väg att spricka, med skolnedläggningar som följd.

Friskolebranschens regler är dock inte den enda fråga där Jan Björklund nu tvingas backa. Ett annat bakslag för utbildningsministern är att yrkesprogrammen tappat attraktionskraft efter Jan Björklunds reformer, vilket lett till att man nu måste förändra dem igen.

Orsaken är att det i dag krävs extrastudier för att nå högskolebehörighet på fem av yrkesprogrammen. Skolverket ska nu se över hur man kan backa och förändra programmen så att högskolebehörighet kan nås inom de vanliga 2 500 poängen, skriver TT.

De negativa effekterna av Björklunds gymnasiereform förutsågs av flera, bland andra Kommunal som i sitt remissvar förklarade att utbildningarna skulle bli mindre attraktiva.
– Han hade bara kunnat fråga oss eller ha läst vårt remissyttrande lite noggrannare så hade han förstått att han var ute på fel väg. På alla sätt hade han helt fel från början, sa Annelie Nordström till Dagens Arena i augusti förra året.

Utvecklingen vänder nu och går därmed stick i stäv med Björklunds ambitioner om ännu kortare gymnasieutbildningar. I samband med höstbudgeten deklarerade Björklund att regeringen vill införa en 1,5-årig gymnasieutbildning. Men påståendet dementerades snabbt av allianskollegorna.
”Det som Björklund har gjort utspel om finns inte”, berättade Kristdemokraterna via sitt officiella twitterkonto.

Björklund och alliansregeringen har över huvud taget kritiserats hårt i skolfrågan den senaste tiden, framför allt med hänvisning till att skolresultaten fortsatt sjunka. Dessutom underkänns Jan Björklund av lärarna, som ger honom ett snittbetyg på 1,5 på en skala mellan 0 och 5.