86 000 personer har utförsäkrats. Hur 16 000 av dem försörjer sig vet inte svenska myndigheter. ”Ett politiskt misslyckande” menar Tomas Eneroth (S).

86 000 personer hade i april blivit utförsäkrade och vid samma tidpunkt hade 9 000 personer utförsäkrats för andra gången, som Dagens Arena tidigare i veckan har rapporterat. För majoriteten av de utförsäkrade väntar tre månader i Arbetsförmedlingens insats arbetslivsintroduktion. Därefter bedöms huruvida personen ska gå till exempelvis jobb, studier, subventionerat arbete eller tillbaka till sjukförsäkringen.

Mellan 2010 och 2013 har sammanlagt 15 964 personer lämnat arbetslivsintroduktion för annan försörjning än via Arbetsförmedlingen. Det betyder i princip att det finns mer än 16 000 personer som anses för sjuka för att ta del av Arbetsförmedlingens insatser. Hur dessa personer försörjer sig är dock oklart.

De flesta i gruppen antas gå tillbaka till Försäkringskassans sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning, enligt Torbjörn Wass på Arbetsförmedlingen. På detta finns dock inga exakta siffror. Försäkringskassan har en del statistik, men utifrån den går inte att dra några slutsatser om var dessa personer tar vägen. Inte heller Gunnar Axén (M), ordförande för Socialförsäkringsutredningen, vet något om dessa personer.

– Det finns inga siffror på det och det är väldigt synd. De kan ha fått jobb, börjat studera, gått i pension eller vara föräldralediga, säger Axén.

En annan möjlighet är att de har fått försörjningsstöd eller lever på vänner och familj. Försäkringskassans siffror för den grupp som utförsäkrades det första halvåret 2010 visade att 25 procent helt hade försvunnit ur systemet 20 månader efter att de utförsäkrats. Kjell Rautio, välfärdsutredare på LO, tror att allt fler får sin försörjning via familj och vänner.

– Kommunerna har sannolikt börjat tillämpa reglerna om försörjningsstöd hårdare. Många blir av med sitt bistånd och hamnar på gatan, får söka stöd hos kyrkan eller hos vänner och familj, säger han.

Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, kritiserar regeringen för att den inte gett myndigheterna i uppdrag att ta reda på hur dessa personer försörjer sig.

– Detta kan göra mig ärligt förbannad. Sist vi gjorde en skattning, för några år sedan, var det runt 10 000 personer som fanns i det som Reinfeldt kallar ”andra kompletterande inkomstkällor”. Det betyder att de varken arbetar, får försörjning via Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen eller får försörjningsstöd, utan lever på vänner och familj eller lånade pengar, säger Eneroth.

Sjukförsäkringssystemet har ställt dessa personer på bar backe och gör människor fattiga för att de råkat bli sjuka. Detta är personer som alliansen vägrar se, menar Eneroth.

– Dels för att det är ett politiskt misslyckande, men ibland undrar jag om de ens bryr sig. Det räcker med att läsa ”Det sovande folket” så förstår man vilken människosyn en del har. De här människorna får inte redskapen för att komma tillbaka, de får fattigdom, säger han.

Andelen personer som bedömdes vara för sjuka för att fortsätta i Arbetsförmedlingens insatser har mer än dubblerats mellan 2010 och 2013. År 2010 var 78,6 procent kvar i Arbetsförmedlingens insatser och 3,9 procent i arbete utan stöd. Resterande 17,5 procent var inte anmälda vid Arbetsförmedlingen eller i arbete.

Tre år senare hade siffrorna förändrats. Runt 60 procent var kvar hos Arbetsförmedlingen eller i arbete och runt 40 procent gick till annan försörjning än via Arbetsförmedlingen.