Efter finanskrisens utbrott 2008 förkunnade Anders Borg att Sverige stod inför en riktig vargavinter ”som blir bister, lång och mörk”.
Det visade sig att den kommer bli sju svåra år lång. Arbetslösheten spås inte vända förrän om tidigast två år.
Och i
nte förrän 2017 förväntas Sveriges ekonomi gå med överskott igen.

Den budgetproposition som finansministern presenterade för 2014 på onsdagsmorgonen innehåller få ljusglimtar. Bortsett från för de som tjänar över 38 900 kronor. De kommer att få ytterligare ett köttben i form av tre miljarder att dela på. Det blir effekten av att regeringen vill höja brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Enligt regeringens egna beräkningar genererar inte den höjda brytpunkten några fler jobb. Poängen är att det ”ska löna sig” att ha en utbildning och arbeta, är Anders Borgs förklaring.

Taktiken att bemöta massarbetslöshet med skattesänkningar har nått vägs ände. Det anser i alla fall många ekonomiska experter, liksom regeringens egen expertmyndighet, Konjunkturinstitutet. Samtliga har varit kritiska till ett femte jobbskatteavdrag på 15 miljarder kronor.

– Allt man gör i närtid måste betalas senare, på ett eller annat sätt. Antingen höjda skatter eller sänkta utgifter, har Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, KI, konstaterat i SVT.

De nya skattesänkningarna innebär att hela svenska folket skuldsätts för att sänka skatter för framför allt de som tjänar allra mest. Och notan ska betalas i framtiden – med ränta. Trots det prioriterar regeringen att satsa fem gånger mer på skattesänkningar än vad de väljer att lägga på just framtiden – det vill säga skolan.

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt talar om att budgeten är jobbinriktad. Att slopa de differentierade a-kasseavgifterna – som regeringen själva införde under förra mandatperioden – beskrivs som en sådan satsning. Det är positivt att regeringen kan erkänna ett misstag. Men konsekvenserna av deras tidigare beslut har skapat stora revor i det sociala skyddsnätet. 500 000 svenskar lämnade a-kassan när avgifterna höjdes för breda löntagargrupper och de står i dag utan en försäkring om de blir av med jobbet.

Kanske borde regeringen göra en Juholt och åka ut på en ”förlåt-oss-turné” bland dem som har fått ta mot de värsta smällarna av alliansens hattande med a-kassan. Det lätt ironiska förslaget gav Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson, Magdalena Andersson, på hennes presskonferens om budgeten på onsdagsförmiddagen.

Regeringens budget rymmer några intressanta förslag. Förutom att även pensionärer får sin inkomstskatt sänkt, satsar alliansen på ungdomsjobb (YA-jobb) och mer pengar till Arbetsförmedlingen. De fortsätter att utveckla arbetet för en giftfri vardag och skatterabatt för viss egenproducerad förnybar el.

Samtidigt drar regeringen ned på utbildningsplatser på högskola och universitet – trots att söktrycket till utbildningsplatserna är större än någonsin. Dessutom väljer de att behålla den omstridda sysselsättningsåtgärden Fas3, som varken ger arbetslösa jobb eller utbildning. Och av reformutrymmet på 24 miljarder kronor öronmärks bara 350 miljoner kronor för att möta klimatförändringarna.

Det kommande valet står mellan en arbetslinje och en bidragslinje. Det valspråket tar alliansen med sig när en tredje valrörelse står för dörren. Facit efter sju år med borgerlig politik innehåller massarbetslöshet och de snabbast ökande klyftorna i västvärlden. Frågan är vem som tycker att regeringens arbetslöshetsskapande arbetslinje fortfarande är trovärdig. Vargavinterns grepp om Sverige ser inte ut att lätta på överskådlig tid.