Bild: My name's axel / Flickr

Adjöss till tillväxtsamhället?

Dela

– Så länge ekonomisk stabilitet är beroende av tillväxt kommer regeringarna inte att kunna agera. Det säger Tim Jackson, författare till boken ”Välfärd utan tillväxt”. Dagens Arena träffade Jackson, som även sitter i den brittiska regeringens hållbarhetskommission, under ett besök i Stockholm.

Huvudbudskapet i Tim Jacksons bok, som nyligen kom ut på svenska, är att idén om ständig ekonomisk tillväxt är ohållbar. Vår tillväxt, menar han, bygger på exploatering av naturens resurser. Ju rikare vi blir desto mer utarmas våra ekosystem – en utveckling som exemplifieras av klimathotet.

Trots det är idén om ett samhälle med ingen eller lite ekonomisk tillväxt bannlyst från den politiska debatten.

Nya siffror visar att Sverige har minskat sina utsläpp av koldioxid med 17 procent sedan 1990. Under samma period har den svenska ekonomin vuxit kraftigt. Visar inte det att ekonomisk tillväxt och en hållbar utveckling kan samexistera?
– Nej, det gör det inte. Om Sverige inte hade handlat med omvärlden under den här perioden så hade ni haft ett hyfsat argument. Men sanningen är att de globala koldioxidutsläppen har gått upp med ungefär 40 procent under samma tidsperiod, vilket är en utveckling som leder åt helt fel håll.

– I Storbritannien har vi haft en liknande ”framgångssaga”. Vi har minskat våra koldioxidutsläpp med ungefär 15 procent. Men om du tar med handelsflödena i beräkningen – de koldioxidutsläpp som är inbäddade i handeln med varor – ser du en ökning av utsläppen. Jag har inte studerat situationen i Sverige, men jag skulle gissa att en del av minskningen försvinner när du räknar in handeln. Kanske till och med allting.

– Den andra svårigheten är att inte ens utsläppsminskningar på 17 procent är tillräckliga. Du måste visa att du kan fortsätta att ha ekonomisk tillväxt och samtidigt pressa utsläppen med uppemot 80 procent de kommande 40 åren.

Det här anknyter till en viktig distinktion i din bok, den mellan relativ och absolut ”frikoppling”. Varför är den så viktig?

– Det här är exakt vad vi har gjort på den globala nivån. För varje krona i ökad produktion har vi de senaste decennierna minskat utsläppen med runt en tredjedel. Det kallas för ”relativ frikoppling”. Relativ eftersom det som åsyftas är minskningen i utsläpp, materialförbrukning eller något annat, per producerad enhet.

Och absolut frikoppling är någonting annat?
– Problemet är att vi hela tiden producerar allt mer. Den stora frågan är: Kan vi få ned de totala utsläppen samtidigt som ekonomin växer? Inte minskade utsläpp per krona tillväxt, utan minskade utsläpp totalt sett. Det är absolut frikoppling, vilket bara några få länder har lyckats åstadkomma. Och de som lyckats har gjort det tack vare ett globalt handelssystem som innebär att en del av den produktion som ger upphov till utsläpp framställs någon annanstans.

– I slutändan är det enda som spelar någon roll de globala koldioxidutsläppen, och de ökar alltjämt. Den enda gången vi såg en tillfällig minskning i utsläppen var under finanskrisen, när hela ekonomin saktade in.

I din bok tar du upp de diskussioner om en ”ny grön giv” (a new green deal) som fördes efter finanskrisen. Du verkar vara både för och emot idén. Varför?
– Idén med den gröna given var väldigt vettig eftersom den förde samman två goda idéer.

Tim Jackson Bild: Tes One/Corbis/Scanpix

– Den första är att du behöver investeringar för att genomföra omvandlingen till en utsläppssnål ekonomi. Du behöver investera i förnyelsebara energikällor, effektivisera energiförbrukningen, satsa på resursplanering, kollektivtrafik, och så vidare.

– Den andra idén går 80 år tillbaka i tiden, till Franklin D. Roosevelts ”New Deal”. Huvudtanken var att regeringar skulle investera i ekonomin när den saktade in. Det stimulerar ekonomisk aktivitet, vilket leder till ekonomisk återhämtning – och du får tillbaka den tillväxt, de jobb och allt annat du vill ha.

– Så den gröna given var förnuftig. Vi befann oss i en svår situation. När finanskrisen bröt ut och ekonomin saktade ned kände regeringarna desperat att de var tvungna att göra någonting. De sjösatte ekonomiska stimulanspaket. Och om du ändå ska investera i ekonomin – varför inte se till att en del av de pengarna satsats på gröna investeringar?

Såg vi några gröna stimulanspaket?
– Ja, en del pengar investerades faktiskt i grön teknologi. Det var en positiv konsekvens av krisen. Sedan fanns det en rad andra problem. Den gröna delen av investeringarna var förhållandevis små i många länder. De var stora i Sydkorea och en del länder i Sydostasien. Men de utgjorde en liten del av investeringarna i USA, Storbritannien och Europa. Dessutom fanns det en del andra saker i stimulanspaketen som var väldigt ”ogröna”. Stödet till bilindustrin, till exempel.

Är det därför som du är kritisk till den gröna given?
– En av orsakerna. Men på ett mer fundamentalt plan är problemet ett annat. Idéerna bakom den gröna given rör inte vid den grundläggande dynamiken som en tillväxtbaserad ekonomi bygger på. Tvärtom. De ekonomiska teorier som ligger bakom idén med stimulanser säger att du måste tillbaka till tillväxt, så att du kan betala tillbaka de lån du tog för att investera dig ut ur lågkonjunkturen.

– Den gröna given bygger fortfarande, på ett teoretiskt plan, på att du någon gång kommer tillbaka till ekonomisk tillväxt. Och med ekonomisk tillväxt hamnar du i samma dilemma igen. Du kan minska den relativa resursförbrukningen, men den totala produktionen ökar hela tiden snabbare. Du uppnår aldrig någon absolut minskning av utsläppen eller förbrukningen av naturresurser.

– Den gröna given har inte ifrågasatt den underliggande arkitekturen i en tillväxtbaserad ekonomi. Det är anledningen till att jag är både kritisk och positiv till idén.

Hur ser den underliggande arkitekturen i en tillväxtbaserad ekonomi ut?
– Den har ganska specifika särdrag. En central del handlar om ökad produktivitet. Att kunna producera mer per anställd, mer per arbetad timme. En tillväxtbaserad ekonomi har starka drivkrafter att hela tiden öka produktiviteten. Det betyder att arbetsgivaren behöver färre människor nästa år – för att göra samma mängd jobb som tidigare.

– Om inte produktionen växer har arbetsgivaren färre anställda – vilket betyder att någon saknar jobb. Arbetslösheten växer, efterfrågan i ekonomin sjunker, färre människor köper saker, produktionen minskar, ännu fler människor blir av med jobbet. Du hamnar i en negativ spiral. Det här är anledningen till att ”nolltillväxt” eller ”negativ tillväxt” är ett så instabilt tillstånd.

– Så vi tvingas hela tiden öka produktionen, fortsätta med tillväxt – bara för att hålla människor sysselsatta. Det är förklaringen till varför politiker fortsätter att säga att ”tillväxt är lika med jobb”.

Stämmer inte det?
– Bara så länge vi fortsätter att sträva efter ökad produktivitet. Och så länge du antar att de anställda arbetar lika många timmar i framtiden som de gjorde tidigare. En lösning är att alla i hela samhället arbetar mindre. Då skulle inte ekonomin behöva växa så mycket.

Vad är det mer som driver den tillväxtbaserade ekonomin framåt?
– Våra inkomster delas upp i vad vi spenderar omedelbart och vad vi sparar. Vårt sparande går till finanssektorn och finanssektorn investerar. Finanssektorn letar efter ”produktiva tillgångar” som kan ge tillbaka avkastning i framtiden. Det kan vi få eftersom vi har expanderande konsumtionsmarknader. Vi får tillbaka tillväxt.

– Det här är centralt. Hur investeringar används i en tillväxtbaserad ekonomi för att stimulera produktionen och konsumtionen av ständigt nya saker.

Kan inte tendensen till ständigt ökande effektivitet utnyttjas för miljöns bästa?
– Det är självklart att resurseffektivisering är något vi ska uppmuntra. Med incitament, regleringar och nya strukturer. Det är en del av en ny ekonomi. Men det är inte tillräckligt. Relativ frikoppling är fortfarande inte samma sak som absolut frikoppling. Ökad effektivitet berör inte den underliggande dynamiken som gör att effektivitetsvinsterna äts upp den ökande produktionen.

Hur kommer vi dit? Till en ekonomi utan, eller med mycket lägre, tillväxt?
– Så länge ekonomisk stabilitet är beroende av ekonomisk tillväxt så kommer inte regeringarna kunna agera. De nödvändiga förändringarna kommer inte att skapas, eftersom de hela tiden kommer att slitas mellan tillväxt – som är basen för stabilitet – och till exempel naturskydd.

– Vad som behövs är en långsiktig strategi. I boken delar jag upp det i tre punkter. Punkt ett handlar om att fastställa gränserna. Vår oro just nu handlar om att vi använder naturresurser för fort, att vi släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären, avverkar skog och minskar våra vattenresurser i för hög hastighet, och så vidare. Men vi har en mycket oprecis förståelse för var de här gränserna går.

– Koldioxidutsläppen och klimatet är det området där vi har bäst uppfattning om var gränsen överträds. Men det finns en rad andra kritiska resurser där vi inte är i närheten av samma precision. Dessa gränsdragningar måste vi ta hänsyn till när vi organiserar vår ekonomi.

– Steg två handlar därför om att ordna ekonomin på ett nytt sätt. Vi behöver en ny makroekonomi där ekonomisk stabilitet inte är beroende av att expandera konsumtionstillväxten. En makroekonomi där du kan tänka annorlunda kring balansen mellan konsumtion och investeringar, på investeringarnas roll och den finansiella sektorn. Där behövs en större försiktighet. Investeringar som är etiskt och socialt ansvarstagande måste genomsyra den finansiella sektorn. Sedan behöver vi nya ekonomiska indikatorer som faktiskt mäter det som spelar roll. BNP är en meningslös indikator med välkända nackdelar.

– Till sist måste vi förändra den sociala logiken. Staten måste erkänna att den är med och skapar den logik som innebär att vi systematiskt stimulerar väldigt specifika typer av mänskligt beteende. Ett tävlingsinriktat, individualistiskt, nyhetssökande konsumtionsbeteende. Det är den typen av människor vi behöver för att systemet ska fortsätta att fungera.

Tiden för intervjun är slut. Tim Jacksons schema är pressat. Om ett par timmar ska han hålla ett föredrag i ABF-huset i Stockholm med Anders Wijkman från Tällberg Foundation och SEI:s Johan Rockström.

Det finns fler frågor jag skulle vilja ha hunnit ställa. Som att Jackson – som har forskat mycket på konsumentbeteende – riktar in sig på den ”sociala logiken”. Vi måste förändra de värderingar, de beteenden som är förhärskande i samhället, verkar han säga. Det kanske man kan hålla med om. Men hur ska det gå till? Finns det inga problem med att staten sätter upp normer för hur man ska tänka och bete sig?

Behövs inte en avsevärd tillväxt om vi vill komma till rätta med den djupa fattigdomen i världen? Hur mycket ska utvecklingsländerna tillåtas växa?

Frågorna är gigantiska. Funderingarna sätter igång. Kanske är det Tim Jacksons avsikt.

18 kommentarer

  1. Modig - 11 februari, 2011

    Begreppet tillväxt är i fokus för artikeln och tanken att tillväxt föder kvantitativ resursförbrukning. Det råder en begreppsförvirring kring begreppet tillväxt som tydligen är vida spridd. Paul Krugman tar upp det i en bloggpost, se länk nedan och citat.

    http://krugman.blogs.nytimes.com/2011/01/11/immaterial-growth/

    Lättsam men pedagogisk förklaring:

    “The way I see it, by the way, is that it’s about shifting the mix away from tons of stuff to quality. You have a small electric vehicle (powered by solar-thermal) instead of an S.U.V., but it drives itself most of the time, and has a great built-in entertainment system. You live in an apartment or townhouse instead of a McMansion, but the brain-wave controlled kitchen turns out gourmet meals on demand. And if we do the GDP accounting right, this will show up as economic growth.”

    ”The point here isn’t that GDP is the sole goal of human existence; it is, rather, that even GDP is a much less mechanical number than many people imagine, that it’s quite possible for measured real GDP to rise even if the physical volume of production doesn’t change much. Alan Greenspan used to give talks about how the GDP was getting lighter; despite the source, he had a point.”

    Behovet att med ny teknologi minska resursförbrukning och återcirkulera råvaror är för mig en ödesfråga på sikt, men tillväxt implicerar inte stigande resursförbrukning om än praktiken idag för med sig detta. Samtidigt är propåer om att minska denna tillväxt med politiska medel dömd att misslyckas med ett Kina och ett Indien som reser sig och samtidigt gör frågorna prekära.

    Vad som blir alltmer uppenbart är att marknaderna på egen hand inte klarar av dessa frågor och därmed är vi inne på ekonomiska styrmedel och regleringar. En intressant aspekt är att ta kontroll över de värderingar som kännetecknar ett samhälle och inte enbart låta marknaden bestämma detta utifrån kommersiella intressen.

  2. Fredrik O - 11 februari, 2011

    Jaha du Modig. ”En intressant aspekt är att ta kontroll över de värderingar som kännetecknar ett samhälle och inte enbart låta marknaden bestämma detta utifrån kommersiella intressen.” avslutar du din kommentar. Hur ska man ta kontroll över människors värderingar, menar du? Operera in sändare med inspelade röster i hjärnan på folk? Lobotomering, Hjärntvätt, Uppfostringsanstalt, Utbildningsäger? Gulag?

    • Modig - 11 februari, 2011

      Jag avser balansen mellan privata, kommersiella intressen och samhälleliga, demokratiska intressen. Jag avser mediamarknadens stävan till koncentration och monopiistisk konkurrens, jag avså kontroll av reklam. Jag avser skolväsende. Jag avser kollektiva rörelser kontra kapitalägares makt. Marknaden är inte perfekt!

    • Lars-Olov - 11 februari, 2011

      Modig

      Men du svarar inte riktigt på frågan det vill säga hur har du tänkt dig rent praktiskt att man ska bära sig åt för att ta kontroll över de värderingar som råder i samhället?
      Att kontrollera reklamen räcker givetvis inte.
      Du nämner skolan och det är bra utifrån ditt syfte. I alla diktaturer där regeringar velat ha kontroll över de värderingar som finns i ett samhälle så har man arbetat med indoktrinering i skolan. Men jag tror inte att stenhård kontroll över reklam och skolor räcker.
      Mediamarknadens stävan till koncentration borde du inte ha så mycket emot för med ett alltför brett medieutbud så blir det svårare att kontrollera vilka värderingar som råder i samhället. Det får räcka med Pravda

    • Modig - 11 februari, 2011

      Lars Olov: Du har rätt, jag svarar inte riktigt på frågan, jag avsåg nämligen inte att med min kommentar om värderingar hävda behovet av statlig styrning, vilket ligger nära till hands, utan ifrågasätta en värld där kommerciellt ägandeintresse dominerar värdebildningen mer än man kanske är medveten om och problematisera frågan.

      Min grundsyn är att demokrati bygger på pluralism, på olika maktcentra. Arena är ett exempel på hur kollektiva ägargrupper, stöd från fackliga organisationer, kan försöka påverka nyhetsbildning och värderingar på marknadens villkor i fri konkurrens.

    • Modig - 11 februari, 2011

      Lars-Olov: jag blev nog luddig. Jag ser det lite som en spänning, ett motsatsförhållande mellan kollektiva rörelser och koncentrerat ägande med delvis motsatta intressen, att politikens roll minskar i samhället och får minskad legitimitet och att vägen ur detta är politiska rörelser och att partier och andra kollektiv rörelser bör söka mobilisera medlemrnarna.

      Staten kan underlätta och påverka medias utveckling på flera sätt – skolan har de defacto rätt att påverka sedan hundra år – utan att gå vägen över acceptans av endast en sanning.

      En väg är att till exempel acceptera och upmuntra fritt meningsutbyte och offentlig debatt mellan experter, en annan att fortsätta att vidareutveckla den informationsspridning som sker via myndigheters och organisationers webapplikationer. När RB, SCB mfl via webb direkt ger tillträde till statistik och information förändras medielandskapet i takt med att internet tar över mer och mer av medielandskapet.

    • lasse - 14 februari, 2011

      Propagandamakare utövar ett osynligt strålningstryck så mycket mer raffinerat som det ger en illusion av frivillighet. Man tror sig tänka egna tankar, mena egna meningar, döma med egna omdömen, handla med egna handlingar, och dock tänker, menar, dömer och handlar i grunden som den sociala suggestionens blinda redskap.
      Alf Ahlberg

      Har man varit med ett tag kan man också notera hur de gemensamma åsikterna ändras som ett fiskstim som rör sig kollektivt hit och dit. Undrar om fiskarna tror att de gör ett individuellt val i varje sväng, människan verkar ofta tro detta, men är det då inte konstigt att så många gör samma ”individuella” val i stort sett samtidigt.

    • Sven-Erik Forslin - 16 februari, 2011

      Jo, ”Även du, min Brutuc.”, även du Fredrik O. är redan hjärntvättad!

      Alla jordens människor är av sin kulturs sociala, moraliska och etiska värderingar hjärntvåttade.

      Kannibalen är en i sin kultur normaliserad individ, om han slaktar och äter människor, huvudskallejägaren är en i sin kultur normaliserad individ om han hugger skallen av folk, krymper dem och införlivar dessa i samlingen, ”Snipp-Snopparn” är en i sin kultur normaliserad individ om han/hon ”förbättrar” det fullkomliga hos flickor och pojkar, och I-världsmänniskan är en i sin kultur normaliserad individ om han/hon ”sågar i grenen som hela mänskligheten sitter på”, anser sig vara riktigt klok, till och med intelligent när han/hon omvandlar sågspånen till PRYLAR&PENGAR.

      Så, Fredrik O. din fråga är redan besvarad! Men frågan om HUR ta sig ur hjärntvätten, DEN är än så länge obesvarad. Knarkarens djävulska, näst intill oemotståndliga sug efter knark är ett intet mot hjärntvättad människas skräck inför att behöva genomgå ”rentvättning”, vilket betyder att få hela sin världsbild, självbild och livsuppfattning totalt krossad.
      Likväl är denna ”rentvätt” av våra hjärnor allt som återstår – OM vi vill rädda jorden, barnens framtid och mänskligheten.

      Vägen framåt går
      bakåt -
      med häst och vagn!

  3. Lasse Karlsson - 11 februari, 2011

    Modig: Krugman i all ära men om jag förstår honom rätt talar han om det som Jackson kallar ”absolut frikoppling”, dvs att den ekonomiska tillväxten kan fortsätta samtidigt som de negativa konsekvenserna av den (resursförbrukningen, klimathotet, nedbrytningen av ekosystemen) kan minska. I sin bok visar Jackson enligt min mening att ”absolut frikoppling” inte är ett realistiskt alternativ. Mitt intryck är också att han har trängt mycket djupare i detta än Krugman.

    Däremot har du naturligtvis rätt i att de privata kapitalintressena inte kommer att lösa tillväxtproblemet, likaså att konsumismen som vi är fångade i måste hejdas. Om detta kan man raljera som Fredrik O gör men om vi vill se våra barn och barnbarn i ögonen måste vi ta de problemen på allvar.

    • Modig - 11 februari, 2011

      Kan vara att han trängt djupare – men de åtgärder som nämns i artikeln och avser styrning av marknaden är inte åtgärder som fundamentalt ändrar det ekonomiska systemet och likaså leder talet om tillväxt tanken fel -vilken slags tillväxt ska vi ha är en mer korrekt fråga ur ekonomisk synvinkel.

  4. Stig - 11 februari, 2011

    Efter kalla kriget så fick vi loss sisådär 50 G$ per år i Europa som då kunde satsas på ”annat” än krigsmateriel (”peace dividend”).
    Med datorernas och den nya teknikens hjälp kan vi nu alltmer ”optimera” allting alltmer vilket leder till nya lampor som minskar elförbrukningen till en femtedel och håller 15 ggr längre, spara papper genom att använda läsplattor, GPS-system hjälper oss att hitta rätt, videokonferenser minskar resbehovet, IT-hjälpmedel effektiviserar allt, allt som produceras görs effektivare och resurssnålare genom datorstyrning i fabrikerna, alla nya produkter förbereds för re-cycling, framtidens kärnkraftverk ger koldioxidfri el, nya material gör allt lättare, starkare och energisnålare, mat odlas effektivare med nya metoder, nya lärdomar sprids snabbare till alla, osv. Ny forskning ger nya lärdomar om ”allt”.
    Aldrig har världen utvecklats på ett bättre sätt än vad som just nu sker. Fattigdomen minskar snabbt i hela världen. Fler och fler länder blir demokratier för ingen diktator eller mulla klarar snart ”sin pedagogik”. Mycket av den ”tillväxt” som idag sker i världen är mycket bättre än vad som syns i BNP-siffrorna. Det finns en sk. ”teknisk faktor” som ekonomerna ej ännu rår på. Detta är ett dilemma för nationalekonomerna som inte riktigt hänger med i utvecklingen. Det är faktiskt lite kul, eller hur?
    Tim Jackson får gå hem och försöka fundera ett varv till med sina kollegor och andra. Det kan bara göra gott!
    Vi lever just nu i den bästa av världar och i den bästa av tider. Allting kan dock bli ändå bättre i den grad vi tillåter oss detta?!

  5. Bo - 11 februari, 2011

    Vi har helt enkelt inget val om vi ska överleva på vår lilla planet. Slutar vi inte med tillväxtkulturen är det bara en tidsfråga innan vi har utplånat oss själva.
    1. Människor kan förändras. Inget säger att vi av naturen måste bete oss och tänka som vi gör just nu. Vi finns till i första hand för att vi samarbetar och kommunicerar, inte för att vi konkurrerar och tävlar. De allra flesta trivs bäst i samarbete. Våra hjärnor och vi som hela varelser är konstruerade för det. Våra kulturer är alltidstadda i förändring och utveckling, och självklart kan vi ändra våra värderingar och våra tänkesätt.
    2. Vi kan och måste göra oss av med nuvarande ”världsregering”, som förenklat utgörs av Wall Street-eliten, nuvarande banksystem, finansmarknaden och de företagsformer som nu dominerar. I dessa maktsystem har vi blivit fångar. Som om människor vore till för finsnsmarknadens och företagens skull i stället för tvärtom. Vi har tillägnat oss ett fullkomligt tokigt sätt att se på pengar, som faktiskt inte har något av verkligt värde alls utanför det mänskliga sinnet. Det är dags att vi gör oss fria. Verkligt fria, inte heller fångar i ett socialistiskt system. Det vi kan börja med är att på demokratisk väg skapa ett nytt banksystem. Nuvarande skapar bara kreditpengar/skuld. Vi behöver riktiga skuldfria pengar. Nuvarande sätt att skapa pengar är kanske det viktigaste skälet att vi måste ha tillväxt, eftersom nya lån ständigt krävs för att systemet inte ska kollapsa. Här kommer vi att stöta på hårt mostånd från finanseliten som lever i lyx. Skyhöga löner och bonusar är tydliga symptom på en allvarligt underliggande ekonomisk sjukdom. Likt bölder och metastaser i en kropp av långt framskriden cancer. Det är alltså brottom!

    • Arne L - 11 februari, 2011

      Så du har en egen definition av vad tillväxt är för något? Och en egen definition av vad pengar är? Och är säker på att vi tar död på oss? Men vill du läsa förslag till nyordning inom bankvärlden kan jag rekommendera en författare som angriper den problematik du avser:

      ”Jimmy Stewart is Dead” av Kotlikoff

      ——————————————————————————–

      “In thinking through the deep structural issues associated with the financial crisis, Professor Kotlikoff has raised the level of debate about how to build a robust financial system fit for the next generation”.
      – Mervyn King, Governor of the Bank of England

    • Sven-Erik Forslin - 16 februari, 2011

      Håll för öronen, BO! APPLÅDÅSKORRRRRRRRRRRRRR förur itelligens, klarsyn och

      mod utgivet HOPPP för mänskligheten!!!

    • Modig - 17 februari, 2011

      ”Bakom varje statsman finns en sedan länge död nationalekonom”, JM Keynes

      Kotlikoff är bra förresten, ett klart vänstersinnat intellekt med recept att begränsa den finansiella sektorn och de finansiella kriserna och Wall Streets grepp om mänskligheten och den amerikanska politiken. Dessutom en mycket respekterad professor. Och dessutom lättillgänglig utan stora förkunskaper.

      Men tillväxt, det är nog som Krugman skriver, ett mycket missförstått begrepp, och begreppsförvirring är farligt och politiskt missriktat, se vårt miljöparti. Utan att på något sätt förringa miljöproblemen eller resursslöseri av ändliga naturtillgångar, så är 0-tillväxt är inte lösningen utan ett sidospår utan analytiskt berättigande.

  6. lasse - 14 februari, 2011

    Hur stor del av den minskande svenska CO2 produktionen beror på att vår el till 90% produceras av kärnkraft och vattenkraft?

    Eftersom den svenska tillväxten till största delen har varit sk exportledd, dvs att exportöverskotten plussat på BNP siffrorna är det inte i Sverige en stor del av denna tillväxt konsumerats. Alltså vi skulle kunna dra ner på en del av produktionen och tillväxten utan att det drabbade svenskens konsumtion.

    Storbritannien är en av de stora bytesbalansunderskottsländerna i Europa, hur mycket ett negativt exportnetto bidrar till detta vet jag inte. Alltså förmodligen det omvända läget mot Sverige.

    Den enda egentliga äkta tillväxten är ökad produktivitet, att kunna producera med mindre ansträngning. Hur vinsten med detta förvaltas är en annan fråga. All tillväxt handlar ytterst om ökad kunskap.

    I slutet av 1800-talet sysselsatte jord och skogsbruk 75% i Sverige, i dag drygt 2%. Vi behövde inte stöndigt öka konsumtionen av mat, vi behöver inte heller ständigt öka konsumtionen av varor av olik slag. Vad vi behöver öka är förstår äldrevård, utbildning mm tjänster som människor behöver och efterfrågar.

    Under de ekonomiskt demokratiska efterkrigsdecennierna när det var full sysselsättning och arbetstagarna hade en stark förhandlingsposition och den ökande produktiviteten spreds ganska jämt över medborgarna och inte som nu endast topp tio tar hand om tillväxten så tog också en allt mer av den ökande produktiviteten ut i olika sorters ledighet, kortare arbetstid, lediga lördagar, längre semester mm.

    Vårt sparande går till finanssektorn och finanssektorn investerar. Finanssektorn letar efter ”produktiva tillgångar” som kan ge tillbaka avkastning i framtiden. Det kan vi få eftersom vi har expanderande konsumtionsmarknader. Vi får tillbaka tillväxt.

    Han verkar helt ha missat det som skett med ekonomin de senaste 30 åren där de de finansiella luftslotten stått för allt större del av ”investeringarna” och vinsterna, precis före finanskraschen var det en otroligt stor andel av vinsterna i USA som kom från den sk ”FIRE” sektorn finans, insurance och real estate där inget handfast produceras. Elisabeth Warren har gjort en gedigen genomgång av medelamerikanens inkomster och konsumtion från 1970 till 2006 där hon visar på att det är de fasta kostnaderna som växt och inte medelfamiljens konsumtion. Bottom 90% i USA har haft negativ reallöneutveckling 1970-2008, all tillväxt har hamnat hos topp 10 och en 60-65% hos topp 1%.

    Någon 80% minskning av mänskliga CO2 utsläpp kommer inte att hända, det skulle innebära så drastiska nedskärningar att de inte är politiskt möjliga. Dessutom är det inta alls säkert att ökning av CO2 får någon temperatur att skena.

    • Modig - 17 februari, 2011

      Vattenkraft och kärnkraft är väl tämligen utbyggt och även om modernisering och ökat effektuttag skett så undrar jag om inte besparingar av olika slag i tillverkningsprocesser mm gjort mer. Men, jag vet inte. Jag har en tro att enda sättet att de närmsta 30 åren förbättra miljön och överleva industriellt är utbyggd elproduktion och det genom utbyggd kärnkraft. Det förefaller vara fem i tolv att nu 2011 plötsligt besluta att utbyggd vindkraft mm ska kunna ersätta kärnkraft, det skulle gjorts för trettio år sedan i så fall, men sannolikt hade man inte lyckats. Jag tror vi är beroende av forskningssatsningar och teknisk utveckling utomlands i de stora länderna om ersättning till dagens energikrävande maskiner, bilar mm ska komma fram. Ekonomer har ju en tendens att se allt som kronor och ören, men tekniskt utveckling, nya snilleblixtar, Einstein II, styrs inte den vägen, enbart användning och vidareutveckling av befintlig teknologi påverkas på kort sikt.

      Förövrigt är din kritik av artikeln träffande.

  7. cheap Rams jerseys free shipping With Paypal Payment





Genom att posta din kommentar accepterar du våra regler för kommentarer.

Rikaste hushållen har fått 36 700 kronor mer i månaden

Nyhet › 36 700 kronor. Så mycket mer i månaden har hushållen i Stockholms rikaste bostadsområde fått sen 2006. Samtidigt har hushållen i den fattigaste stadsdelen bara fått 2 400 kronor mer. 

"Vi behöver en sjukförsäkring värd namnet"

Intervju › Samma år som Ingela Edlund, LO:s andre vice ordförande, fick beskedet om svår bröstcancer trädde regeringens nya sjukregler i kraft. För Dagens Arena berättar hon om sjukdomen och sin syn förändringarna i sjukförsäkringen. 

Sjukförsäkringen borde vara valets stora fråga

Blogg › 86 000 människor. Lika många som bor i Växjö. Så många har utförsäkrats sedan regeringens ändrade regler i sjukförsäkringen trädde… 

Över 86 000 utförsäkrade

Nyhet › Sedan regeringen införde det nya sjukförsäkringssystemet år 2008 har mer än 86 000 personer utförsäkrats. 

Skyddsnätet brast när Emma fick hjärnblödning

Nyhet › För fyra år sedan drabbades skådespelerskan Emma Stormdal av en hjärnblödning, och hamnade utanför såväl arbetsmarknaden som skyddsnäten. Dagens Arena publicerar utdrag ur Kent Wernes nya bok Ofärdsland. 

”Det pågår en hetsjakt på oss sjuka”

Reportage › Allvarlig psykos och tvångsvård. Det blev resultatet när Monica Armini tvingades möta regeringens sjukförsäkring och rehabiliteringskedja. Dagens Arena publicerar utdrag ur Kent Wernes nya bok Ofärdsland. 

Jesper Meijling: Välfärdsoligarker kan splittra Svenskt Näringsliv

Blogg › Vad betyder det att Svenskt Näringslivs nya VD har nära band till välfärdsoligarkerna? En djup spricka börjar skönjas i näringslivets högborg. 

Frågorna som splittrar regeringen

Nyhet › En tredje pappamånad, förstatligande av skolan, privatisering av Arbetsförmedlingen och surrogatmödraskap. Dessa, och många fler, är frågor där ett alliansparti driver en helt annan linje än de andra. 

Bolagen på alliansens försäljningslista

Nyhet › SAS, Teliasonera och Post Nord är tre av de statligt ägda bolag som står på alliansregeringens försäljningslista, enligt finansmarknadsminister Peter Norman (M). Förslaget ska enligt Reuters presenteras i alliansens gemensamma valmanifest. 

”Sjukhuset är inte längre en patientsäker plats”

Nyhet › Cancerpatienter som förbereds för operation ute i korridorerna och en bemanning som brakar ihop vid minsta sjukskrivning. För Dagens Arena berättar sjuksköterskorna Mina och Ishany om en svår sommar på Södersjukhuset i Stockholm. 

Hemlig rapport – fattiga fyller akuten i vårdvalets Stockholm

Nyhet › Vårdresurser har minskat i fattiga förorter sedan införandet av Vårdval Stockholm. Fattiga invånare söker sig i stället till akuten som knäar under ökad belastning. Det visar en hemlig rapport från landstinget som avslöjas i ny bok.  

Kommuner köpte välfärd för 79 miljarder kronor

Nyhet › Sveriges kommuner lägger allt mer pengar på att köpa in välfärdstjänster från privata vinstdrivna företag. 2013 köpte kommunerna kärnverksamhet för 79 miljarder kronor, en ökning med 33 miljarder sen 2006. 

Ta tillbaka välfärden!

Ledare › En ny vårdskandal briserar och det är hög tid att kommunerna vänder blicken utomlands för inspiration. Det är dags att ta tillbaka ansvaret för välfärden. 

Farväl till det manliga geniet

Blogg › Hur låter soundtracket till ett politiskt raseri? Rebecca & Fiona & Göran Greider talar om Fi, Abba, dur, moll och den nya tidens politik. 

Tema: Almedalen 2014

Åsa Romson. Bild: Miljöpartiet de Gröna

Åsa Romson satsade allt

Analys › Det här var kvällen i Almedalen när Miljöpartiets Åsa Romson steg fram som en stor politisk strateg. Hon har läst den radikala opinionen noga – och vet att tiden för hennes hjärtefrågor är inne nu. 

Martina Huber/Regeringskansliet

Ingen game changer från alliansen

Analys › Ofinansierad u-sväng när regeringen vill satsa på höghastighetsbanor och nya bostäder. 

Europa Europa

”Asyltårta värre än järnrör”

Analys › Asylprocessens gallring illustreras med en tårtbit som inte räcker till alla. Maria Georgieva går på den antinationalistisk kabarén Europa Europa.  

”Byggnads blåser liv i en främlingsfientlig våg”
Pikettys slutsatser kräver politisk handling
 

Granskning: Skogsstyrelsens fas 3-projekt

Bild: Skogsstyrelsen

Varför tvingas svårt sjuka jobba i skogen?

Analys › Det är egentligen inte Skogsstyrelsen som ska bära hundhuvudet i den här historien.  

Bild: Dagens Arena

Funktionsnedsatta väljs bort i fas 3-projekt på Skogsstyrelsen

Granskning › Funktionsnedsatta väljs bort i Skogsstyrelsens projekt för långtidsarbetslösa i fas 3. ”Ett brott mot överenskommelsen” enligt Arbetsförmedlingen.  

Bild: Dagens Arena

Interna mejl: Fortsatta frågetecken kring höga kostnader

Granskning › Arbetsförmedlingen fortsätter att ifrågasätta höga kostnader för ”övergripande samordning” på Skogsstyrelsen. Det visar interna mejl från september som Dagens Arena har tagit del av. 

Skogsstyrelsen fakturerade miljoner – trots noll deltagare
Notan för en fas 3-plats på myndigheten: 31 000 i månaden
 

Tema: Ett år till riksdagsvalet

utförsäkrade2

Sjuktalen tillbaka – trots massiva utförsäkringar

Nyhet › Trots att 65 000 personer har utförsäkrats är sjuktalen tillbaka på samma nivåer som när regeringen skärpte reglerna 2008. Skillnaden är att de sjukskrivna blivit sjukare. 

Analys: Kvinnorna stora förlorare på allianspolitik

Analys › Vi är de stora förlorarna. Under den borgerliga regeringen har männen dragit ifrån kvinnorna inkomstmässigt. Räknat i kronor har gapet… 

Miljömiljonerna som försvann

Nyhet › Regeringens så kallade miljösatsningar är i själva verket neddragningar. Samtidigt fortsätter svenska utsläpp vara på en konstant hög nivå. 

Analys: Ett monumentalt misslyckande
Analys: Regeringen river samhället itu
 

Tema: Skola

Tala klarspråk, Stefan Löfven

Ledare › En princip om lika livschanser kan aldrig bli praktisk verklighet utan gemensam finansiering via skattesedeln.  

Bild: Pressbild JB Education

JB:s skolor mjölkades på pengar

Granskning › De senaste åren har riskkapitalbolaget Axcel tjänat en kvarts miljard på JB:s gymnasieskolor. När tiderna såg tuffare ut valde man att dra sig ur. 

Bild: Flickr/lethe00/Thereshedances

En friskolejättes uppgång och fall

Analys › I slutet av maj fick 15 000 elever beskedet att deras skola ska läggas ned eller säljas. Kent Werne berättar om John Bauers succéartade uppgång och skandalomsusade fall. 

 

Tema: Almedalen 2013

Floskelbingo med Stefan Löfven

Nyhet › Spela floskelbingo med Dagens Arena. Varje dag publicerar vi ett floskelbingo om vad partiledarna garanterat kommer att säga. Vad döljer… 

Floskelbingo med Annie Lööf

Nyhet › Spela floskelbingo med Dagens Arena. Varje dag publicerar vi ett floskelbingo om vad partiledarna garanterat kommer att säga. Vad döljer… 

bjorklund_almedalen

Björklund serverar skåpmat

Analys › På fredagskvällen talade folkpartiledaren Jan Björklund i Almedalen. Det blev ett tal som till stor del fylldes av skolfrågan och det Europeiska samarbetet. 

Floskelbingo med Jonas Sjöstedt
Krisen i Syrien gör mig sömnlös
 

Redaktionen


Yonna Waltersson

Välkommen Amanda!

Varmt välkommen till redaktionen hälsar vi Amanda Lindholm, som ska göra praktik här under hösten... 

Skakande skildring om äldreomsorgen

Klyftorna är oacceptabla


Amanda Lindholm

Kritik mot Filippa Reinfeldt utnyttjas i S-kampanj

Kritiska berättelser om förlossningsvården och skolan. Det hoppas S ska leda till maktskifte i Stockholm... 


Johanna Senneby

Beskedet från FP: Lärare får vänta på höjda löner

Utbetalningen av de totalt 101 miljoner kronor som Stockholms lärare utlovats i extra lönehöjning blir fem månader försenade. 

S & MP: En barnmorska per födande kvinna

LO: Reinfeldt vet inte vad han pratar om


Peter Leander

Bara tre städer kan garantera studenter en bostad

Av 31 städer kan bara tre garantera studenter en bostad. 11 städer kan inte erbjuda någon bostad alls, det visar Sveriges förenade studentkårers granskning av bostadssituationen inför höstterminen 2014. 

”Vi har gjort stora investeringar i kollektivtrafiken”

Nio miljarder nådde aldrig tunnelbanan


Örjan Benzinger

LR: DN:s Pisa-larm en jämförelse som inte håller

Skoltrötta elever drar ned de svenska resultaten i Pisa-undersökningen skriver DN. Det är en jämförelse som inte håller enligt Lärarnas Riksförbund. 

Reaktioner på SCB:s undersökning av partisympatier

Ingen skrotning – S behåller delar av fas 3


Jonna Sima

Walborg skickades hem – dog av sprucken tarm

Hon åkte in till akuten med svåra magsmärtor – och skickades hem med värktabletter. Tre dagar senare avled Walborg, 63, av att en godartad tumör som fått ändtarmen att spricka... 

Moderaternas svarta vecka

Expertpanel om EU-valet: ”F! kan bli en x-faktor”


Lisa Gemmel

Nyvalda parlamentets viktigaste frågor

Valet till Europaparlamentet närmar sig. Dagens Arena har gått igenom vilka viktiga frågor ett nyvalt Europaparlament har att ta ställning till när de påbörjar mandatperioden. 

A-kassan speglar en havererad arbetsmarknad

Kampen för abort har inga gränser


Fredrik Adolfsson

Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen... 

”Det är Moderaterna som har problem att finansiera budgeten”

Vårdval Stockholm ökar klasskillnaderna


Mikael Färnbo

Hemlig rapport – fattiga fyller akuten i vårdvalets Stockholm

Vårdresurser har minskat i fattiga förorter sedan införandet av Vårdval Stockholm. Fattiga invånare söker sig i stället till akuten som knäar under ökad belastning... 

Skolverket: ”Väldigt allvarligt”

Friskolornas riksförbund: ”Inte vår bild”


Anna Herdy

Dags för ett nytt kunskapslyft

Ett nytt kunskapslyft är inte alltings lösning, men skulle klä många av arbetskraftens kroppar i en rustning som klarar den moderna arbetsmarknaden. 

Gräsrötterna kritiserar Björklunds nej till S

Lägg pusslet när valet är över


Mikael Feldbaum

Bankunion på Tysklands villkor

En bankfond kommer att upprättas, dit bankerna i eurozonen själva betalar in totalt 522 miljarder kronor under tio års tid... 

Vi med mörkt hår är inte rädda för AFA

Försvaret avfärdar Riksrevisionens kritik


Kerstin Johansson

Sänkt lön med 25 procent: Så blir konsekvenserna

Sänkning av ingångslönerna med 25 procent ger stora konsekvenser. Fler tvingas ta dubbla jobb och söka bidrag... 

PISA-studien: Resultaten för svenska elever fortsätter falla

Bråk om friskolebarnens journaler

  • Arena_banner_nyhetsbrev
    da podd
    arenagruppens vanner ads
    SSU_Dagens-Arena_250x250
    publishingpriset 2013 kopia
    arenasara_poster--731x1024
    Collage250
    valresa