Bild: Flickr/allenran 917
Bild: Flickr/allenran 917

socialförsäkringen För ett år sidan drev regeringen igenom en förändring av bostadsbidraget för barn som bor växelvis hos två föräldrar. Förändringen ger mer pengar till de flesta – men några av de ekonomiskt mest utsatta föräldrarna kan få ännu sämre ekonomi.

I våras genomförde regeringen en förändring av bostadsbidraget för föräldrar som lever isär och vars barn bor växelvist hos bägge. Reformen bygger bland annat på resultat från tidigare studier om att barn med separerade föräldrar som bor växelvist mår bättre än de som bor hos den ena föräldern.

Den stora förändringen med reformen, och som syftade till att minska risken för konflikter, var att man möjliggjorde för barn att vara skrivna på två adresser och för bägge föräldrarna att få bostadsbidrag – även om barnet bara bor hos en halva tiden.

Det här innebär förväntade ökningar av statens kostnader för bostadsbidrag då fler hushåll kan ha rätt till bostadsbidrag. En besparing gjordes genom att underhållsstödet vid barn som bor växelvist slopades.

Tidigare var det möjligt för en förälder med låg inkomst att få ett halvt underhållsstöd per barn som bodde hos en halva tiden. För en förälder med två barn innebar det runt 1 500 kronor i månaden. När det här stödet nu har försvunnit och ersatts med ett bostadsbidrag som sänks med mellan 200 och 550 kronor i månaden jämfört med tidigare, slår det hårt mot en grupp föräldrar – oftast kvinnor – som lever ensamma.

Det menar organisationen Sveriges makalösa föräldrar som arbetar för ensamstående föräldrars rättigheter.

– Att man fick ett halvt underhållsstöd vid växelvist boende var ett sätt att täcka upp för kostnader för barnen, som mat, kläder och annat nödvändigt när de har sina barn på halvtid och har en låg inkomst, säger Christina Olsson, generalsekreterare för Sveriges makalösa föräldrar.

Organisationen menar att förändringen i bostadsbidraget kan motverka sitt syfte att minska konflikter och uppmuntra till att ha barnen boende växelvist, genom att det för en grupp av föräldrar helt enkelt blir för ekonomiskt ogynnsamt att ha växelvist boende jämfört med att ha barnen hos sig på heltid.

– Det vi pratar om är gruppen som får helt underhållsstöd vid ensam vårdnad och barnen boende hos sig på heltid. För de blir det en stor skillnad att förlora 2 000 kronor, säger Christina Olsson.

Hon syftar då på en förälder med två barn, som får 1 572 kronor mindre i underhållsstöd och 400 kronor mindre i bostadsbidrag med de nya reglerna (se tabellen nedan).

Tabell från propositionen som visar hur mycket vissa typer av hushåll förlorar när underhållsstödet för växelvist boende slopas och bostadsbidraget minskar.

 

I propositionen går det att läsa: »När hänsyn tagits till förslagens alla delar beräknas ca 100 000 hushåll få en förbättring (främst för att inkomstgränserna inom bostadsbidraget höjs), ca 53 000 hushåll beräknas få en oförändrad situation och ca 29 000 hushåll riskerar få en ekonomisk försämring som en konsekvens av reformen.«

Från Försäkringskassans håll bekräftas bilden av hur den ekonomiska fördelningen av reformen slår mot vissa grupper. Värst drabbade är de med tre eller fler barn.

– Om man har haft den lyckosamma förutsättningen att ha haft fullt bostadsbidrag, trots växelvist boende, och underhållsstöd, räknar man krasst med att det kommer att leda till en försämring för de grupperna med 3 000 kronor, säger Anders Ljungdahl, verksamhetsutvecklare för bostadsbidrag på Försäkringskassan som var med i gruppen som analyserade förändringarna i bostadsbidraget när de genomfördes.

Men på regeringskansliet trycker man på att de allra flesta – 85 procent av berörda hushåll – kommer att få en stärkt ekonomi genom reformen. Det här genom att bägge föräldrar nu får möjlighet att söka bostadsbidrag och genom att inkomsttaket höjs för att vara berättigad till bostadsbidrag.

Att underhållsstödet vid växelvis boende slopas har naturliga skäl, menar man.

– Underhållsstöd vid växelvist boende är något av en främmande fågel då underhållsstöd i grunden handlar om transaktioner mellan två personer. Samtidigt hör stöd för boendet hemma bostadsbidraget, därför blir förändringen också en förenkling som moderniserar stöden, säger Johanna Storbjörk som är politiskt sakkunnig på socialdepartementet.

Men att ingen annan del i bostadsbidraget täcker upp för de pengarna som förloras får ingen närmare förklaring.

– Det blir en successiv upptrappning av de nya stöden och successiv nedtrappning av de stöd som fanns tidigare under en fyraårsperiod. Och tittar vi på bostadsbidraget är det ofta under den tiden man uppbär stödet. Det ger en chans att dels ställa om, men också att komma överens med den andra vårdnadshavaren om att se över hur vi ska finansiera vårt barns aktiviteter på ett bra sätt.

Christina Olsson på Sveriges makalösa föräldrar menar att redan i dag finns det mycket konflikter, även mellan föräldrar där barnen bor växelvist. Dessutom är det vanligt att det är en av föräldrarna, enligt erfarenhet ofta mamman, som lägger ut pengar för exempelvis en cykel eller fritidsaktiviteter som underhållsstödet inte täcker.

– Min erfarenhet är att föräldrar kämpar med växelvist boende för barnens skull, men samarbetet är inte alltid det bästa. Jag tror att många backar från att ta upp frågan om pengar och vem som betalar vad av rädsla för konflikter. Det är ofta samma förälder som tycker det är viktigt med exempelvis ett sommarläger och betalar för det – den andra kommer undan, säger hon.

Gruppen ensamstående mammor, som är de organisationen oftast möter, har ofta många olika svårigheter utöver de ekonomiska. Psykisk ohälsa i familjerna är vanligt, något som ökar sannolikheten för separationer.

– Många av våra medlemmar har barn med funktionsvariationer och ofta har de att göra med bland annat BUP. Kvinnorna arbetar ofta inom vård, omsorg eller skola, och den stress och press de lever under gör det svårt att klara ett heltidsarbete. Därför går många ned i arbetstid, men med barn som inte mår bra kan det ofta sluta med att man bli sjukskriven, säger Christina Olsson.

Del- eller halvtidsarbete leder till halverad sjukpenning, för föräldrar som ofta bär stora utgifter för barnen själva.

– Vi har många medlemmar med en så låg inkomst som 200 000 kronor om året.

Men på regeringskansliet menar man att de mest utsatta grupperna inte påverkas negativt av reformen. De man menar har det allra tuffast, som har ekonomiskt bistånd, får en neutral effekt av reformen.

– Den här regeringen skulle aldrig ägna sig åt en reform som gör det sämre för de mest skyddsvärda grupper i samhället. Får vi sådana signaler får vi se till att korrigera något i sammanhanget. Regeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen i särskilt uppdrag att följa reformen, säger Johanna Storbjörk.

Christina Olsson suckar över beskrivningen om att agera på möjliga reaktioner från gruppen som drabbas.

– Det är helt ofarligt att ta pengar från de här föräldrarna– för hur ska de kunna och orka protestera? De har bara dåligt samvete och skäms för att de inte klarar av sin situation, säger Christina Olsson.