Lennart Olsen

För många, men inte alla, människor är i dag inte de materiella villkoren utan tiden den största bristvaran i tillvaron. Den moderna lyckoforskningen visar att när ett samhälle har nått en viss materiell nivå ökar inte längre människors upplevelse av lycka och välbefinnande med ett stigande ekonomiskt välstånd.

I valet mellan högre lön och kortare arbetstid väljer drygt hälften en kortare arbetstid, visar enkätundersökningar från till exempel Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI). Samma är resultatet när arbetstagare faktiskt har fått möjlighet att välja, som i de avtal om arbetstidsförkortning som i dag finns på bland annat Pappers avtalsområde.

Detta var en del av bakgrunden när Miljöpartiet under hösten 2011 genomförde ett rådslag om hur människor kan få en ökad makt över sin tid. I en webbenkät ställdes ett antal frågor. De handlade om hur arbetstagare på ett individuellt plan kan få mer inflytande och flexibilitet över sin arbetssituation. Frågorna rörde också mer allmänna arbetstidsreformer, antingen för vissa grupper med särskilt pressad arbetssituation eller generellt för alla arbetstagare. Vi uppmärksammade samtidigt utvecklingstendenser på dagens arbetsmarknad med otrygga anställningsförhållanden i så kallade ring- och springjobb, liksom tendensen i många mer etablerade anställningar att alltid behöva stå till förfogande så att arbete och fritid allt mer flyter samman.

Över 4000 medlemmar svarade på enkäten. Svaren visade på ett stort intresse och stöd för att Miljöpartiet ska driva dessa frågor. Som främsta skäl för kortare arbetstider angavs minskad stress och ökat välbefinnande. Medlemmarna ansåg också att arbetstidsförkortning skulle underlätta att uppnå miljö- och klimatmålen om människor tar ut en del av produktivitetsökningarna i ekonomin som kortare arbetstid i stället för ökad lön och konsumtion.

Viktiga skäl emot arbetstidsförkortning angavs också. Miljöpartiet har aldrig trott att det går att förkorta arbetstiden med bibehållen månadslön, och detta kan bli svårt för många med lägre inkomster. Antalet arbetade timmar i ekonomin är också den helt dominerande skattebasen för finansiering av vår offentliga välfärd.

Miljöpartiets partistyrelse har nu överlämnat resultatet från rådslaget till den grupp som arbetar fram förslag till nytt partiprogram till 2013 års kongress. Det blir en viktig uppgift för gruppen att föreslå en framtidsinriktad arbetslivs- och arbetstidspolitik som väger av olika angelägna mål.

För att föra arbetstidsfrågan framåt kan det också bli aktuellt att ta fram förslag till konkreta reformer som går att genomföra i närtid. Traditionellt har kortare arbetstid ofta likställts med sänkning av normalarbetstiden i arbetstidslagen, sedan länge 40 timmar i veckan. Genomslaget för en sådan reform är dock osäker, eftersom lagen är dispositiv och det i slutändan är arbetsmarknadens parter som fastställer arbetstiden i kollektivavtal.

Ett annat alternativ kanske kan vara någon form av lagstiftad ledighetsbank eller arbetstidskonto, liknande Pappers avtal? Där har de anställda möjlighet att ta ut en del av löneutrymmet som kortare arbetstid, alternativt högre lön eller pensionsavsättning. Man kan själv välja form för arbetstid, som kortare veckoarbetstid, längre semester eller några dagar då och då. Kanske vore en sådan frihetsreform den moderna arbetsmarknadens svar på många människors önskan om mer makt över sin tid?

Lennart Olsen, fd sammankallande i Miljöpartiets rådslagsgrupp Makten över tiden.