fattigandel

Andelen fattiga har nästan fördubblats i Sverige de senaste tjugo åren. Den kraftigaste ökningen har skett sedan den borgerliga regeringen tillträdde år 2006.

”Som en följd av regeringens politik har samtliga inkomstgrupper i Sverige fått förbättrad ekonomisk standard”. Så inleds regeringens presentation av vårpropositionens fördelningspolitiska redogörelse. Men det är en sanning med modifikation. Av rapporten går att utläsa siffror som visar på ett samhälle där klyftorna ökar.

Andelen fattiga har fördubblats: De senaste tjugo åren har andelen fattiga i Sverige ökat med 93 procent. 2010 beräknas 14 procent av den svenska befolkningen ha en låg ekonomisk standard. 1991 var samma siffra 7,3 procent.

Det är framför allt sedan den borgerliga regeringens tillträde som andelen i relativ fattigdom har ökat. Ökningen sker också betydligt snabbare än under det socialdemokratiska regeringsinnehavet. En viktig förklaring är jobbskatteavdraget, eftersom höginkomsttagare har tjänat mer på avdraget.

Relativ låg ekonomisk standard mäts utifrån medianinkomsten i samhället. Den som har 60 procent av den årliga medianinkomsten beräknas ha en låg ekonomisk standard. Det är samma begrepp som i EU används för att mäta risken för fattigdom.

Fler har en låg ekonomisk standard under en längre tid: Allt fler av dem som lever under en låg ekonomiskt standard gör det under en längre tid. 1995 levde två procent av befolkningen med en låg ekonomisk standard under en längre tidsperiod. 2010 var det 5,5 procent av befolkningen.

Fattigdom har fyrdubblats bland ensamstående kvinnor: Under samma tidsperiod har andelen ensamstående kvinnor med barn som lever med en låg ekonomisk standard fyrdubblats.

Inkomstskillnaderna: Mellan 1991 och 2010 har inkomstskillnaderna ökat med 31 procent. Det framkommer av utvecklingen för den så kallade ginikoefficienten. Måttet visar på hur inkomsterna är fördelade. Ju lägre mått, desto lägre inkomstskillnader. I Sverige har ginikoefficienten mellan 1991 och 2010 ökat från 0,226 till 0,297.

Kapitalvinsterna koncentreras till dem som tjänar mest: Inkomstgrupp 10, den inkomstgrupp som tjänar mest – med en medelinkomst som år 2010 var 581 400 kronor – har sedan tjugo år tillbaka i tiden kunnat tillgodoräkna sig en allt större del av kapitalvinsterna. Sedan 1991 har deras andel ökat från 86,6 procent av de totala kapitalvinsterna till 90,7 procent år 2010. Samtidigt har de inkomstgrupper med en medelinkomst under 218 000 kronor per år fått en allt lägre andel av kapitalinkomsterna. Det var en utveckling som inleddes redan under socialdemokratiskt styre.

Diagrammen kommer från den fördelningspolitiska redogörelsen, som är en del av 2012 år ekonomiska vårproposition.