Bild: Flickr /Tattoed JJ
Bild: Flickr /Tattoed JJ

På tio år har Arbetsmiljöverkets personalstyrka skurits ner kraftigt och antalet inspektioner har halverats. »Det ska inte vara upp till Uppdrag Granskning att dra fram de här sakerna i ljuset«, säger Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap.

Antalet anmälda arbetsskador ökar för sjätte året i rad, visar nya siffror. Dagens Arena kan nu visa att  hur den myndighet som har till uppgift att förebygga just detta, Arbetsmiljöverket, försvagats under det senaste decenniet.

När alliansen tog över regeringsmakten 2006 gjordes kraftiga nedskärningar på Arbetsmiljöverket. I den första budgeten minskade anslagen med totalt 30 procent, eller 160 miljoner kronor, mellan 2007 och 2009. Antalet anställda vid Arbetsmiljöverkets huvudkontor nästintill halverades och trots att inspektionsverksamheten så långt som möjligt »skulle fredas« tvingades en tredjedel av inspektörerna att sluta. Dessutom lades hela avdelningarna för utvärdering och inspektionsstrategi ned.

– Framförallt försvann viktiga specialistfunktioner. Vi förlorade smal men mycket djup kompetens, berättar Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket och tidigare inspektionschef.

Förutom att Arbetsmiljöverket kraftigt försvagades beslöt alliansen även att lägga ned Arbetslivsinstitutet, vars huvudsakliga uppgift var att bedriva arbetslivsrelaterad forskning. Dessutom hade Arbetslivsinstitutet en annan viktig roll – att förse Arbetsmiljöverket med kunskap och stöd.

– Det innebar att uppgifter som analys och kunskapsspridning plötsligt lades över på Arbetsmiljöverket. Detta, i kombination med att Arbetsmiljöverket hade blivit av med en tredjedel av sina resurser, skedde dessutom i en tid där allt färre anslöt sig till facket och med många nya krångliga anställningsformer. Det var naturligtvis inte bra, säger Carin Håkansta, senior analytiker på Arbetsmiljöverket.

När den rödgröna regeringen så tillträdde utlovades bättring. Planen var att öka anslaget med 100 miljoner kronor. Men eftersom budgeten föll fick Arbetsmiljöverket nöja sig med ett tillskott på 20 miljoner. Anslaget förstärktes sedan till 35 miljoner för 2016.

– Därmed har vi kunnat rekryterat 50 nya inspektörer som är under utbildning och kommer att gå i ut i verksamheten i höst, berättar Håkan Olsson.

Men trots nyrekryteringen är inspektionspersonalen långt ifrån återbemannad.

Enligt statistik som Dagens Arena begärt ut arbetade 227 inspektörer på Arbetsmiljöverket år 2015. Med de 50 nyanställda som just nu utbildas blir det sammanlagt 277 – det vill säga 101 personer färre än 2005, före alliansens nedskärningar.

Antal inspektörer per år

Skärmavbild 2016-05-27 kl. 15.18.31

Och färre inspektörer innebär också färre inspektioner.

Under de senaste tio åren har antalet inspektioner som Arbetsmiljöverket genomför ute på arbetsplatserna runt om i landet minskat drastiskt för varje år. 2005 genomfördes 24 747 inspektioner, att jämföra med bara 13 325 förra året. Alltså knappt hälften jämfört med tio år tidigare.

Antal inspektioner per år

Skärmavbild 2016-05-27 kl. 15.12.08

Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap, menar att utvecklingen särskilt drabbar de grupper som har osäkra positioner på arbetsmarknaden, som ungdomar och nyanlända som får sina första jobb. De har inte makten att själva säga i från om det finns brister i arbetsmiljön.

– Drivkraften att överhuvudtaget ha en inkomst är större än att behålla hälsan. Vi har en arbetsmiljölag som vi måste använda oss av – inte minst för deras skull – och då krävs att vi har myndigheter som ser till att detta sker. Inspektionerna är ett otroligt viktigt verktyg, det ska inte vara upp till Uppdrag Granskning att dra fram de här sakerna i ljuset.

Det minskade antalet inspektioner leder också till en osund konkurrens i flera branscher, menar Annika Härenstam. Detta då de företag som har en dålig arbetsmiljö kan fortsätta bedriva sin verksamhet i skymundan, och erbjuda kunderna ett förmånligare pris.

– De som prioriterar en säker och bra arbetsmiljö har inte en chans i upphandlingar eftersom de andra företagen är billigare. Och ju mer vi använder oss av de dåliga företagen desto mer ökar deras marknadsandelar. Vi kan inte dumpa priserna och betala med dåliga arbetsvillkor, säger Annika Härenstam.