Bild: Jacques del Conte/Flickr

alla hjärtans dag Lärare har svårt att hantera frågor om normer och kultur i sex- och samlevnadsundervisningen, och nästan inga lärare får vidareutbildning i ämnet. Det visar en ny grasnkning från Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och kan peka på en rad brister.

En brist är att bara ett fåtal skolor kopplar samman frågorna om sex och samlevnad med skolans värdegrund, vilket Skolinspektionen ser allvarligt på. Det här eftersom sex- och samlevnadsfrågor kopplat till värdegrundsfrågor kan bidra till att minska risken för diskriminering och sexuella trakasserier och övergrepp.

 Bara hälften av eleverna görs delaktiga i att utforma undervisningen om sex och samlevnad, trots att delaktighet är nödvändigt för en god undervisning, enligt Skolinspektionen.

Dessutom påtalas stora brister när det gäller arbetet med att ta upp normer och hbtq-frågor. Det som framförallt saknas är inte att frågorna tas upp av läraren, utan att eleverna inte får möjlighet att reflektera kring och ifrågasätta gällande normer för sexualitet och relationer. Bara var tredje lärare uppger att de pratar om hbtq-frågor inom sina ämnen.

Skolinspektionen konstaterar också att det finns ett stort behov av kompetensutveckling när det gäller »sex och samlevnad som kunskapsområde, normer och hbtq, hedersrelaterade frågor, sex- och samlevnadsundervisning för nyanlända elever […], hantering av kontroversiella frågor som knyter an till sex- och samlevnadsområdet«.

Undersökningen består dels av en enkätundersökning som rektorer och lärare på 450 skolor fick skickad till sig, dels av en närmare granskning som Skolinspektionen har utfört på plats av 28 skolor.

På 17 av de 28 besökta skolorna sker en återkommande sex- och samlevnadsundervisning, vilket stämmer överens med hur läroplanen säger att de här frågorna ska tas upp. Lärarna tyckte dock i större utsträckning än eleverna att den sex- och samlevnadsundervisning som bedrivs är tillräcklig och återkommer tillräckligt ofta.

I en intervju angav en grundskollärare som ett motiv till att de sköt sex- och samlevnadsundervisning på framtiden att »Eleverna [i årskurs 4] har inte kommit till HBTQ-frågor. De är för unga«.

Annat som kom fram i undersökningen:

  • 23 procent av lärarna i enkätstudien hade någon gång delat upp eleverna efter kön i sex- och samlevnadsundervisning, och i de besökta skolorna hade 15 av 28 någon gång delat upp elever efter kön.
  • I många skolor saknas uttalade mål med sex- och samlevnadsundervisningen, och bara drygt var tredje skola har kartlagt vem av lärarna som gör vad inom de här frågorna. Rektorernas styrning av sex- och samlevnadsundervisning är dålig i en majoritet av skolorna.
  • Bara 9 procent av lärarna uppger att de har fått kompetensutveckling inom sex och samlevnad under det senaste året.
  • Många lärare uttrycker en osäkerhet inför att hantera frågor om sex- och samlevnad i grupper där det finns elever från kulturer eller familjer som har en mycket konservativ syn på homosexualitet och könsroller. Många lärare är också osäkra på hur de ska ta upp frågor om hedersproblematik.