Knäpper man på tv:n så kan man följa serien om kommunens Starke man, en sosse förstås, på andra kanalen går serien Drottningoffret, där intrigen kretsar kring sossarnas maktstrider. Under valrörelsen verkade media tro att det var sossarna som satt vid makten och granskade därför dem och Mona Sahlin allra mest. Och när det kommer till partiet självt, så verkar inte ens det fatta att de inte har regeringsansvar, och bygger sin identitet på breda överenskommelser.
Det är svårt att hänga med i sin egen tid. Jag kommer på mig själv med att tro mig veta exakt vad Socialdemokraterna borde göra, men när det kommer till vad Vänsterpartiet ska göra blir det svårare. Jag tillhör definitivt inte dem som tror att det är bra för Vänsterpartiet om Socialdemokraterna kollapsar. Jag är långt mycket mer orolig för vad som ska bli Sverige i framtiden, än vad jag är sugen att sno åt mig ett par procent i nästa val. Samtidigt så kan vi inte blunda och fortsätta att låtsas som att allt är som förut. Det samlade valresultatet för arbetarrörelsens partier är det sämsta sedan allmän rösträtt infördes.
Den nya tiden ställer enorma krav på ett i dagsläget för svagt och för litet Vänsterparti. Det duger inte längre att vara parlamentets lilla vänsterkraft, som har rätt, egentligen. Ambitionen att växa och nå ut till fler har funnits inom vänstern i alla tider, men nödvändigheten i att realisera detta är större i dag. Socialdemokraterna spelar inte längre i allsvenskan utan har i själva verket blivit nedflyttad till division ett. Nu är det säkert någon som tycker att det är fräckt och naivt av kamrat fyra procent att tro sig kunna ta på sig ledartröjan. Men vad är alternativen, som det ser ut just nu?
I den upp och ned vända världen behöver människor få mer än skrivna löften om att det är vi som är bäst på full sysselsättning. Alla partier från vänster till höger har full sysselsättning som rubrik på flygbladet. Välfärden är allas bästa vän, och enligt Reinfeldt tömmer han inte socialförsäkringssystemen för att finansiera skattesänkningarna utan för att ”rädda välfärdens kärna”. Vi kan inte fortsätta att bara prata politik, vi måste också göra politik. På flera sätt har bandet rullats tillbaka till 1930-talet. Då byggde arbetarrörelsen sina egna trygghetssystem – det måste vi ta intryck av när vi gör politik på 2010-talet. Politisk verksamhet i framtiden kan handla om att ordna hjälpcenter dit människor kan vända sig för juridisk rådgivning och hjälp med myndighetskontakter vid utförsäkringar, för den unga vänstern kan det vara att inte bara kräva en fritidsgård i ord, utan också ordna fritidsaktiviteter.
Att ta ett större ansvar innebär en massa saker. Vänsterpartiet måste, som partiets informationschef Jenny Lindahl Persson utryckte det, inte bara vara dem som är ”bäst i klassen utan också populärast på skolgården”. Människor går inte igång på teknikaliteter eller floskler. Nya reformer i all ära, men det finns en övertro på att människor ska förstå, bara man säger sanningen. Så funkar det inte. Vi måste bli bättre på att träffa rätt, prata så att folk förstår och blir berörda. Vi har redan den bästa ekonomiska politiken, det gäller bara att vi själva tror på den så pass att vi kan kommunicera den. De nya reformerna måste tonsättas så att de kan gå hem på 2010-talet.
I vissa delar av vänstern får jag en känsla av att det anses lite sossigt att gilla arbetarklassen, alltså så som den ser ut på riktigt, inte myten om den. Det synsättet har vi inte råd med. Vi kan inte bara vara ett parti för klassresenärer. I utbildningspolitiken har ett av våra huvudfokus legat på att försvara rätten till behörighet för vidare studier. Bra så långt. Men vad ska vi göra med den majoritet som kommer att stå kvar på skolgården även efter att klassresan har gått? Hur rustar vi yrkesprogrammen för att stärka deras ställning på arbetsmarknaden? Även där, i det nya arbetslivet, finns stora utmaningar. Vi måste nå ut till den växande gruppen visstidsanställda, både fackligt och politiskt. De framtida utmaningarna är många. Vi kan inte vänta längre, för Sverige behöver en tydlig opposition från vänster. Hoppas att vi inte blir ensamma.
Ida Gabrielsson, sammankallande för Vänsterpartiets Framtidskommission.
”Det samlade valresultatet för arbetarrörelsens partier är det sämsta sedan allmän rösträtt infördes.”
Arbetarrörelsens partier? Vilka är dom menar du? Socialdemokraterna och Moderaterna kanske? Det gamla och Det nya arbetarpartiet.
Men även om det numera finns två arbetarpartier på den svenska scenen så gäller fortfarande att den svenska arbetarrörelsen bara har ett politiskt parti och det är Sveriges socialdemokratiska arbetarparti punkt.
I det senaste valet så röstade bara var femte av de väljare som har ett jobb på SAP medan 50% fler röstade på Det nya arbetarpartiet och det är en del av Det gamla arbetarpartiets kris men det ändrar inte på det faktum att det är SAP och bara SAP som är arbetarrörelsens politiska parti. För övrigt så var det långt färre av dom som har ett jobb som röstade på Vänsterpartiet kommunisterna som inte alls är ett arbetarparti om man med arbetare inte bara avser de så kallade ”kulturarbetarna” där V har en hel del sympatisörer.
Men även om ni inte är ett arbetarparti så önskar jag Vänsterpartiets framtidskommission lycka till. Det viktigaste inför den nära framtiden (dvs fram till valet 2014) är att ni inte tar till er av den kritik som riktats mot er partiledare Lars Ohly. Den kan ni lätt avfärda som borgerlig propaganda
Lars Ohly är rätt person att leda ert parti även i nästa val. Precis som Sveriges televisions ”Uppdrag granskning” visade i sin granskning av V och Lars Ohly så är han den som är djupt förankrad i ert partis ideologi och historia.
http://svtplay.se/v/2147427/uppdrag_granskning/lars_ohly__v__skriver_aterigen_om_sin_historia?sb,k125247,4,f,-1 http://svt.se/2.15777/1.261666/vansterns_historieforfalskning_040928
Många verkar tycka att Jonas Sjöstedt borde efterträda Ohly. Sjöstedt är säkert en hygglig kille men alla åren i Bryssel och Strasbourg verkar ha medfört att han smittats av borgerliga idéer.
Andra (bland annat här Dagensarena) tycker att ni ska införa en ledarskapsmodell med två ”språkrör” som Miljöpartiet har. Men ”språkrör” är ingenting för riktiga revolutionärer utan det är bara inom lattevänstern och i den borgerliga miljörörelsen som man tycker sånt är häftigt.
Lars Olov, gör dig inte fånig. Moderaterna är ett parti för miljonärer och höginkomsttagare. Knappast ett för arbetare.
Sveriges televisions stora vallokalsundersökning visade på att av dom som har ett jobb så var moderaterna det i särklass vanligaste alternativet i det senaste riksdagsvalet vilket man inte hade varit om moderaterna bara var ett parti för höginkomsttagarna
Att arbetstagare röstar på ett parti som har som huvudmålsättning att aktivt motarbeta deras intressen gör inte det partiet till ett arbetareparti. Det är bara ett tecken på att regeringspropagandan i Sverige inte står varken Putins Ryssland eller Berlusconis Italien efter i att vara ogranskad och oemotsagd.
Notera ockå gärna att Moderaterna inte kallas sig för arbetareparti utan för arbetarparti, dvs partiet för att ställa dem utan arbete i sådan misär att företagens lönekostnader för arbetskraft minskar. Och det är något helt annat.
Vill man veta vilka intressen ett parti representerar bortom PR-flosklerna tittar man på vilka deras finansiärer är. Av naturliga skäl vill ”Det nya arbetarpartiet” därför inte redovisa det.
Ida!
Du har så rätt i det du skriver, jag tolkar det som; ”lättare att tala om vad grannen ska/borde göra”.
(v);s problem började med Ohlys tal om kommunism, som ny partiledare. Han har med sin retorik så gott som halverat (v);s väljarstöd. Samtidigt som man rensade ut pragmatiska vänstermänniskor, t ex Johan Lönnroth.
Ta lärdom av de framgångsrika. Titta på Henriksson i Bergslagen, eller kommunen Degerfors. Hur gör dom..?
Frågan är ju också; Vill man bli större som parti- eller inte..? Om man vill bli större så måste nog (v);s partiledning agera annorlunda än idag.
Lasse Ohlys försök att framstå arbetarvänlig via att kalla sig kommunist medförde att vänsterpartiet kunnat klara sig i en tid då föra partiledaren Gudrun startade eget parti samt andra drev på för att göra vänsterpartiet filial till socialdemokrati…
Se vad som hände då partiet förnekat sin ursprång och sökt bli ett miniatyr av socialdemokratin….,man fick mindre väljare fast arbetslösheten blev 3 ggr högre än 2006 samt många grupper slussats ut ur trygghets systemet.
Varför krävde man inte arbetarägda volvo samt saab fabriker och lätt högern ge bort dessa till utländska intressen……?
Varför krävde man inte ny pensions system…?
Varför kravde man inte att våra soldater skall hem omgående så som vi krävde av sovjet på 80 talet…?
Varför krävde vi inte lika höga insatser mot arbetslösheten som de pengar högern gav till bankerna…?
Mer att skriva men , vakna någongån…
Att tala om att skapa full sysselsättning är fel sida att börja!
Om alla istället försöker göra bra saker och startar bra och nyttiga projekt så kommer det ”naturligt” att efterfrågas mänskliga resurser av olika kaliber och den sk ”sysselsättningen” kommer då att lösas på rätt sätt och från rätt håll.
Att börja med att ”sysselsätta” folk, vad finns det då för styrmedel, då blir ju allt fel och många kan tro att det handlar om terapi för apor.
Hur får vi ett land där alla gör bra saker och startar bra projekt?
Va, en vänsterpartist som uppmanar människor till att göra något istället för att bara passivt sitta och vänta på att staten ska fia det åt dem. Vad är nästa grej som kommer hända. Flygande grisar?
Var 10e år kommer bankerna med en kris som alltid medför miljardsatsningar från den gemensamma till den ekonomiska elitens räddning…
Dessa vill i sin tur inte återställa den gamla ekonomiska balansen, utan kräver hårdare tag mot folket, åtstramningar samt rätten att göra storvinster på folkets behov…
Man kan säga att drakarna tvingar oss avstå medel till deras enorma behov…
Men ingen ur högern ser fel i detta…
Varför?
Är bankirerna mer värda statens hjälp än vad sjuka, gamla, barn, och arbetslösa är….?
Skall vi en gång för alla inse att högerns skara består av de mest ociviliserade samt opatriotiska element som kan tänkas existera i ett samhälle?
Va, en vänsterpartist som uppmanar människor till att göra något av egen kraft istället för att bara passivt sitta och vänta på att staten ska fixa det åt dem. Vad är nästa grej som kommer hända. Flygande grisar?
Ohly är en underbar människa på alla sätt, men hans skack om Kommunismen skrämmer iväg många potentiella V-väljare.
”Hans snack” ska det vara och ingenting annat.
Vad det gäller Ida´s hållning, så vet jag för lite för att uttala mig.
Lev väl och vänta inte på ett mirakel – Var ett själv.
Ohly har blivit hjärtligt bemöt då han talade om kommunism samt solidaritet,men gjorde bort sig då han beskrev sig själv samt då han inte kunde definiera kommunism.
Kommunism är nått modern om man ser på de övriga läror,men tyvvär är det för få som vill konfronteras med DN/SVD/Expresen m.m.
Alla vill ha ett trevlig och roligt arbetsmiljö nu för tiden…
Vem bryr sig om de sjuka,gamla,barnen,arbetslösa…?
Ordet ”solidaritet” har försvunnit ur den politiska debatten. Det verkar idag lite tillgjort, överdrivet, sentimentalt. Mer i takt med tiden är uttryck som ”individuella lösningar”. Mona Sahlin valtalade mest inlevelsefullt om individuell frihet. Frihet är förstås en viktig sak, men när hela samhällsdebatten är så fokuserad på den partikulära människans intresse av pengar och ”upplevelser” istället på behovet av att vi hjälper varandra att minska sociala klyftor, när dom mest utsatta inte längre räknas in i målsättningarna för den hårt arbetande medelklass som smider sin individuella lycka, då kan inte ett riktigt arbetarparti få så värst många röster. Istället konstrueras SAP och V om till valapparater för en mindre politisk elit som gillar att ”jobba med politik”. Sverige amerikaniseras, demokratin försvagas, klassklyftorna ökar — när kommer de nya, vänsterideologiskt medvetna opinionsbildarna?
Jag tror att alla medborgare känner förakt för dessa ”vi har det roligt ihop” politiker…
Alliansen har skapat ett klimat som gör det tvunget att enbart se till sigsjälv och därmed har väljarna skapat en ond cirkel genom att rösta på dem.
”Allt är någon annans fel”
det kallas för projektion
Att i detta gäng skapa en framtidskommission är då en genial idé.
Skall bli lite kul att följa denna utveckling.
Innan förra valet annonserade Rödgröna om en skattehöjning på drivmedel. Alliansen ansåg att det inte var obefogat. Nu, efter att ha fiskat upp dessa röster som detta uppförande genererade i, höjer Alliansen samma drivmedelskatt.
Är de detta Svenska folket vill kunna vänta sig av en regering?
Alliansen sitter idag på makten och vi har redan en del av facit i vår hand. Våra vinstgivande företag säljs ut och jobben följer också med.
Folk som har oturen att ha ett handikapp eller dylikt kan inte få jobb och går en framtid tillmötes med utstämpling och utförsäkring. Ett land är aldrig starkare än den svagaste individens välmående enligt Mig.
Fas3 känner de flesta till. Det innebär att arbetsgivaren får 5000 kr av staten för att de anställer en person som av olika anledningar inte har jobb och dessa tvingas jobba under det vidriga förhållandet att när det inte längre utgår ersättning för den anställde, får han gå. Visst, det finns seriösa arbetsgivare men det stora flertalet är det Inte.
Ambassader lägg ned och helt plösligt skyller Alliansen på Alla andra partier.
Vilket parti är det som har makten just nu? Just det. En Allians som visade innan valet att det är tillåtet att ”ljuga sig blå”.
Att vilja bli statsminister ställer vissa krav. Ett av kraven är att älska landet. Att Älska invånarna. Att vara villig att göra allt för Alla medborgare och Inte bara tänka på de som ”lever i gräddfilen”. En snabbfil som leder till ära och rikedom, men är du inte utvald, så finns risken att du hamnar mellan stolarna med utförsäkring och vanära till följd.
Att leva ska vara en utmaning och ett äventyr, inte en kamp varenda dag för att överleva.
Frågan Jag ställer till Svenska folket är: Vad är det Ni lär era barn. Är det godhet, solidaritet och medmänsklighet? Är detta också egenskaper som ni lever efter har ni inget val. Alliansen kan agera såhär av En anledning och det är tack vare Er. Ni som röstade på Alliansen.Ni är mer eller mindre medskyldiga till de övergrepp som idag är santionerade av nämnda Allians.
Nicklas Martinsson (V)
Jag håller med dig om att ett land aldrig är starkare än den svagaste individens välmående. Det handlar om rättvisa, frihet och empati. Vi måste få en regering igen som jobbar och tar ansvar för det.
Men sen tycker jag inte det är så konstigt att många röstade på alliansen, mot bakgrund av vad de lovade. De lovade t ex full sysselsättning och att komma åt utanförskapet. När medborgarna märker att långtidsarbetslösheten biter sig fast, och att man försämrar för dem som är utanför tror jag att vinden vänder. Fler och fler kommer i kontakt med folk som befinner sig i fas3 (bidrag istället för jobb), eller drabbas av krångel och problem när de blir sjuka. Nästa val kan man inte heller skylla ifrån sig på krisen.
Utförsäljningarna som du nämner är knappast heller populära. Det finns inga sakskäl skäl för detta, bara ideologisk övertygelse.
Jag tror det vänder när S får en ny partiledning, och kanske ni också.
Student – bra skrivet! Det handlar givetvis om en massiv opinionsbildning. Moderaterna har ju varit genialiska i sin precisionsbombning av facket och arbetslöshetskassan samt lyckats med en genomtänkt PR-strategi. Det är bland annat pga detta arbetare, såsom golvläggaren på SVTs valundersökning meddelar att hon hellre väljer M än S. S har ju givetvis också ansvar för detta med exempelvis målgruppsproblematik och insiderhärvor initierade av Svensk näringsliv.
Det är visst möjligt med en vision av full sysselsättning. De nya jobben som behövs och kan satsas på är många, i riktningen mot en hållbar omställning av samhället. Lägg därtill sinande oljeresurser så förstår man att antalet arbetstimmar kommer att behöva öka drastiskt framöver. Exempel kan vara konvertering av bilparker, massiva järnvägsinfrastruktursatsningar, hållbar skogs- och jordbruk, massiv satsning på välfärden, satsningar på återvinnings- och återanvändningsindustrin, avfallsindustrin, ekoturism och lokala matavfallshantering och kultur för alla.
Jag håller med Ida om att trygghetssystem kanske åter behöver byggas från grunden. Ett par andra viktiga punkter hos V som behöver kommuniceras ut på ett attraktivt och lättillgängligt sätt med självförtroende är den ekonomiska politikens och en radikal ekologisk omställning (se ovan).
Men faktum kvarstår – för att få igång medborgare politiskt, för att lyckas få folk ur TV soffan och engagera sig i den lokala politiken, alltså få folk att engagera sig ideellt och opinionsbilda så krävs en BERÄTTELSE, en VISION som folk kan jobba för! Här pratar vi alltså om värderingsarbete. En vision om ett JÄMLIKT samhälle är en given kandidat. En vision om ett EKOLOGISKT och EKONOMISKT HÅLLBART SAMHÄLLE kan också vara dugligt.