ANALYS: Det är svårt att vinna tre val i rad. Reinfeldt insåg att Sofia Arkelsten inte var en partisekreterare som skulle klara den unika uppgiften.
Vi reserverade en stol åt Sofia Arkelsten. Hon kom naturligtvis inte.
Sammanhanget var ett seminarium som Arenagruppen anordnade om partibidrag. Vi anser att Moderaterna placerar Sverige i en europeisk skamvrå genom att motarbeta helt berättigade krav på lagstiftning som reglerar hur svensk politik finansieras. Vi bjöd in Arkelsten, reserverade en stol på podiet, men den förblev tom.
Partibidragen och kravet på lagstiftning var en konstant kvarnsten runt Arkelstens hals som hon aldrig lyckades hantera. Frågan utgjorde ett huvudnummer i en av de mest katastrofala insatserna i Ekots lördagsintervju någonsin. Tomas Rambergs skickliga utfrågning används säkert i undervisningssyfte på landets journalisthögskolor.
Det har stormat kring Arkelsten även i andra frågor. Hon åkte på en blandning av bjudresa och pr-jippo till Frankrike med oljebolaget Shell, ett moraliskt tveksamt företag som fick pay-back när Arkelsten nämnde Shell totalt 13 gånger på sin blogg. Hon lyfte även fram oljejätten som ett gott exempel i riksdagen.
Om bloggar tappar i inflytande var det i så kallade ”nya medier”, Twitter och Facebook, som Arkelsten fick löpa nästa gatlopp. Efter ytterligare en katastrofal intervju, den här gången i Dagens Nyheter, följde en diskussion om vad Arkelsten egentligen vet om elementär svensk historia och i vilken utsträckning som hon försökte förvanska bilden av Moderaternas roll i densamma. Hashtaggen #stuffmoderaternadid visade att de många mediekonsumenternas gemensamma makt och fyndighet lätt kan skingra en partisekreterares försök till historieförfalskning.
Arkelstens sista insats som partisekreterare handlade signifikativt nog också om partibidrag. I en ifrågasatt och vag debattartikel i Expressen under gårdagen undvek hon återigen de skarpa frågorna om lagstiftning och försökte i stället koppla samman partibidragen med lotteriverksamheten inom arbetarrörelsen. En pinsam undanmanöver som direkt fick kritik på ledarsidorna i Dagens Nyheter och Expressen.
Att Arkelsten får avgå skulle kunna bero på att hon ofta ser vänsterspöken, har en lätt fixering vid socialdemokraterna och förstärker en bild av moderater som fulspelar och inte riktigt håller sig till sanningen. Inte så mycket ”nya” Moderaterna, alltså.
Men den teorin kunde avfärdas under presskonferensen då statsminister Reinfeldt presenterade Kent Persson från Örebro som ny partisekreterare. Presskonferensen med regeringens största parti handlade nämligen till stor del om Socialdemokraterna – på statsministerns eget initiativ. Fram tonade bilden en statsminister som är pressad av hög arbetslöshet, leder en minoritetsregering, har presenterat en tunn budget, inser att Saudiaffären lever – samtidigt som oppositionen har kommit upp på banan.
Reinfeldt var tydlig med att Kent Perssons svåra uppdrag är att leda Moderaterna till en unik tredje valseger i rad. Med tanke på det ovan beskriva läget är det en utmaning av rang, och Reinfeldt medgav mellan raderna att Arkelsten inte såg ut att klara den uppgiften. Politikens villkor kan vara hårda. Det vet personerna på den här listan som också har fått order av Reinfeldt att packa ihop sakerna på skrivbordet.
Men en order om att rensa skrivbordet verkar också följa om du jobbar för Kent Persson. På bara 10 månader ska Persson ha avverkat tre politiska sekreterare i hemkommunen Örebro. ”Jag kan säga att detta kontor inte har varit den bästa arbetsmiljön”, har en före detta medarbetare förklarat för Nerikes Allehanda. Det verkar handla om en stämning på jobbet som statsministern knappast vill ha i moderatkansliet i Gamla stan.
Men Kent Persson bör även förbereda svaret på en annan fråga.
Varför står Moderaterna i en skamvrå med San Marino och Sverigedemokraterna vad gäller kravet på lagstiftning för donationer till svenska partier?


facebook: 11 twitter: 7











Var det Arkelstens barnsliga försök att glorifiera moderaternas historia som fällde henne.
http://runelanestrand.wordpress.com/2011/10/25/arkelsten-borde-prata-med-carl-bildt/
M a a Sundströms inlägg kan bl a följande noteras:
* Den borgerliga alliansregeringen kan inte vinna tre val i rad helt enkelt därför att den inte vann det andra valet (år 2010). Ingen egen majoritet i riksdagen alltså (tre mandat fattas) men man sitter kvar som minoritetsregering ”på nåder”. Parlamentarismens grundidé med makten hos de folkvalda har också manifesterat sig i en rad voteringsnederlag för regeringen. Nu gäller alltså att man helst bör tänka sig för minst en extra gång på ömse håll om Riksbron innan man sätter ner foten.
* Öppenhet kring frivilliga partibidrag är ännu ett område där nya moderaterna har något att lära. Lagstiftning är möjligen enda återstående lösningen…
* Det mesta blir till parenteser i politiken – kortare eller längre. Att Arkelsten skulle bli en kort sådan som partisekreterare stod klart för somliga tidigt. Kent Persson övervintrar i bästa fall valet 2014 men knappast så mycket längre.
* Om inte bara Arkelsten utan en hel del andra moderater med Reinfeldt i spetsen hade en ”lätt fixering vid socialdemokraterna” skulle sannolikt aldrig ”nya” M, med andra ord ”S light”, ha sett dagens ljus! D v s sagan om kopian som blev tydligare än originalet.
Det som fällde Arkelsten var att hon blev kvoterad till en position som hon var för grön för att kunna hantera. I praktiken är det den som har kvoterat in henne som borde avgå.
Reinfeldt?