Nyligen besökte Susan Eisenhower, Barack Obamas energipolitiska rådgivare, kärnkraftverken i Forsmark och i Oskarshamn. Det var inte någon artighetsvisit. USA har över hundra åldrande reaktorer, samtliga minst 30 år gamla. Men istället för att avveckla kärnkraften planerar Obama att bygga nytt.
Han är inte ensam. Listan på länder som investerar i kärnkraft kan göras lång: Turkiet, Abu Dhabi, Libyen, Tunisien, Marocko, Kina, Vietnam, Bulgarien, Tjeckien, Slovakien, Ryssland, Armenien, Kazakstan, Polen, Litauen, Argentina, Brasilien, Frankrike, Finland, Storbritannien… I Tyskland, där kärnkraften är en mycket kontroversiell energikälla, har Angela Merkel skjutit avvecklingen av landets reaktorer 8 – 10 år framåt i tiden, något som sannolikt är början på en ny vår för tysk kärnkraft.
Utvecklingen är inte överraskande. Energikonsumtionen i världen ökar, samtidigt som klimatförändringen ställer krav på en koldioxidsnål energiproduktion. De så kallade förnyelsebara energikällorna är ett bra och viktigt komplement till traditionella energikällor, men de är inte tillräckligt kostnadseffektiva och pålitliga för att ersätta dem.
Sverige är inte ett undantag från den sanningen. Vattenkraften är väl utbyggd i Sverige och står för en mycket betydande del av energiproduktionen. Samtidigt har dammarna en stor lokal miljöpåverkan och en lång rad älvar och åar är därför skyddade från vidare utbyggnad genom riksdagsbeslut. Vindkraften är under kraftig utbyggnad i Sverige, men är en förhållandevis dyr energikälla som för närvarande tillgodoser en försvinnande liten del av energibehovet. När vinden mojnar slutar den att producera elektricitet helt och hållet.
Den elintensiva basindustrin utgör – dataspelsbranschen och Rut-avdraget till trots – fortfarande grundstommen i den svenska ekonomin. Och garanten för att den får sitt energibehov tillfredställt är fortfarande kärnkraften, som står för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. Utan den skulle Sverige göras beroende av utländsk, importerad el, huvudsakligen genererad i smutsiga kolkraftverk.
Trots detta är kärnkraftens framtid i Sverige oviss, en situation som fördröjer nödvändiga investeringar i upprustning och modernisering. I stället för att ta initiativ till en långsiktig, blocköverskridande energipolitisk uppgörelse med ny kärnkraft som naturlig ingrediens, har Socialdemokraterna tagit intryck av dem som hävdar att kärnkraften borde avvecklas.
Detta är sannolikt ett skäl till varför stödet för partiet sviktar bland förvärvsarbetande. Av de väljare som övergav Socialdemokraterna för ett borgerligt parti i valet angav var femte partiets kärnkraftsmotstånd som det viktigaste eller näst viktigaste skälet. Det socialdemokratiska framgångsreceptet är tillväxt och välfärd. Uppfattas partiet som ett hot mot tillväxten urholkas förtroendet för att det kan finansiera sina löften på välfärdsområdet.
Socialdemokraterna borde ta tillvara på krisen i det rödgröna samarbetet för att formulera en självständig energipolitik – ekonomiskt ansvartagande, i takt med samtiden, och i takt med utvecklingen i omvärlden. I dag tyder allt på att kärnkraften måste förbli en huvudingrediens i Sveriges energimix.
Jan-Henrik Sandberg, förbundsordförande, Christer Larsson, förbundsekonom, Pappers
Kära Jan-Henrik och Christer.
Det har tagit många år att få företrädare för den industri, den tunga basindustrin, som ni sannolikt är verksamma inom att förstå samband och funktion på elmarknaden mellan utbud och pris samt att ett väl differentierat energisystem, där både vatten- vind och kärnkraft har en plats, ger en optimal mix av såväl konkurrenskraftiga priser som försörjningstryghet.
Ni skriver att vindkraft är förhållandevis dyr, i förhållande till vad? Vår gamla avskrivna vattenkraft svar ja. Men i förhållande till en nybyggd produktion av en kWh så är vindkraft idag, enligt alla undersökningar konkurrenskraftig. När vinden mojnar slutar den…. Jaha, ock? När en droppe vatten hittas under en ventil i ett kärnkraftverk så stoppar man kanske 1000 MW produktion!!
Snälla, låna inte ut er till opportunistiskt gnäll, kontakta mig eller någon annan med goda insikter i vad vindkraften kan och inte kan prestera så ställer vi gärna upp på en seriös diskussion.
Som ett exempel på vad som är möjligt så producerar vindkraften i Tyskland ca 33 TWh årligen, en siffra som är ganska nära (den försvinnande lilla?) konsumtionen av el i den svenska elintensiva industrin.
Med Vänlig Hälsning
Michael Henrikson
Nordex Sverige AB
”Ni skriver att vindkraft är förhållandevis dyr, i förhållande till vad? Vår gamla avskrivna vattenkraft svar ja”
Jag är rätt övertygad om att Vindkraftverken är ett sämre alternativ inte bara till gammal vattenkraft utan även till ny sådan. En fördel med vattenkraften är tex att den ger ett jämnare kraftflöde. Basen i el produktionen måste vara vara kraftverk som levererar mycket och jämt för när det är högkonjunktur så går masungnar och pappersrbruken varje dag även dom dagar då det inte blåser.
Att bygga ut Piteälven är antagligen ett betydigt bättre alternativ för elproduktion är att sätta upp 101 gigantiska väderkvarnar i renbeteslandet som ändå kommer att stå stilla då det är kallt och vindstilla dvs då elproduktionen behövs som bäst http://www.pitea-tidningen.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=5224387
Problemet med Pappers politiska tänk är att de lever kvar i betongvärlden och har fått styra LOs energipolitik. Det är tid att se dagens verklighet och dess möjligheter.
Att minska elförbrukningen är det bästa alternativet till ny elproduktionskapacitet. Enklast görs detta genom energieffektivisering. Studier från bland annat Linköpings Universitet pekar på att industrin kan spara upp mot 40 % av sin elförbrukning. Detta skulle motsvara cirka två kärnkraftsreaktorer. Ytterligare en kärnkraftsreaktor kan sparas in genom att lägga ner aluminiumsmältverket i Sundsvall. Besparingar inom hushållen kan också göras motsvarande några reaktorer. Betydligt större potential finns när massaindustrin moderniserar sina anläggningar, med energieffektiv teknik. Från att förbruka 20 TWh el kan de med modern teknik bli leverantörer av 40 – 50 TWh el i enlighet med studier av MISTRA och IVA.
Slutsatsen är att inga kärnkraftverk behövs om vi anpassar oss till framtidens behov och möjligheter.
Visst kan vi spara el.
Men det tillkommer också nya förbrukare. Bla så har ju utvecklingen av elbilar som ”tankas” från väggutaget gått framåt.
Om vi ska byta ut förbränningsmotorer som drivs med bensin eller diesel mot elmopeder, elmotorcyklar och elbilar krävs en större elproduktion och den ska helst då vara utsläppsfri. Då miskar vi dessuton oljebehovet men då räcker inte dagens elproduktion.
Det värsta vi kan råka ut för är energibrist vilket varit en stor riks med de rödgrönas nej till allt linje vad avser storskalig elproduktion.
Bygg ut Piteälven och Vindelälven för miljöns skulle och byt ut några av de gamla kärnreaktorerna mot nya och bättre. Det är lösningen på energipolitiken
Då kan Miljöpartisterna och södermalmsvänstern åka elbil då dom ska upp till Jämtland och lära sig att tillverka getost
Kors i taket. Nu säger facken äntligen ifrån och nej till flummeriet inom S. Alternativ saknas till kärnkraften. Det förefaller hursomhelst så. Och elbehovet kommer att mångfaldigas när oljan ska ersättas.
Så frågan är, har S gjort sitt eller kommer man att utse ny ledning som kan utveckla landet?
Bland alla frågor kan man nämna: säga nej till fortsatt invandring, effektivisera offentlig sektor och banta bort utgifter typ idrottsstöd den enskilde kan stå för dvs möjliggöra investeringar för framtiden och sänkt skattetryck, se över tänkandet kring privatisering och offentlig verksamhet och styr landet utan ideologisk blind tro på det privata i alla lägen, som vi ser exempel på i den sk konkurrensen om eldistribution eller järnvägar eller friskolor? Usch huamig så många frågor som måste upp på bordet. Klarar man att ta ställning utan gedigna kunskaper om samhällsekonomi?
Var femte väljare valde bort S för dess ställningstagande mot kärnkraften, skriver Pappers ordförande. Visst, väljare finns av alla sorter. Några röstar t o m på SD. Men nog måste ändå ett politiskt parti ställa upp för ett program som vilar på en ideologisk vilja att förändra samhället till det bättre, inte med målet att samla största antal röster på vad som helst som råkar vara gångbart. I en öppen och ärlig debatt i den bästa av världar ska sen väljarna kunna ta ställning till partiets program och bestämma var han/hon vill lägga sin röst.
Nu lever vi inte i den bästa av världar. Demokratin tunnas ut och förvrängs av starka politiska och ekonomiska intressen som dominerar det offentliga rummet. Ett exempel är kärnkraftslobbyn, som representerar kapitalstarka och mäktiga bakåtsträvare på energiområdet. De har inget intresse av långsiktigt hållbar miljöpolitik. Kortsiktiga vinster på investerat (till stor del skattefinansierat) kapital är vad som gäller.
Just dessa kortsiktiga marknadsintressen utgör det största hotet mot en hållbar global klimatpolitik. Kärnkraften har aldrig varit en billig energikälla, inte ens ekonomiskt. Nya hållbara energialternativ är alltid dyra i början på en kapitalistisk marknad. Men i längden lönar de sig i alla avseenden. Förutom att de är nödvändiga för vår överlevnad.
Att bygga nya kärnkraftverk är både kortsiktigt och dyrt, dyrast av alla energikällor om vi ser till helhetspriset på kärnkraftproducerad el: kostnaderna att ´bygga kärnkraftverken, att producera energin, att förvara restpartiklarna ett antal hundra år (i bergrunden som vi vet rör sig och dessutom har det visat sig att beräkningarna för innevarande förvar är felberäknade, alltså inte hållbara för det antal år som anses behövas, dessutom skeppas avfall på båtar runt världen…), skyddstillsyn under produktion, skyddstillsyn för ev angrepp. Vi får inte glömma att kraftverken är potentiella bomber och en spridning av stoffet… glöm inte de två redan har havererade och effekterna… Med dessa beräkningar är denna form av producerad energi den absolut dyraste och farligaste. Skulle vi få fram en ny ofarlig teknik som inte bär de risker som nuvarande kärnkraftverk gör. Ja då så. Men vänta till dess.
Som gammal kärnkraftskramare så blir jag mer och mer tveksam när man ser hur man utnyttjar sin dominerande roll i produktionen av el.
Man kan utan att vara speciellt klarsynt se att det nuvarande systemet för produktion och prissättning av el inte fungerar.
Antag att vi hade samma system på arbetsmarknaden att om du arbetar 100% heltid så är din årslön 400 000 men går du ner på 80% så ÖKAR din årslön till 800K vid 50% 1000k och vid 110% så ligger du på 200k
Lite grovt men ungefär så ser det ut
Min fråga blir till ansvarig minister M Olofsson vad ämnar alliansen göra???
Helt klart är att med nuvarande system så skulle en utbyggd kärnkraft inte innebära några lägre priser på el utan bara en ytterligare stärkt monopolsituation.